| Lorensbergsteatern | |
 Lorensbergsteatern, 2019. | |
| Adress | Karl Gerhards Plats 1 |
|---|---|
| Ort | Göteborg |
| Land | Sverige |
| Arkitekt | Karl M. Bengtson |
| Ägare | Higab |
| Uthyrd till | Vicky Nöjesproduktion &2Entertain (sedan 2024/2025) |
| Drift | Oscarsteatern (gemensamt bolag) |
| Kapacitet | 797 |
| Typ | teater biograf |
| Invigd | 27 oktober,1916 |
| Återinvigd | 1987 |
| Verksamhetsår | 1916–1934, 1987– |
| Ombyggd | 1987 |
| lorensbergsteatern.se | |
 | |
| 57°41′53″N11°58′48″Ö / 57.69806°N 11.98000°Ö /57.69806; 11.98000 | |
Lorensbergsteatern, är enteaterbyggnad iLorensbergsparken iGöteborg[1] invigd 1916. Den har adressKarl Gerhards Plats 1 och fastighetsbeteckningLorensberg 29:2.[2] Teatern är ritad av arkitektenKarl M. Bengtson, sceninredningen gjordes av tysken C. Roeder, och byggdes på initiativ av och var delvis finansierad av krögarenSophus Petersen, som drev den dåvarande restaurangen i Lorensbergsparken.
I och med attGöteborgs nya stadsteater stod klar 1934 byggdes Lorensbergsteatern om tillbiograf. Biografen lades ner den 13 september 1987, och lokalerna kom åter igen att användas som teater. Åren 1987–2024 drevs teaterverksamheten avGalenskaparna och After Shave och deras bolagKulturtuben.
Den första teaterbyggnaden på området "Landeriet No 90 Lorensberg i 12:e roten", var den som musikdirektören vidGöta artilleriregemente, Frans Cabré, lät bygga kring 1842 och som brann ner den 1 december 1864. Robert J. Graf köpte Lorensbergs 1866, och en ny, rymlig teaterbyggnad invigdes den 31 maj 1868. I den nordöstra delen av parken hade ett större hus tillkommit för att hantera alla besökare tillIndustriutställningen 1891 på den närbelägnaHeden. Efter utställningen förvandlades huset tillvarieténLorensbergs Alhambra. Slutet för denna verksamhet kom den 30 september 1896, efter att den nya utskänkningsförordningen trätt ikraft. Med ny inredning förvandlade landsortsdirektören Emil Ljungqvist och Göran Tegnér varietén till en teater, som döptes tillFolkteatern och hade premiär 19 september 1897.
Under hösten 1903 övertogAxel Engdahl ochAlbin Lavén Folkteatern, och den 1 april 1910 tillträdde Sophus Petersenarrendet av restaurangdelen Lorensberg. I mars 1915 meddelade Petersen i en skrivelse till stadsfullmäktige att han erbjöd sig att uppföra en modern teaterbyggnad i Lorensbergsparken, mot att han garanterades förlängt kontrakt på Lorensberg till 1936.Göteborgs stadsfullmäktige accepterade budet, och den 9 maj 1916 godkändes ritningarna av byggnadsnämnden. Det var främst Göteborgs teaterförenings ordförande, redaren Vilhelm Lundgren som i stadsfullmäktige argumenterade för denna lösning. Petersen ville först placera den nya teatern på samma tomt som Folkteatern legat, men anvisades istället en tomt i söder, mot Berzeliigatan.
Den 27 oktober1916 invigdes Lorensbergsteatern, efter endast drygt fem månaders arbete. Urpremiären var medAugust Strindbergs pjäsEtt drömspel och den sista föreställningen 30 april 1934.[3]
Vid sin invigning hade teatern Sveriges näst största scen – efterKungliga Operan i Stockholm. Den hade då 1 000 personer, varav 656 påparkett och 350 påparterr. Den ansågs varaEuropas modernaste[4] med envridscen och rundhorisont.Orkesterdiket rymde 25 personer, expanderbart till 70 stycken. Klädlogerna var 20 till antalet.[5]
Sophus Petersen hade bjudit 800 gäster: hela stadsfullmäktige och alla stadens övriga "notabiliteter."Wilhelm Stenhammar hade skrivit en omfångsrik scenmusik och dirigerade själv Göteborgs orkesterförening. Dekorationerna svaradeSvend Gade för. Prolog till föreställningen beställdes avBertil Malmberg, som lästes upp avVictor Sjöström:
Mauritz Stiller blev teaterns första konstnärliga ledare, med det kom snart till en brytning mellan den hetlevrade Stiller och Petersen. Vid nyåret 1917 engagerades iställetGustaf "Muck" Linden, som inte heller han blev kvar länge. I maj 1917 spelade Max Reinhardt med Deutsches Theater på Lorensbergsteatern under fjorton dagar, en välbehövlig injektion av modern tysk scenkonst i dess rika schatteringar, genomarbetade spel och suggestiva atmosfär.[6]
Repertoaren var kostsam och intäkterna blygsamma, varför Petersen önskade överlämna ansvaret för driften till andra. För detta ändamål bildades AB Göteborgs Teater i december 1917.[7] Några av Göteborgsmecenater, träffades i början av 1918 efter en konsert i kapellmästarrummet för att diskutera teaterns framtid. Resultatet blev att Willgodt Kullgren,Herman Mannheimer,Conrad Pineus,Ernst Krüger,Mathilda Broström,Gösta Fraenckel,Wilhelm Henriques, Anna Johansson,Gustaf Werner ochHjalmar Wijk, donerade 100 000 kronor vardera, alltså 1 miljon kronor till Lorensbergsteaterns framtid.[8]
.jpg)
År 1919 togPer Lindberg över fram till 1923. Med Lindberg som teaterchef ochKnut Ström som scenograf[9] sattes en stor mängd pjäser upp på Lorensbergsteatern, med betoning på det tyngre skådespeleriet snarare än en underhållningsrepertoar. Spelåret 1919–1920 sattes arton program upp, 1920–1921 sexton (samt ettMax Reinhardt-gästspel), 1921–1922 nitton och 1922–1923 tjugoen.[10] Nio av uppsättningarna var avShakespeare: tragediernaHamlet (i två iscensättningar, 1920 och 1922),Kung Lear,Othello ochRomeo och Julia samt komediernaSom ni behagar,Köpmannen i Venedig,Trettondagsafton ochFörväxlingar. AvStrindberg spelades tio pjäser, avShaw fyra och avHjalmar Bergman tre.[11]
Den 12 september 1919 hade Lorensbergsteatern premiär påGustaf af Geijerstams sagospelStor-Klas och Lill-Klas medDora Söderberg i rollen som Kajsa.[12] Detta var det första teaterstycket för regissören-scenografenKnut Ström, som just blivit kallad till Göteborg frånDüsseldorf av Per Lindberg. "Det var en fantasifull och mycket vacker uppsättning", skriver Åke Pettersson iTeaterliv i Göteborg.[13]
Premiärerna på Lorensbergsteatern sågs vid den här tiden som stora begivenheter i Teatersverige, och även Stockholmstidningarna skickade recensenter till Göteborg.[14] Bland de främsta konstnärliga framgångarna märks IbsensPeer Gynt, med omväxlandeJohn Ekman ochGösta Cederlund i titelrollen (1919),[15] StrindbergsMäster Olof, medOlof Sandborg i titelrollen samtTekla Sjöblom ochGeorg Blickingberg (1920),[16] ShakespearesSom ni behagar (1920)[17],Hamlet, medGabriel Alw i titelrollen (1920),[18] StrindbergsFolkungasagan (1920),[19]Kung Lear, medLars Hanson i titelrollen (1921),Othello, med Blickingberg i titelrollen (1921),[20]Romeo och Julia (1922)[21] och StrindbergsTill Damaskus III, i regi av Knut Ström och med dekor avSandro Malmquist (1922).[22] Varvat med de stora uppsättningarna satte man även upp intimarekammarspel.[23]
Bland Dora Söderbergs roller vid Lorensbergsteatern märktes förutom Celia iSom ni behagar även Ofelia iHamlet (1920 och 1922), Marie-Louise iRoyal Suedois (1922), titelrollen iRödluvan (1922) och Acacia iÅtrå (1923). Samma år fick hon även spela rollen som Vivan[24] iAftonstjärnan, en enaktare som pappa Hjalmar hade skrivit färdig kring årsskiftet 1911–12 och som hade haft urpremiär påIntima teatern i mars 1912. Hon spelade även Julia motGabriel Alw som Romeo, år 1922.[25]
Göteborgspubliken visade sig vara mindre imponerad av Lorensbergsteaterns stora uppsättningar än recensenterna, och teatern började ganska snart gå med förlust. Staden hade också ett för litet befolkningsunderlag för att i längden kunna behålla en teater av yppersta konstnärliga kvalitet. Ett annat skäl till det dåliga resultatet var den depression som drabbat landet,[26] och ytterligare ett att Lindberg inte skydde några kostnader: TillFolkungasagan hade man anlitat 150 statister och importerat dräkter och rustningar från Tyskland; slutnotan för pjäsen blev 88 000 kronor, men publiken svek.[19] Teatern spelade in mindre och mindre pengar för vart år under Lindbergs konstnärliga ledning,[27] och våren 1923 bestämde han sig för att lämna den.[28]
Efter Lindberg varKnut Ström teaterchef under två år, för att 1926 lämna över till Lorensbergsteaterns sista chef,Torsten Hammarén.
Den första barnteaterföreställningen gavs på hösten 1920, dåHamlet gavs som ungdomsföreställning. Därefter på våren 1922 ordnades skolföreställningen "Det gamla spelet om envar". I december samma år – som en jultradition – visadesRödluvan av danskenAxel Breidahl. Tyngdpunkterna låg därefter på julpjäserna under de kommande åren.[29]
NärGöteborgs stadsteater stod färdig 1934,[4] upphörde teaterverksamheten i Lorensbergsteatern. Ensemblen flyttade Hammaréns ledning över till den nya scenen, där Hammarén verkade som teaterchef ända till 1950.[30]
Lorensbergsteatern omvandlades i sin tur till biograf, förvärvad av skåningen och advokaten Sture Persson. Den 19 september 1934 var det premiär på Lorensbergs Bio medFrank CaprasDet hände en natt, med bland andraClark Gable.[31] Bioduken hade då placerats framför en järnridå.[32]
I övre foajén byggdes ett maskinrum, liksom ett två ton tungt betongutrymme för att skydda huset i övrigt från de lättantändliga celluloidfilmerna. Garderober togs bort, för att omvandlas till biofoajé med bord och fåtöljer. Nya, röda biofåtöljer installerades i salongen, och benutrymmet utökades även för andra än folket på främre parkett. En brokigt färgad ridå med vågor, moln och en vattensprutande delfin hängdes framför bioduken.[32]
Lorensbergs Bio betraktades från början som en av de mest förnämna "premiärbiograferna" i Göteborg. Bio växte som folknöje, och dekorationerna utanför teatern blev ofta spektakulära. Skådespelare och regissörer besökte bion i samband med premiärerna. 1960 varIngemar Johansson, tidigare boxningsvärldsmästare, på plats i samband med Europapremiären påDe tappra unga männen; Johansson syntes även i filmen.[32]
1966 blev biografen föremål för polisjakt i bänkraderna. Detta skedde i samband med att den då efterlysteClark Olofsson befann sig i byggnaden.[32]
Biografverksamheten hade inte nytta av scenutrymmen och loger, som under 20 års tid samlade damm. 1954 flyttade dock det nybildade Teaterhistoriska museet in. Loger och scen blev utställningslokaler, och i källaren placerades ett arkiv.[33]
Museet drevs från början av det då nybildade Teaterhistoriska samfundet, efter 1968 i kommunal regi. 1995 slogs museet samman med det då nybildade Göteborgs Stadsmuseum, och samlingarna flyttade därefter över till det nya museets lokaler och magasin.[33]
1987 upphörde Lorensbergsteaterns verksamhet som biograf.Nationalteatern producerade samma år en teateruppsättning avPeter Pan.
Under hösten 1987[35] togGalenskaparna och After Shaves produktionsbolagKulturtuben över som hyresgäster av den kommunägda och då kraftigt nedgångna[4] byggnaden. Man renoverade scenrummet och återställde så småningom salongen till den storlek den tidigare haft.[4] Kulturtubens verksamhet i huset inleddes med att man redan under juni samma år visade filmenLeif i husets biograf. Kulturtuben hyrde inledningsvis huset i andra hand, viaSF, och så småningom kunde man ta över förstahandskontraket.[32]
Under åren som hyresgäster och teaterarrangörer satte Kulturtuben upp originalföreställningar somStinsen brinner (1987),Grisen i säcken (1991),Skruven är lös (1992) ochKasinofeber (2002).[4]
Kulturtuben hyrde i sin tur ut teatern när de inte hade egna uppsättningar att framföra. Teatern har på 2000-talet använts som bio underGöteborgs filmfestival. I snitt hade man under perioden cirka 100 000 årliga teaterbesökare.[4]
Lorensbergsteatern har sedan 1989 även varit namnet på ettkommanditbolag som ägs av Kulturtuben.[36]
I januari 2025 övergick driften av Lorensbergsteatern i nya händer.[37] Under hösten 2024[4] meddelades att Kulturtuben överlämnar ansvaret för teaterverksamheten i huset till Vicky Nöjesproduktion och2Entertain, genom deras gemensamma bolag Oscarsteatern. Kulturtubens satte 2018 upp sin då senaste/sista gemensamma produktion på teatern.[38] Den formella överlåtelsen av driften sker 7 januari 2025, efter att föreställningenAnakronisterna medPer Andersson,Andreas T. Olsson och Claes Eriksson visats under julhelgen.[4]
De nya teaterarrangörerna öppnade även för möjligheten att flytta över musikaler, komedier och andra föreställningar från Oscarsteatern och Chinateatern i Stockholm.[38]
2024 hade Lorensbergsteatern 797 sittplatser i teatern. Fyra av dessa kunde då ersättas av plats för rullstolar.[35]
Lorensbergsteatern ingår sedan 1991 iHigabs fastighetsbestånd.[39] Beteckningen för fastigheten är Lorensberg 29:2.[1]
Den 2 april 2012byggnadsminnesförklarades teatern avLänsstyrelsen i Västra Götalands län.[40]LandshövdingLars Bäckström och Higabgruppens VD Göran Sylversten samt teaterchefen Pernilla Wagnborg medverkade vid en ceremoni på teatern den 9 maj i anslutning till byggnadsminnesförklaringen.[41]
Länsstyrelsen förklarade Lorensbergsteatern som byggnadsminne med följande motivering:
| ” | Lorensbergsteatern är ur ett teaterhistoriskt perspektiv unik som landets första reformteater med ett åskådarutrymme som var demokratiskt ordnat. Teatertekniska företeelser som den permanenta vridscenen och den fasta ljushorisonten introducerades först på Lorensbergsteatern. Scenbelysningen var också avancerad för sin tid. Den långa kontinuiteten som teatersalong har ett stort kulturhistoriskt värde. Byggnaden har även ett stort arkitekturhistoriskt värde där fasadernas klassiserade drag förebådar 1920-talets arkitekturströmning. Salongen har över tid fått ett särskilt värde som en av stadens få bevarade storsalonger eftersom så många primiärbiografer i Göteborg har lagts ner på senare år. Länsstyrelsen bedömer att Lorensbergsteatern är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. | „ |
| [40] | ||
Wikimedia Commons har media som rörLorensbergsteatern.
| ||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
