Longitud,längdgrad,meridian,geografisk längd elleröstvinkel, ärpositionen i öst-västlig riktning, definierad som vinkeln mellan enstorcirkel genom polerna påjorden och en godtyckligt valdnollmeridian. Till skillnad frånlatituder finns inga naturliga referenspunkter, liktnordpolen,sydpolen ochekvatorn. Därför har man fått "hitta på" en utgångslongitud.
Longitudlinjen (meridianen) går alltså i nord-sydlig linje. Historiskt sett har denna utgångslinje placerats genom många geografiska orter, ofta genom huvudstäder i typiska sjöfartsnationer. Exempelvis Parismeridianen, den iFerro("Världens ände") och i Sverige vidStockholms gamla observatorium.
Sedan 1884 används endast denmeridian som går rakt igenomGreenwichs gamla observatorium i sydöstraLondon som utgångslinje ellernollmeridian. Närmare bestämt går denna internationella utgångslongitud, genom observatoriets huvudaxel för dess störstateleskop. Longituden räknas positiv till 180 grader öst om Greenwich och negativ till 180 grader väst om Greenwich. När det inte handlar om avståndsberäkning mellan två positioner, används vanligen istället "E" för östlig resp. "W" för västlig longitud.
Longituder är (till skillnad från latituder)inte parallella med varandra, även om det på vissakartprojektioner kan se så ut. Istället utgör varje longitud en halvstorcirkel med Jordens medelpunkt som utgångspunkt. En longitud går från pol till pol och dess längd är alltid ungefär 20 000 000 meter, vilket motsvarade10 800nautiska mil ellerdistansminuter innan dessa definierades till exakt 1852 meter[a] Detta motsvarar således avståndet mellan polerna. Att man vanligen bortser från jordens "tillplattning" beror på att berg och andra höjdskillnader på jordytan (inkl. havsytans variation) orsakar större skillnader än vad "tillplattningen" gör.
Longitud anges vanligen på formen
"W"/"E" + LLL:MM:SS.
Där LLL varierar mellan 0 och 180, MM "bågminuter"[1] varierar mellan 0 och 59 samt SS "bågsekunder"[1] likaledes mellan 0 och 59. Vid 180:00:00 sammanfaller östlig och västlig longitud.Datumgränsen sammanfaller delvis med den 180:e longituden. Longitud kan även anges som ett decimaltal.
Observera dock attavståndsskillnaden mellan två hela longitudervarierar med latituden, samt att MM "tidsminuter"inte motsvarar nautiska mil ellerdistansminuter utom vid ekvatorn. Längs ekvatorn är skillnaden mellan två hela longituder dock 60 nautiska mil eller distansminuter. Men ju närmre polerna man kommer, desto kortare blir avståndsskillnaden mellan varje longitud.
Det går 360 hela longituder runt Jorden (179 hela västliga och lika många hela östliga, 180:e longituden samt nollmeridianen), och eftersom Jorden roterar ett varv runt sin egen axel under ett dygn, eller 24 timmar, kommer en longitudinell skillnad om 15 grader exakt motsvara en timme. Detta innebär att jorden roterar 15 grader på en timme. Detta gäller oavsett latitud. Jordytansperiferihastighet är således högst vid ekvatorn, och faller ju närmare någon av polerna man kommer.
En orts longitud avgjorde ända fram till järnvägsnätets uppkomst närlokal middagstid inföll. Klockan var således inte (i ett och samma ögonblick) den samma i till exempel Karlstad, Örebro eller Stockholm.
Fastställande av en longituden till sjöss var länge ett stort problem. För fastställande av nord-sydlig position, latitud, behövs bara att mäta solhöjden (eller en känd stjärnas höjd över horisonten) och veta vilket datum det är. Men för att kunna fastställa longitud behövs en noggrann klocka, en så kalladkronometer. Genom att jämföra vad klockan är vidlokal middag med kronometern (som är synkroniserad till att visa kl 12:00 för lokal middag vid nollmeridianen) kan man fastställa sin öst-västliga position, eller longitud.
.png)
