Londonkonferensen 1864 (engelska:London Conference of 1864) är den i nordisk politisk litteratur vanliga benämningen på de diplomatöverläggningar rörande den slesvig-holsteinska frågan, som underdansk-tyska kriget öppnades i London 25 april 1864.[1]
I förhandlingarna deltog representanter för de fem stormakterna samt förTyska förbundet,Sverige-Norge ochDanmark. Konferensen åstadkom ett stillestånd (från 11 maj) i kriget mellan Danmark och dess övermäktiga fienderPreussen ochÖsterrike, men enighet om fredsvillkor kunde inte uppnås. Från tysk sida krävdes att Danmark skulle avträdaHolstein ochLauenburg samt helaSlesvig eller åtminstone landet söder om linjenAabenraa–Tönder, medan Danmark endast ville avstå de två tyska hertigdömena och av Slesvig endast den södra, tysktalande delen upp till linjenSli–Dannevirke. Flera särskilt av England framställda medlingsförslag fick inte gehör och fasthölls inte med nödvändig konsekvens, varför konferensen upplöste sig med oförrättat ärende (22 juni) och fientligheterna (26 juni) återtog sin början med för Danmark vida oförmånligare slutresultat, än vad på konferensen torde ha stått att vinna.[1]