| Lola Montez | |
| Född | Marie Dolores Eliza Rosanna Gilbert 17 februari1821[1] Grange,Irland |
|---|---|
| Död | 17 januari1861[1][2] (39 år) New York,USA |
| Begravd | Green-Wood Cemetery |
| Medborgare i | Irland |
| Sysselsättning | Dansare,scenskådespelerska, societetsdam |
| Make | Thomas James (g. 1837–)[3] George Trafford Heald (g. 1849–) Patrick Purdy Hall (g. 1853–) |
| Partner | Ludvig I av Bayern Henrik LXXII av Reuss-Lobenstein-Ebersdorf |
| Föräldrar | Edward Gilbert[4] Eliza Gilbert |
| Namnteckning | |
| Heraldiskt vapen | |
| Redigera Wikidata | |
Lola Montez (egentligenMaria Dolores Eliza Rosanna Gilbert; också stavatLola Montéz), född17 februari1821 iGrange igrevskapet Sligo iIrland,[a] död17 januari1861 iNew York, var enirländsk skådespelerska och dansös.
Lola Montez far var skotsk officer och hennes mor av spansk-kreolsk härkomst.
Montez debuterade 1843 påHer Majesty's Theatre iLondon och reste sedan runt på kontinenten som spansk dansös. Hon är inte så mycket berömd för sin dans- och skådespelarkonst som för sin skönhet och för sina förhållanden med bland andraFranz Liszt ochAlexandre Dumas den äldre samt, inte minst,mätress åt kungLudvig I av Bayern (från 1846).
Montez blandade sig livligt i politiken och kungen utnämnde henne till "grevinna von Landsfeld" (Gräfin Marie von Landsfeld). Bland allmänheten växte emellertid missnöjet med kungens svaghet för henne och det utbröt oroligheter i landet. Montez tvingades fly i mars 1848 och några dagar senare abdikerade Ludvig som en följd av parets skandalomsusade affär.
Efter affären med Ludvig värvades Montez av den amerikanske nöjeskungenPhineas Taylor Barnum och turnerade iUSA omgiven av rykten om ett synnerligen sedeslöst och luxuöst leverne. Hon avled i fattigdom i New York.
Lola Montez liv gestaltas i filmenLola Montez – kurtisanen från 1955.[5]
Det danska hårdrocksbandetVolbeat har skrivit en låt till hennes ära.
Lola Montez var en av de 36 berömda skönheter som porträtterades iSchönheitengalerie (Skönhetsgalleriet) i München mellan 1827 och 1850.