På 1200-talet förenades Litauen under en kristen kung,Mindaugas I, på 1500-talet ingick man en union medPolen och 1795 annekterades Litauen avRyssland. Efter dentyska ockupationen underförsta världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. År 1940 invaderades landet avSovjetunionen och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter frånRöda armén nådde landet 1944 hade cirka 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelarjudar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna iÖsteuropa i slutet av 1980-talet uppstod även självständighetsrörelser i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet som första land i det dåvarande Sovjetunionen.
Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs avmarskland ochskogar. Storasumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka kusten mot Östersjön domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät avvattendrag; i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000sjöar och talrika floder rinner genom landet.
Baltiska stammar 1200.Litauen som en del avPolsk-litauiska samväldet under 1400-talet.Litauen låg under 1600-talet till största delen på land som idag upptas avBelarus.
Litauenkristnades inte förrän 1387 och var eneuropeiskstormakt undermedeltiden. Dess förste storfursteMindaugas I räknas som Litauens förste och ende krönte kung. Kröningsdagen6 juli (1253) är idag en officiell helgdag i Litauen (anges som ”Statehood day”).[9] Enunion bildades 1573 med grannlandetPolen vilken sträckte sig ända ner tillUkraina (sePolen-Litauen).
Republiken Litauen bildades efterförsta världskriget genomVersaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen avOperation Barbarossa 1941 intog tyska trupper landet, en ockupation varade fram till 1944. Landet invaderades avSovjetunionen i slutet avandra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.
Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén (Skogsbröderna).
Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiskatrikoloren hissades.
Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsenSajudis medVytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen på nytt sin självständighet, som den första av sovjetrepublikerna. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island den 4 februari 1991 och av Sovjetunionen den 6 september 1991.
Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem iNato och 1 maj 2004 medlem iEuropeiska unionen (EU).
Litauen är det mest folkrika av de baltiska länderna med 3 338 700[2009.08] invånare. Landet ligger söder omLettland vidÖstersjöns sydöstra strand. I Litauen hittar man Europas geografiska mittpunkt.
Litauen ligger i en klimatzon som präglas av övergången mellan det mildare och maritima klimatet i väster och ett mer kontinentalt och kalltempererat klimat längre österut. Trots denna övergångskaraktär är det främst atlantiska luftmassor som påverkar klimatförhållandena.
Den genomsnittliga årstemperaturen ligger på strax över 7 °C i västra delen av landet och något under 6 °C i östra regioner. Under januari är medeltemperaturen -5 °C, medan juli brukar ligga på omkring 17 °C. Årsnederbörden varierar mellan olika delar av landet; i zonen strax innanför kusten överstiger den 800 mm per år, men längre inåt land, särskilt i centrala och östra områden, sjunker den till under 600 mm.
Majoriteten av nederbörden faller under sommar- och höstmånaderna, med en topp i juli. Kustområdena har flest soltimmar årligen, medan antalet minskar gradvis ju längre österut man kommer.[10]
Litauen är indelat i tioapskritys (sing.apskritis), vilket kan översättas medlän. Varje län har namn efter dess huvudort. Litauen har 60kommuner, som i sin tur är indelade i 524[11] "åldermannaskap" (seniūnija).
Den 1 juli 2010 avskaffades länsstyrelserna[12], varefter länen numera endast är territoriella och statistiska enheter.
Litauens politiska landskap är splittrat, och det är vanligt att partier bildas, delas och slås samman inför val. De flesta regeringar har varit koalitioner, och fram till 2008 hade ingen regering suttit kvar under en hel mandatperiod.Korruption är ett relativt stort problem jämfört med andraEU-länder, och politiska skandaler samt korruptionsrättegångar är återkommande. Detta har bidragit till lågt förtroende för makthavarna, och valdeltagandet ligger ofta runt 50 procent.
Efter självständigheten dominerade det reformerade kommunistpartietLitauiska demokratiska arbetarpartiet (LDDP), som vann valet 1992. PartiledarenAlgirdas Brazauskas blev president 1993, vilket delvis berodde på att kommunistpartiet i Litauen hade en mer nationell inriktning än i många andra sovjetrepubliker.
Under 2012–2016 styrdes Litauen av en koalitionsregering dominerad av LSDP, medAlgirdas Butkevičius som premiärminister. Före detta mandatperiod leddes landet av en mitten–högerregering underAndrius Kubilius från Fosterlandsförbundet.
Parlamentsvalet 2016 resulterade i stora förändringar. Litauiska bönders och grönas allians (LVZS), ett mittenparti med lång historia under olika namn, blev störst. Deras framgångar speglade ett missnöje med tidigare regeringar, särskilt deras ekonomiska politik och oförmåga att bromsa utflyttningen av unga.Saulius Skvernelis, en politiskt oberoende tidigare rikspolischef, blev premiärminister och ledde en koalitionsregering med LSDP, som dock lämnade samarbetet 2017. Detta ledde till en splittring inom partiet och bildandet av Litauens socialdemokratiska arbetarparti (LSDDP) 2018.
I presidentvalet 2019 valdes höger-mittenkandidatenGitanas Nausėda till president, och han omvaldes fem år senare.
Valet 2020 blev en stor framgång för Fosterlandsförbundet, som ökade till 50 mandat medan LVZS tappade till 32. Två nya partier tog plats i parlamentet, däribland det liberalaFrihetspartiet, medan partietOrdning och rättvisa förlorade sina mandat.Ingrida Šimonytė, tidigare finansminister och Fosterlandsförbundets kandidat, blev premiärminister och bildade en regering tillsammans med TS–LKD, Frihetspartiet ochRepubliken Litauens liberala rörelse (LRLS).[10]
Sommaren 2025 genomgick Litauen en regeringskris till följd av korruptionsanklagelser mot premiärministerGintautas Paluckas. Diskussionen om Gintautas Paluckas undanröjde förutsättningarna för den styrande koalitionen och premiärministern avgick. En ny socialdemokratisk preminärminister,Inga Ruginienė, lanserades och godkändes för omröstning i parlamentet av presidentGitanas Nausėda. Den nya koalitionen består av socialdemokraterna tillsammans med det kontroversiella populistiska partiet Neumnas gryning (litauiska Nemuno aušra). I koalitionen ingår också som tidigareLitauiska bondefolkunionen (Lietuvos valstiečių liaudininkų sąjunga).[13]
Litauen har en stortextilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat pålinne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket iIgnalina stängdes nyårsafton 2009 och det stod för en stor del av landets energiförsörjning och även export. Planer finns dock att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med de baltiska staterna och Polen, men ännu har inget besluts tagits. Den tredje största stadenKlaipeda är landets export- och importhamn.
Litauen har utvecklats till ett viktigt transitland och ett kommunikationsnav i regionen, där majoriteten av godstransporterna, cirka 60 procent, sker på vägarna. Landet harBaltikums mest välutvecklade vägnät och ett av de bästa iÖsteuropa. Trots att större delen av vägnätet är asfalterat krävs regelbundet underhåll. HuvudledenVia Baltica, som förbinder Baltikum medPolen, har rustats upp betydligt.
Järnvägsnätet i Litauen, som är omkring 2 000 kilometer långt, använder en annan spårvidd än västra Europa. Nätet är huvudsakligen enkelspårigt, och endast sträckan mellan Vilnius och Kaunas, cirka 120 kilometer, är elektrifierad. Tidigare transporterades stora mängder gods tillSovjetunionens inland från hamnen iKlaipėda, som fortfarande är Litauens viktigaste hamn. Idag går mycket av godset i motsatt riktning, med varor frånBelarus som exporteras via den moderniserade hamnen i Klaipėda. Dessutom är transittrafiken frånRyssland betydande, eftersom järnvägsförbindelsen över Litauen är en viktig länk för den ryska exklavenKaliningrad. Sedan 2011 har Litauen varit en del av reguljär containertrafik med tåg frånKina, genomKazakstan, Ryssland och Belarus. Landets främsta internationella flygplats är belägen i Vilnius, men även Kaunas och Palanga vid Östersjökusten erbjuder internationella flygförbindelser.[10]
Den senastefolkräkningen hölls den 1 mars 2011 och avsåg den folkbokförda (de jure) befolkningen som uppgick till 3 043 429 personer, varav 1 402 604 män och 1 640 825 kvinnor.[3]
Den största staden är huvudstadenVilnius och andra större städer är den före detta huvudstadenKaunas (352 279)[2009.01] och hamnstadenKlaipėda (183 433)[2009.01].
Befolkningen består av 84 procent[2009] etniska litauer, 6,1 procent[2009] polacker och 4,9 procent[2009] ryssar, vilket skiljer Litauen frånEstland ochLettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad från dessa inte alls samma grad avrussifiering under ryska imperiet och sovjettiden. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter iUSA och litauer som lever i grannländerna.
Under Mindaugas ledning kristnades Litauen först 1251 och blev en del av det kristna Europa. Efter hans död avbröts kontakterna, men återupptogs under 1300-talet. På 1500-talet övergick många av de litauiska adelsfamiljerna till protestantismen, men majoriteten av befolkningen förblev katoliker.Jesuiterna spelade en central roll i att bevarakatolicismen, bland annat genom att skapa universitet och publicera katolsk litteratur. Efter att Litauen annekterades av Ryssland förföljdes kyrkan, men den blev en viktig motståndskraft mot Sovjetunionens ockupation. Ungefär 85 procent av befolkningen är katoliker.[10]
Litauens herrlandslag i basket tillhör världens bästa landslag ochbasket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen ärBC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör ganska bra resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnasVirgilijus Alekna som tog OS-guld idiskus 2000 och 2004,Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efterCarolina Klüft, och Edvinas Krungolcas som tog silver i modern femkamp vid OS i Peking 2008. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS, bland annat under sovjettiden. Vid London-OS 2012 vann 15-åriga Rūta Meilutytė 100 meters bröstsim.
1Monaco,San Marino ochVatikanstaten har öppna gränser mot Schengenområdet.2Färöarna ochGrönland omfattas ej, men har öppna gränser mot Schengenområdet genom dennordiska passunionen.3 Områden utanför Europa omfattas ej.4Svalbard omfattas ej.5 Gränskontroller kvarstår tillfälligt vid Bulgariens och Rumäniens inre landgränser.
.svg)
.svg)