Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Lessebo

Koordinater:56°45′11″N15°16′19″Ö / 56.75306°N 15.27194°Ö /56.75306; 15.27194
Från Wikipedia
Lessebo
Tätort
Centralort
Folkets hus i Lessebo
Folkets hus i Lessebo
LandSverige Sverige
LandskapSmåland
LänKronobergs län
KommunLessebo kommun
DistriktLessebo distrikt
Koordinater56°45′11″N15°16′19″Ö / 56.75306°N 15.27194°Ö /56.75306; 15.27194
Area
 - tätort361 hektar (2023)[3]
 - kommun456,36 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort2 881 (2023)[3]
 - kommun8 289 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort8 inv./hektar
 - kommun18 inv./km²
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
Postnummer360 50
Riktnummer0478
TätortskodT1916[4]
Beb.områdeskod0761TC103 (1960–)[5]
Geonames2696473
Ortens läge i Kronobergs län.
Ortens läge i Kronobergs län.
Ortens läge i Kronobergs län.
Wikimedia Commons: Lessebo
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Lessebo är entätort ochcentralort iLessebo kommun iKronobergs län, belägen vidLesseboån, sjönLäens avlopp tillÖjen.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Vid Lesseboåns vattenfall anlades omkring 1660 ett järnbruk för utnyttjande av sjömalmerna i de angränsande sjöarna. 1693 utvidgades verksamheten med anläggandet av ett pappersbruk. Under 1700-talet expanderade bruksrörelsen och stora jordegendomar lades till bruket. Lessebo bruk köptes 1802 avJohan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse medKarlskrona ochSödra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar.

Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med ensulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretagetLessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägdeÅryds järnbruk,Kleva nickelverk, handpappersbruken iBroakulla,Brittedal ochAugerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes avKlippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.[6]

Skogsegendomarna tillhöriga Lessebo bruk, tillsammans med Lessebo ångsåg, såldes senare till det 1904 grundadeAB Lessebo skogar. Lessebo sågverk och hyvleri hade på 1930-talet 90 anställda. Även AB Lessebo skogar köptes 1930 upp av Klippans pappersbruk.[6]

Administrativa tillhörigheter

[redigera |redigera wikitext]

Lessebo var en ort iHovmantorps socken och efterkommunreformen 1862 en ort iHovmantorps landskommun. 1939 bildadesLessebo köping genom utbrytningar urkommunernaHerråkra,Hovmantorp ochLjuder. Bebyggelsen i Lessebo upptog bara en liten del avköpingskommunens yta. 1971 uppgick köpingen i Lessebo kommun med Lessebo som centralort.[7]

I kyrkligt hänseende hörde Lessebo före 1961 tillHovmantorps församling, därefter hör orten tillLessebo församling.[8]

Orten ingick före 1948 iKonga tingslag, därefter till 1971 iÖstra Värends tingslag. Sedan 1971 ingår Lessebo iVäxjö domsaga.[9]

Befolkningsutveckling

[redigera |redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Lessebo 1960–2020[10][11]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
2 509
1965
  
2 776
1970
  
3 023
1975
  
2 991
1980
  
2 996
1990
  
2 926333
1995
  
2 987337
2000
  
2 692337
2005
  
2 623337
2010
  
2 737340
2015
  
2 857339
2020
  
3 059352

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]

Lessebo har en tåg- och busstation därÖresundståg mellanKalmar och Köpenhamn trafikerar en gång i timmen under vardagarna. Även SJ:s regionaltåg mellan Kalmar ochGöteborg samtKrösatåg mellan Kalmar ochVäxjö trafikerar stationen.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Det finns ett pappersbruk i Lessebo där många i orten arbetar, bruket är privatägt efter att Vida AB tidigare ägt det. Här finns ocksåLessebo Handpappersbruk där man fortsätter med den gamla konsten att tillverka papper. Handpappersbruket i Lessebo är det enda kommersiella handpappersbruket i Sverige. Handpappersbruket är även ett skaparcentrum för papperskonstnärer.

Kultur och idrott

[redigera |redigera wikitext]

I Lessebo finns även "Intaget" där man varje år uppför en midsommarstång tillverkad för hand vidLessebo Handpappersbruk. Intaget var från början en plats där trupper frånI 11 iVäxjö brukade stanna och ta matrast.

I orten finns idrottsföreningenLessebo GoIF som grundades 1925.

Varje vinter spelas en fotbollsturnering som heter Julcupen. Den spelas den 26 december till den 30 december i Lessebos sporthall som under skoltid används som en gymnastikhall. Den anordnas avLessebo GoIF.[12]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024,SCB, 21 februari 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort,SCB, 28 november 2024,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Befolkning i tätorter 1960-2010,SCB,läs online, läst: 8 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [ab]Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 25-26 
  7. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”.Skatteverket. 1989.http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^Elsa Trolle Önnerfors:Domsagohistorik - Växjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”.Statistiska centralbyrån. Arkiverad frånoriginalet den 13 juni 2017.https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juni 2011.https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ProCup. ”Lessebo GoIF Julcup 2017”. www.procup.se.http://www.procup.se/cup/31081.htm. Läst 7 september 2018. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]

  • Arén, Lena (2015). Lessebo bruksmiljö : kulturmiljö av riksintresse. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.Libris18348277.ISBN 9789189285552 
  • Lessebo kommun 25 år : [1971-1995]. Lessebo: Kommunen. 1995.Libris2172233 
  • Nordström, Olof (2007). Bebyggelse och markanvändning i Lessebo och trakterna kring sjön Läen under 6000 år : stenålder - mitten av 1800-talet. Lund: Olof Nordström.Libris10536386 
  • Nordström, Olof (1990). Lessebo : om trakterna kring sjön Läen och Lessebo bruk fram till 1860. Lessebo: Lessebo kulturnämnd.Libris7678605.ISBN 91-7970-904-4 
  • Nordström, Olof (2007). Lessebo 1902-1925 : en i många avseenden omtumlande tid. Lund: Olof Nordström.Libris10536400 
  • Nordström, Olof (2007). Lessebo 1925-1940 : mot en ny bebyggelseplanering inom egen kommun. Lund: Olof Nordström.Libris10536892 
  • Ring, Herman A (1894-1907). ”Lessebo Bruks Aktiebolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund.Libris2148639.https://runeberg.org/rhasvindus/1/0163.html 
  • Strömberg, Kenneth, 1950-. - Stationssamhällena Hovmantorp och Lessebo, var de "stationssamhällen?" - 1999. - Stationssamhällen / redaktörer: Peter Aronsson & Lennart Johansson. - Växjö : Univ., 1999. - (Acta Wexionensia. Humaniora, 1401-6281 ; 2). -ISBN 91-7266-149-6 ; S. 85-101 : ill., diagr.
  • Svensson, Jerker (2011). Lessebo : fördjupad analys av ett riksintresse för kulturmiljön. Meddelande / Länsstyrelsen i Kronobergs län, 1103-8209 ; 2011 :09. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län.Libris14912573 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Lessebo kommun iKronobergs län
DistriktLessebo kommuns vapen
Tätorter
v  r
Stationer längsKust till kust-banan
Huvudlinjen
Karlskronabanan
För lokaltågsstationer Göteborg–Borås, seVästtågen.
v  r
Öresundståg
100
90
95
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lessebo&oldid=56092130
Kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp