Lepreum ellerLepreon (klassisk grekiska: Λέπρεον), även benämndLepreus ellerLepreos (Λέπρεος), var en forntida grekiskstadsstat iTrifylia, ett distrikt iElis (nu en del av regionenElis). Staden var belägen vid den västra änden av bergetMinthi och uppförd runt två citadell (Agios Dimitrios ochPhyrcus). Tack vare ett överflöd av naturresurser blev Lepreum en betydande stad under den klassiska ochhellenistiska perioden och staden var då huvudstad i staten Trifylia. Staden har också identifierats av vissa forskare som den mytiska stadenAepy, en stad som beskrivs avHomeros iIliaden men som aldrig har upptäckts.[1]Ruinerna av forntida Lepreum har grävts ut nära den nuvarande bynLepro.
Lepreum var den främsta staden i Trifylien, ett område som ursprungligen skall ha varit bebodd av folkslagetCaukones.Kallimachos från Kyrene benämner staden somΚαυκώνων πτολίεθον (befästa staden Caukones). Caukonerna skall ha drivits ut avminyerna, som sedan grundade Lepreum tillsammans med fem andra städer (Makistos,Phrixa,Purgoi,Epeion ochNoudion).[2]
De tidigaste spåren av bebyggelse i området är från den neolitiska perioden. Invånarna i området började då utnyttja områdets naturresurser och tecken finns på handel med deegeiska civilisationerna. Området verkar under den perioden ha innehållit en lund som ansågs helig förDione.
Strax efter stadens upprättande och detförsta messeniska kriget kuvades Lepreon och resten av Trifylien av eleierna. De trifyliska städerna vägrade dock acceptera en främmande övermakt och Lepreum ledde ofta uppror för att befria sig från den eleianiska överhögheten. Att Lepreum trots sitt kuvande var en framstående stad framgår av det faktum att det var den enda av de trifyliska städerna som deltog i depersiska krigen.[3]
År 421 f.Kr. gjorde Lepreum och de andra städerna i Trifylien uppror mot eleierna med hjälp avSparta och 400 f.Kr. tvingades eleierna slutligen erkänna de trifyliska städernas självständighet.
När Sparta började försvagas efterslaget vid Leuctra 371 f.Kr. försökte spartanerna erövra Trifylien som svarade med att gå med i det nyligen etableradeArkadiska förbundet för ökad säkerhet.[4] Lepreum kom därmed att anses som en arkadisk stad avPlinius den äldre, och geografenPausanias skriver att stadens folk påstod sig vara arkadier, även om han noterar att de tidigare varit del av Elis.Aristofanes i sin tur beskrev staden som eleisk.
Under denklassiska ochhellenistiska perioden var Lepreum den främsta staden i Trifylia, som enligtStrabon kallades "det välsignade landet". Området hade bördig mark, en stark försvarsposition och ett milt klimat tack vare de omgivande bergen, samt närhet till både flodenNeda och havet. På grund av dess strategiska läge kontrollerade staden vägarna som förband Elis med Arkadien och Messenien, vilket gjorde Lepreum till Trifylias huvudstad. Under den klassiska perioden byggdes ett tempel tillägnadDemeter i den klassiskaAkropolen och delar av templet står kvar än idag.[1]
Strax innanAlexander den stores tid erövrades de trifyliska städerna åter igen av eleierna som tvingade dem att ingå i detAitoliska förbundet. NärFilip V av Makedonien gick i krig mot Elis marscherade hans armé in i Trifylia. De trifyliska städerna gjorde då uppror mot Elis och kapitulerade frivilligt till Filip.[5]
Vid år 170 e.Kr. närPausanias besökte staden hade den tappat mycket av sin forna makt och inflytande men den ansågs fortfarande vara huvudstad i Trifylia. Staden övergavs slutligen mellan 800 och 1000 e.Kr. efter en serie piraträder.[1]
De antika grekiskaolympiska spelen var en helig idrottstävling som hölls mellan de olika grekiska stadsstaterna. Som en del av denna tradition upprätthölls en olympisk vapenvila, vilket innebar att alla attacker mellan deltagande städer var förbjudna. Vid ett spel bröts vapenvilan när spartanska styrkor attackerade den trifyliska fästningen vid Phyrcus. Sparta tvingades betala höga böter på 200 000drachme till Lepreum, vilket var en betydande summa under denna tidsperiod, då en arbetares genomsnittliga lön var endast en drachme per dag.[6]
De tidiga byggnaderna i staden byggdes på en grund av kalksten och porös berggrund, med murar av lertegel. Byggnaderna låg på en nord-sydlig linje med dörrar på norra sidan för att undvika de starka södervindarna.[1]
Lepreus, son till Pyrgeus (som dödades avHerakles) ansågs av vissa vara stadens mytomspunna grundare, liknande Roms mytologiska grundande avRomulus och Remus. Andra historiker hävdar dock att stadens namn kommer från det faktum att de ursprungliga bosättarna drabbades av spetälska, medan vissa hävdar att det berodde på närvaron av ett tempel tillämnat Zeus Leukaios.[7]