Special Tony Award (1981) Drama Desk Award för bästa kvinnliga skådespelare i en musikal (1981) Grammy Award för bästa kvinnliga popsångframträdande (1981) NAACP Image Award – Hall of Fame Award (1982) Spingarnmedaljen (1983)[1] Kennedy Center Honors (1984) Paul Robeson Award (1984) Radcliffe Medal (1987)[2] Hedersexamen från Spelman College (1987)[3] Grammy Lifetime Achievement Award (1989) Grammy Award för bästa jazzsångalbum (1995) Grammy Hall of Fame Award (1999) NAACP Image Award för framstående jazzartist (1999) Stjärna på Hollywood Walk of Fame International Civil Rights Walk of Fame[4]
Horne föddes i Brooklyn i New York och växte upp med sin frånskilda mor, som var skådespelare. Hon tillbringade en stor del av barndomen med att följa med modern på turnéer eller bo hos släktingar.
Horne hoppade av skolan som sextonåring för att sjunga i kören på den berömdaCotton Club iHarlem. Hon blev så småningom en populär jazz- och balladsångerska i nattklubbskretsar.
Lena Horne blev den första svarta underhållare som skrev ett långtidskontrakt med ett större filmbolag (MGM). Hon medverkade i cirka 20 filmer, däriblandStormy Weather,Soldatflamman ochSvart extas, alla från 1943, samt ytterligare ett antal storfilmer de närmsta åren. Men på grund av sin hudfärg fick hon aldrig någon huvudroll trots att i princip samtliga filmer var musikfilmer och hon var en erkänd sångerska. En film med en svart huvudrollsinnehavare var på grund avraslagarna omöjlig att visa i sydstaterna utan redigering, vilket inte var möjligt om inte skådespelaren/sångerskan hade en för filmens handling fristående roll.
I början på 1950-talet blev Horne svartlistad av såväl film som TV, vilket sannolikt berodde på hennes nära vänskap med medborgarrättsaktivisten ochsocialistenPaul Robeson.