Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Le crime est notre affaire

Från Wikipedia
Le crime est notre affaire
Genrekriminalfilm[1]
komedifilm[1]
romanbaserad film
RegissörPascal Thomas[1][2][3]
ProducentNathalie Lafaurie
ManusförfattarePascal Thomas[4]
Baserad på4.50 från Paddington avAgatha Christie
SkådespelareCatherine Frot
André Dussollier
Claude Rich
Alexie Ribes
Annie Cordy
Chiara Mastroianni
Christian Vadim
Hippolyte Girardot
Laura Benson
Melvil Poupaud
Valériane de Villeneuve
Yves Afonso
Audrey Hamm
Alexandre Lafaurie
KompositörReinhardt Wagner
FotografRenan Pollès
KlippareCatherine Dubeau
ScenografKatia Wyszkop
Teknisk information
ProduktionsbolagStudioCanal
France 2 Cinéma
Auvergne-Rhône-Alpes Cinéma
DistributionStudioCanal
Premiär2008
Speltid109minuter
LandFrankrike
Språkfranska
Mer information
IMDb

Redigera Wikidata

Le crime est notre affaire är en fransk komedifilm från 2008 i regi avPascal Thomas med Catherine Frot, André Dussollier och Claude Rich i huvudrollerna.[5] Den är baserad påAgatha Christies roman4.50 från Paddington (men med ett byte av detektiver frånMiss Marple tillTommy och Tuppence).[6]

Det är den andra i Pascal Thomas filmtrilogi med Frot och Dussollier i rollerna somPrudence och Bélisaire Beresford. Den hade föregåtts avMon petit doigt m'a dit... (2005) och följdes avAssociés contre le crime (2012).[7]

Handling

[redigera |redigera wikitext]

Prudence Beresford har tråkig. Hennes man överste Bélisaire Beresford arbetade tidigare för Secret Service och har nyligen gått i pension. Prudence fruktar att båda nu kommer att åldras av tristess och att ingenting kommer att hända i deras liv. Hon vill ha ett litet mord som måste lösas. Därför är det bra att hennes moster Babette Boutini kommer på besök med tåget och berättar att hon har bevittnat ett mord på ett mötande tåg: en man har våldsamt strypt en kvinna. Tågpersonalen hade inte uppmärksammat hennes rapport. Polisen söker igenom rutten, men hittar ingen kropp. Prudence kan inte släppa taget om historien och hon börjar undersöka saken på egen hand.

Inte långt från den väg där mordet måste ha inträffat hittar Prudence ingången till Vallée aux loups, ett vidsträckt slottskomplex. Kort därefter anländer hushållerskan till familjen Charpentier som bor där till byn, som har sagt upp sig eftersom hyresvärden Roderick Charpentier är motbjudande. Utan vidare omsvep ansöker Prudence och anställs som hushållerska och kock. Hon träffar Rodericks dotter Emma, som bor med honom i det nedgångna slottet och är det enda barnet som kan hantera Rodericks nycker. Roderick har fyra söner: Raphaël är en kall bankir, Augustin är jägare och konstnär, Frédéric är musikaliskt begåvad och far till Alexie, som ofta tillbringar natten på slottet med sin vän Valérie hos sin moster Emma. Den fjärde sonen Edmond dog för några år sedan. Förutom Roderick, Emma och Alexie bor även trädgårdsmästaren och den mångåriga hushållerskan Madame Clairin i slottet. Doktor François Lagarde är också en återkommande gäst eftersom han behandlar Roderick och har en hemlig affär med Emma.

Det har gått några veckor sedan mordet och julen står för dörren. Alla Rodericks barn anländer till slottet: Prudence har bevisat att hon är en bra kock och börjar nu utforska slottet. Inte långt från järnvägen hittar hon en röd handske som måste ha tillhört offret, och slutligen i en sarkofag som tillhör Rodericks samling, den okända kvinnans kropp. Polisutredningen inleds och Bélisaire Beresford får veta av utredaren Blache var hans fru Prudence befinner sig. Hon har låtsats vara änka inför Charpentiers, så Bélisaire kommer till slottet som en förmodad utredare och arbetar med fallet tillsammans med Prudence. Emma misstänker att den döda kvinnan kan vara Martine, Edmonds ryska änka, som familjen aldrig träffat. De kände bara till henne genom en brevväxling. Hon hade meddelat att hon skulle vara hos Charpentiers i slutet av november, eftersom hon hade fått en son med Edmond, som hon inte längre kunde ta hand om. Strax innan resan kom dock en märkligt formulerad avbokning och sedan dess har familjen inte hört något från henne. Alla i familjen skulle ha ett motiv till mord, eftersom Martine skulle ha inneburit en uppdelning av farfaderns arv, som redan var utspritt över flera parter, som han en gång nekade sin son Roderick i sitt testamente och som kanske bara betalas ut efter Rodericks död. Obduktionsbilderna av kroppen får dock Prudence att tänka mer på en dansare än ett offer. Ett sådant spår i dansskolan efter Bélisaires bekant Margaret Brown – dansaren Anna Karenina hade rest ut på landsbygden i slutet av november efter att ha försonats med sin man och har sedan dess försvunnit – krossas dock när en vän till den försvunna kvinnan får ett vykort från henne.

Julmiddagen äger rum i familjen Charpentiers familjekrets, men läkaren François Lagarde måste gå tidigt på grund av sjukdom. Strax efter att ha ätit visar alla familjemedlemmar som har ätit från Bûche de Noël tecken på förgiftning. Roderick hade redan behandlats av François Lagarde för några veckor sedan efter lindriga förgiftningssymptom. Även nu tar Lagarde hand om de sjuka, men Augustin dör kort därefter. Nästa dag hämtar Madame Valois sin dotter Valérie, Alexies väninna, hemma. Hon får reda på misstanken att den döda kvinnan är Edmonds änka Martina och avslöjar sig för Emma: hon är själv Martina, nu hustru till Valérie Valois far, som hon träffade i Belgrad efter Edmonds död. Hon bestämde sig för att inte avslöja sig för familjen eftersom Valéries vänskap med Alexie innebar att hon ändå var i ständig kontakt med Charpentiers. En kort tid senare dör Raphaël efter att ha tagit ett läkemedel som ordinerats av François Lagarde. Försiktigheten använder nu ett knep. Hon bjuder in Babette Boutiti till Carpentiers slott, där hon låtsas ha ett fiskbensmönster i halsen framför François Lagarde. Han tar ett grepp om hennes hals och Babette känner igen honom som stryparen från tåget. François Lagarde arresteras. Det visar sig att den döda kvinnan var Anna Karenina, hans fru. Han ville lämna henne för att kunna gifta sig med Emma, men dansösen gick inte med på skilsmässan. Han dödade därför inte bara henne, utan hade också för avsikt att döda alla Emmas syskon och Roderick i slutändan, för att få hela arvet efter Charpentiers om Emma gifte sig. Prudence och Bélisaire lämnar gården och föredrar så småningom att campa utomhus framför julfamiljens liv och rörelse i sitt eget slott.

Rollista

[redigera |redigera wikitext]

Produktion

[redigera |redigera wikitext]
Château de Pupetières, i filmen slottet Charpentiers

Le crime est notre affaire är baserad på novellsamlingenPar i brott och kriminalromanen4.50 från Paddington avAgatha Christie.[8] EfterMon petit doigt m'a dit... (2005) var det den andra Agatha Christie-filmatiseringen av regissören Pascal Thomas. Han gav återigen Catherine Frot och André Dussollier rollerna som paret Beresford. MedAssociés contre le crime följde den tredje filmatiseringen 2012 med Frot och Dussollier i huvudrollerna.Chiara Mastroianni ochChristian Vadim, som spelar syskonen Emma och Augustin i filmen, är halvsyskon (deras mor ärCatherine Deneuve och deras fäder ärMarcello Mastroianni ochRoger Vadim).

Inspelningen ägde rum iFrankrike,Italien ochSchweiz (tågstationen iMartigny). Charpentiers slott är egentligenChâteau de Pupetières iChâbons. Enskilda slottsscener spelades in påChâteau de Beaurevoir och i Castello Superiore iArnad. Byscener runt Charpentiers slott och en kyrkoscen skapades iSaint-Nicolas-la-Chapelle, Savoie. Familjen Beresfords slott är Château de Châtillon iChindrieux. Kostymerna skapades avLaurence Esnault, filmkulisserna skapades avKatia Wyszkop. Vargskulpturerna som rests runt Charpentiers slott är betongskulpturer av den schweiziske konstnärenOlivier Estoppey, som också visades som en konstinstallation i Jardin du Palais Royal i Paris från slutet av 2008 under titelnLes loups d'Estoppey.[9]

Le crime est notre affaire hade premiär den 2 oktober 2008 på den belgiskaFestival international du film francophone de Namur och hade premiär på franska biografer den 15 oktober 2008. Med 1,17 miljoner tittare i slutet av året[10] varLe crime est notre affaire en av de mest framgångsrika franska filmerna under året.[11]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånen annan språkversion av Wikipedia.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abc]läs online,Internet Movie Database , läst: 7 juli 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^läs online,www.allocine.fr , läst: 7 juli 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^läs online,www.telerama.fr , läst: 7 juli 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^Česko-Slovenská filmová databáze, 2001.[källa från Wikidata]
  5. ^”Le Crime est notre affaire (2008)”. www.boxofficemojo.com.http://www.boxofficemojo.com/movies/intl/?id=_fLECRIMEESTNOTREA01&country=FR&wk=2008W42&id=_fLECRIMEESTNOTREA01&p=.htm. 
  6. ^JP. ”Le Crime est notre affaire (2008)- JPBox-Office”. www.jpbox-office.com.http://www.jpbox-office.com/fichfilm.php?id=10255. 
  7. ^”Le CRIME EST NOTRE AFFAIRE (2008) | BFI”. ftvdb.bfi.org.uk. Arkiverad frånoriginalet den 8 augusti 2011.https://web.archive.org/web/20110808234316/http://ftvdb.bfi.org.uk/sift/title/846319. Läst 10 december 2016. 
  8. ^Secrets tournage – La femme de train auf allocine.fr
  9. ^Nicola Salez:„Les loups d’Estoppey“. toutpourlesfemmes.com, abgerufen am 15. April 2022.
  10. ^Fabien Lemercier:Frot and Dussollier star in Associés Contre le Crime. cineuropa.org, 14. Juni 2011.
  11. ^Fabien Lemercier:188.8m admissions and 45.7% market share for French film. cineuropa.org, 19. Januar 2009.

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Agatha Christie
Agatha Christies fiktiva universum
Figurer
Romaner
En dos stryknin ·Den hemlighetsfulle motståndaren ·Vem var den skyldige? ·Mannen i brunt ·Hemligheten på Chimneys ·Dolken från Tunis ·De fyra stora ·Mysteriet på Blå tåget ·De sju urens mysterium ·Mordet i prästgården ·Mördande seans ·Badortsmysteriet ·Tretton vid bordet ·Mordet på Orientexpressen ·Varför bad de inte Evans? ·Tragedi i tre akter ·Den flygande döden ·ABC-morden ·Mord i Mesopotamien ·Korten på bordet ·Det stumma vittnet ·Döden på Nilen ·Döden till mötes ·Hercule Poirots jul ·Mord är lätt ·Tio små negerpojkar / Och så var de bara en ·Samvetskval ·Skospännet ·Mord på ljusa dagen ·N eller M? ·Liket i biblioteket ·Fem små grisar ·Mord per korrespondens ·Klockan K ·Slutet blir döden ·Cyankalium och champagne ·Gropen ·Högt vatten ·Konstiga huset ·Ett mord annonseras ·En flicka kom till Bagdad ·Mrs McGinty är död ·Trick med speglar ·Begravningar är farliga ·En ficka full med råg ·Destination okänd ·Mord klockan fem ·Död mans fåfänga ·4.50 från Paddington ·Prövad oskuld ·Katt bland duvor ·Den gula hästen ·Spegeln sprack från kant till kant ·Klockorna ·Ett karibiskt mysterium ·Bertrams hotell ·Tredje flickan ·Oändlig natt ·Ett sting i tummen ·Mord på Allhelgonadagen ·Passagerare till Frankfurt ·Nemesis ·Långa skuggor ·Ödets port ·Ridå – Hercule Poirots sista fall ·Miss Marples sista fall
Som Mary Westmacott
Novellsamlingar
Pjäser
Radio- och TV-pjäser
Getingboet ·Gul iris ·Tre blinda möss ·Butter in a Lordly Dish ·Personal Call ·Hercule Poirot (amerikansk radioserie 1945-47) ·Hercule Poirot (brittisk radioserie 1985-2007) ·Partners in Crime (radioserie 1953) ·Miss Marple (radioserie 1993-2015)
Övrig litteratur
Filmatiseringar
The Passing of Mr. Quin (1928) ·Die Abenteurer G.m.b.H. (1929) ·Alibi (1931) ·Black Coffee (1931) ·Tretton vid bordet (1934) ·Love From a Stranger (1937) ·…och sen var ingen kvar (1945) ·Love From a Stranger (1947) ·Åklagarens vittne (1957) ·Förvånansvärt lik! (1960) ·4.50 från Paddington (1961) ·Mord, sa hon (1963) ·Det är fult att mörda (1964) ·Snusdosan (1964) ·Den mystiska blondinen (1965) ·Ten Little Indians (1965) ·Oändlig natt (1972) ·Mordet på Orientexpressen (1974) ·Tio små negerpojkar (1974) ·Döden på Nilen (1978) ·Spegeln sprack från kant till kant (1980) ·Varför bad de inte Evans? (1980) ·De sju urens mysterium (1981) ·Mord är lätt (1982) ·Åklagarens vittne (1982) ·Mord på ljusa dagen (1982) ·Ett karibiskt mysterium (1983) ·Den hemlighetsfulle motståndaren (1983) ·Agatha Christie's Partners in Crime (1983-1984) ·Dödligt alibi (1984) ·Miss Marple (1984-1992) ·Liket i biblioteket (1984) ·Trick med speglar (1985) ·13 vid bordet (1985) ·Död mans fåfänga (1986) ·Tragedi i tre akter (1986) ·Desiat negritiat (1987) ·Döden till mötes (1988) ·Så var det ingen kvar (1989) ·Agatha Christie's Poirot (1989-2013) ·Oskyldiga lögner (1995) ·Den gula hästen (1996) ·Poirot – tretton vid bordet (2000) ·Mordet på Orientexpressen (2001) ·Mon petit doigt m'a dit... (2004) ·Agatha Christie's Great Detectives Poirot and Marple (2004-2005) ·Agatha Christies Marple (2004-2013) ·Korten på bordet (2005) ·L'Heure zéro (2007) ·Le crime est notre affaire (2008) ·Les Petits Meurtres d'Agatha Christie (2009-2024) ·Associés contre le crime (2012) ·Ten Little Roosters (2014) ·Och så var de bara en (2015) ·Partners in Crime (2015) ·Åklagarens vittne (2016) ·Mordet på Orientexpressen (2017) ·Konstiga huset (2017) ·ABC-morden (2018) ·Prövad oskuld (2018) ·Den gula hästen (2020) ·Döden på Nilen (2022) ·Mord är lätt (2023) ·Mord i Venedig (2023)
Datorspel
Skildringar
Agatha Christie Memorial (staty) ·Mysteriet Agatha (film 1979) ·Agathas gåta (film 2018) ·Agatha and the Truth of Murder (film 2018) ·Agatha and the Curse of Ishtar (film 2019) ·Agatha and the Midnight Murders (film 2020) ·See How They Run (film 2022) ·
Relaterat
KategoriKategori
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Le_crime_est_notre_affaire&oldid=57069948
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp