Landskommun är enprimärkommun eller annankommunal indelning av ett landsbygds- eller glesbygdsområde. Landskommuner kan ha samma eller avvikandekompetens, styresformer och beskattningsrätt som andra administrativa enheter i landet. I vissa fall består skillnaden enbart i benämningen, och bibehålls av historiska skäl. I Sverige och Finland skilde man fram till 1970-talet på landskommuner,köping,municipalsamhälle ochstad.
I Europa har indelningen i landskommuner i flera fall utvecklats ur den kristna kyrkansförsamlingsindelning. Två tydliga exempel är den första kommunindelningen i Sverige respektive Finland.
När de svenskaförordningarna om kommunalstyrelse trädde i kraft den 1 januari 1863 omvandlades de gamla kyrkligasocknarna ochSverige delades in i närmare 2 500kommuner. Av dessa var 88städer och åttaköpingar. Övriga cirka 2 400 varlandskommuner. Nästan alla socknar blev landskommuner, utom de som ansågs alltför befolkningsmässigt små för att klara sig på egen hand.
Genom förordningarna renodlades (delades) den kommunala förvaltningen och det var här begreppetkommun infördes. Kyrkliga ärenden skulle handläggas inom denkyrkliga kommunen och övriga ärenden inom denborgerliga kommunen. Varjeförsamling (stadsförsamling respektive socken) utgjorde en kyrklig kommun. Varje stad, varje köping och varje församling (socken) på landsbygden utgjorde en borgerlig kommun. Normalt användes kortformenkommun i dessa kommuners namn, utom när det fanns flera kommuner av olika typ men med sammanamn (landskommun, ordet känt sedan 1840),[1]köpingskommun, känt från 1893, ellerstadskommun, känt från 1839). Detta kan dock leda till vissa missförstånd idag då städer och köpingar också varkommuner.
Antalet landskommuner förändrades inte nämnvärt under de följande 90 åren. Några blev köpingar, som sedan i vissa fall blev städer. Några delades och ett mindre antalinkorporerades med grannkommuner.
Vidkommunreformen 1952 reducerades antalet landskommuner till 816. När begreppetlandskommun avskaffades den 31 december 1970[2] ochenhetlig kommuntyp infördes blev antaletkommuner 278. Sedan dess har antalet kommuner växt till 290.[3]
Fram till 1976 var Finlands kommuner indelade i städer, köpingar och landskommuner. Landskommunerna bildades 1865 ur de kyrkliga socknarna.[4] De hade rätt att ta ut skatt och kunde frivilligt välja ett kommunfullmäktige.[5][6]
År 1977 blev Finlands alla köpingar städer och ordetlandskommun blev inofficiellt. Några av Finlands kommuner fortsatte att använda ordetlandskommun (på finskamaalaiskunta) i sina namn, till exempelRaumo landskommun (på finska Rauman maalaiskunta) ochRovaniemi landskommun (på finska Rovaniemen maalaiskunta). Den sista kommunen som använde termen varJyväskylä landskommun (på finska Jyväskylän maalaiskunta).
Det har funnits två kommuner som använde begreppet landskommun i sitt finska men inte sitt svenska namn:Helsinge kommun (nuvarandeVanda) hetteHelsingin maalaiskunta på finska upp till 1972, ochPedersöre kommun hettePietarsaaren maalaiskunta upp till 1989.
I Finland förkortas landskommun lk.[7]
Estlands kommuner kan vara städer eller landskommuner. Skillnaden mellan de båda typerna är i huvudsak antalet invånare; denkommunala kompetensen är den samma för båda kommuntyperna. Under 2000-talet harEstlands administrativa indelning genomgått omfattande förändringar, främst genom sammanslagningar av små kommuner med få invånare. Efter 2017 års stora kommunreform finns totalt 79 kommuner i Estland, varav 64 är landskommuner. Det innebär en minskning med mer än 170 landskommuner sedan 1996.
Under 2000-talet har Lettlands administrativa indelning genomgått omfattande förändringar. Fram till 2009 var landskommun ellersocken en av de grundläggande administrativa indelningarna i Lettland, tillsammans mednationalstäder (lettiska:valstspilsētā), städer (lettiska:pilsēta), kommuner (lettiska:novadi) och landsbygdsområden (lettiska:lauku teritorija). Genom sammanslagning eller ombildning reducerades distriktsindelningen från 475 landskommuner till 110 kommuner (lettiska:novadi). Sedan dess används begreppet landskommun eller församling inte längre i den administrativa indelningen av landet.
