 | Den här artikelnbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
Landskap ärgeografiska områden som vanligen bygger på en äldrepolitisk indelning och är grundad påkulturella och geografiska särdrag som många människor starkt identifierar sig med än i dag. Därför lever landskapen kvar i bland annatortnamn,dialekter,folkdräkter samt gamlatraditioner av olika slag, och varje landskap har sina egna landskapssymboler. I många länder lever en gammal indelning kvar även om det finns betydande skillnader mellan historiska landskap och nuvarande formell indelning.
IFinland finns 9historiska landskap (10 om man räknar med den del av det äldreVästerbotten som låg öster omTorne älv), men i samband med reformen av landets områdesindelning år1998 infördes en ny form avsekundärkommun, som också kallas landskap. Det finns 20 sådananya landskap och i Finland är det numera i regel dem man menar när man talar om landskap.
IFrankrike användes provinser, ofta baserade på äldre hertigdömen och liknande, som administrativ indelning fram till revolutionen 1789. De modernaregionerna bygger ofta på provinserna.
IKroatien ärDalmatien,Istrien ochSlavonien historiska landskap. Landskapen har ingen administrativ betydelse men används ofta i till exempel turistmarknadsföring.
INorge har man starkare regional makt, men de historiska landskapen används inte mer. De går tillbaka påjärnåldern. Den nuvarande indelningen ifylken är en dansk konstruktion från 1600-talet. De kalladesamt (danskt ord) och bytte namn till fylken 1919.
ISverige har landskapen sedan 1600-talet inte längre någon politisk eller administrativ betydelse. Sådana uppgifter sköts med indelning ilän. De har dock en officiell användning, som hertigdömen för medlemmar i kungafamiljen. Landskapen används också till exempel vid turistmarknadsföring, i idrottsverksamhet och inom historisk forskning. Trots att landskapen saknar administrativ betydelse har deras gränser inte varit helt stabila. Bland annat bildadesNorrbotten ur den del avVästerbotten som hörde tillNorrbottens län.
ITjeckien ärBöhmen,Mähren ochSchlesien historiska landskap.
ITyskland finns många äldre historiska beteckningar på regioner som ursprungligen varit självständiga politiska enheter, då landets politiska gränser kraftigt förändrats genom historien. Dessa förknippas ofta med en stark regional identitet, eftersom Tyskland som stat skapades först 1871, inom sina nuvarande gränser först 1990. Som exempel kan nämnasMark Brandenburg,Franken,Holstein,Mecklenburg,Pfalz,Pommern ochSchwaben. Vissa av dessa namn lever kvar genom den moderna indelningen iförbundsländer, som oftast följer andra administrativa gränser än de historiska.
| |||||||||||||
| |||||||
| |||||||
| |||||
