| La strada | |
| Genre | Drama |
|---|---|
| Regissör | Federico Fellini |
| Producent | Dino De Laurentiis Carlo Ponti |
| Manus | Federico Fellini Tullio Pinelli Ennio Flaiano |
| Skådespelare | Giulietta Masina Anthony Quinn, m.fl. |
| Originalmusik | Nino Rota |
| Fotograf | Otello Martelli Carlo Carlini |
| Produktionsbolag | Ponti-De Laurentiis Cinematografica |
| Distribution | Dino de Laurentiis Distribuzione Trans Lux Inc. AV Channel, m.fl. |
| Premiär |  22 september1954 (USA) |
| Speltid | 108 minuter |
| Land | Italien |
| Språk | Italienska |
| IMDbSFDbElonet | |
La strada (svenska: "Landsvägen") är enitalienskdramafilm från1954 i regi avFederico Fellini, som även skrivit filmens manus tillsammans medTullio Pinelli ochEnnio Flaiano.
Den handlar om den sorgsna och naiva flickan Gelsomina, som säljs till den aggressiveatleten Zampanò, för att med honom åka ut iItalien som en minicirkus påmotorcykelvagn. Gelsomina får ageraclown i Zampanòs nummer. Han behandlar henne skamligt, men snart träffar hon enakrobat, Il Matto ("Den Tokige") när de ansluter sig till encirkus.
Det utvecklas till ett triangeldrama mellan Gelsomina, Zampanò och Il Matto. Zampano blir ursinnig på Il Matto och de bägge får sparken från cirkusen. Gelsomina väljer dock att följa med Zampano. När de färdas vägen fram ser de en bil med motorkrångel, det är Il Matto som står där. I ett anfall av vredesmod dödar Zampanò Il Matto. Gelsomina blir mycket ledsen efter detta, men följer trots allt med Zampanò än en gång.
Zampanò är en tragisk figur, det enda han kan är ett löjligt atletnummer, där han med en kedja runtbröstkorgen rätar ut en metallkrok. Han inser inte att han har lyckan alldeles framför ögonen, i den underbara och trofasta Gelsomina. Han tröttnar på henne, och överger henne en morgon, och åker ensam iväg på sin motorcykel.
Ett antal år senare ser vi åter Zampanò, han håller fortfarande på med sitt atletnummer. Han får höra att Gelsomina har dött några år tidigare. Filmen slutar med att Zampanò går ner till stranden och lägger sig och gråter bittert medan han gräver i sanden med händerna. Varför gråter han? Är det för att han inser att han älskade Gelsomina, och hur illa han behandlade henne?
Filmen blev den första filmen att vinna enOscar i kategorinBästa utländska film. Man kan säga attLa strada blev en av Fellinis få filmer mellan hansneorealistiska filmperiod och hans mer personliga. Den kan kanske ses som hans mest populära; huvudpersonen Gelsomina blev till en docka och Zampanò blev också namnet på encigarrsort.
| |||||
