Kyrkoherde är i dag namnet på en befattning som arbetsledandepräst för ettpastorat inomSvenska kyrkan och denEvangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Motsvarande funktioner finns i de flesta andra kyrkor, även om de konkreta uppgifterna kan växla från land till land och från tid till tid.
Genom1862 års kommunalförordningar tillkomkyrkostämman och kyrkoherden var självskrivenordförande för denna. I och medlagen om församlingsstyrelse den 6 juni 1930, som trädde i kraft den 1 januari 1932, försvann denna självskrivenhet.[1]
En kyrkoherde är både som präst och som arbetsledare oftast chef för enförsamling eller för ettpastorat med flera församlingar. I pastorat har oftast kyrkoherden sin huvudarbetsplats i den största församlingen.
Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallasdomprost.
Behörig att inneha kyrkoherdetjänst är den som tjänstgjort minst tre år som präst i Svenska kyrkan, har genomgått den utbildning som har fastställts avKyrkostyrelsen och som förklarar sig beredd att ”i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till kyrkansvigningstjänst oavsett deras kön”. Förvikariat kortare än tre månader medges undantag från regeln.
Kyrkoherden är arbetsledare för den personal som direkt arbetar med församlingens grundläggande uppgift (att fira gudstjänst, att bedriva undervisning, att utöva diakoni och mission).
Kyrkoherden ansvarar för församlingens/pastoratetskyrkobokföring, och är därför också oftast arbetsledare för kyrkobokföringspersonal (till exempel kyrkobokföringsassistenter ochkyrkoskrivare).
Kyrkoherden har ett samordnings- och tillsynsansvar för all verksamhet i församlingen/pastoratet, inte bara församlingsverksamheten. Innebörden av detta ansvar är vida omdiskuterat och inte än prövat riktigt fullt ut avSvenska kyrkans överklagandenämnd.
Kyrkoherden är chef för en församling. Undantagsvis kan flera små församlingar dela på en kyrkoherde. Kyrkoherdens praktiska uppgifter är snarlika en svensk kyrkoherdes.
Kyrkoherden i en domkyrkoförsamling kallasdomprost. Denne har också ansvar på stiftsnivå, bland annat som självskriven medlem av stiftetsdomkapitel.
Efter minst två år i tjänst kan en präst avlägga pastoralexamen, som ger behörighet för ordinarie tjänst (t.ex. somkaplan). För att bli behörig för kyrkoherdetjänster bör prästen därefter ytterligare avlägga Examen i ledning av församlingsarbete (exilaf). Till skillnad från Svenska kyrkan, finns det ingen åldersgräns för kyrkoherdar i Finland, men behörighetskraven i sig garanterar att kyrkoherden inte är helt ung.
För att bli domprost krävs, förutom kyrkoherdebehörighet, att man har avlagt Högre pastoralexamen.
En kyrkoherde kan bli vald tillkontraktsprost.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
