Alfabetet har officiell status i mångaorganisationer. NärBulgarien blev medlem iEuropeiska Unionen (EU) 1 januari 2007 blev kyrilliska det tredje officiella alfabetet i EU efter delatinska ochgrekiska alfabetena. Bulgariska är det enda EU-språk som skrivs med kyrilliska bokstäver.
Det kyrilliska alfabetet, som är anpassat för att överensstämma med de slaviska språkens ljudsystem är baserat på detglagolitiska alfabetet som skapades iThessaloniki,Grekland på 800-talet. Det har spritts via denÖstortodoxa kyrkan, och används i länder där dennareligion dominerar.
Termen ”det kyrilliska alfabetet” är egentligen något missvisande, eftersom i princip varje språk har en egen teckenuppsättning, grundad på det kyrkslaviska alfabetet men anpassad efter respektive språks specifika behov (liksom många språk använder egna varianter av detlatinska alfabetet).
Modern ryska använder 33 bokstäver medan t.ex. bulgariska och serbiska använder 30 bokstäver.[7]
Transkribering till latinska alfabet varierar både beroende på vilket kyrilliskt språk man utgår från och vilket latinskt målspråk man vill transkribera till.
De olika språken översätter ofta mellan varandra (till exempel ryska: Дмитрий Медведев, ukrainska: Дмитро Медведєв, belarusiska: Дзмітрый Мядзведзеў, serbiska: Дмитриј Медведев, svenska:Dmitrij Medvedev).Ukraina ochBelarus har bytt stavning på namnen på de personer som är födda under Sovjetunionens tid, och på platser i sina länder. Trots det stavarRyssland fortfarande dessa personer och platser på tidigare sätt, så att de får flera kyrilliska stavningar av sina namn.
Det finns ett antal olika sätt att hantera kyrilliska tecken i datorer. Det som är mest etablerat numera och det som gäller för framtiden ärUnicode, som stöder alla världens språk i samma standard. Det stödjer bland annat alla språk som använder kyrilliska alfabetet, även minoritetsspråk såsom till exempelbasjkiriska,kalmuckiska ochkildinsamiska.
Traditionellt har ett antal 8-bitskodningar använts.
KOI8-R, först kallad KOI8. Uppfunnet under 1970-talet, när datorer började användas i Sovjetunionen. Hade egenskapen att om man nollställde högsta biten blev det en grov translitterering till latinska tecken. Ej i alfabetisk ordning. Innehåller ryska och bulgariska tecken. Relativt utbredd användning.
KOI8-U, variant av KOI8-R med ukrainska tecken tillagda.
Windows-1251. Microsoft Windows kodning för kyrilliska tecken. Använd i datorer med detta operativsystem, och därmed mycket använd. Stödjer både ryska, serbiska, ukrainska, belarusiska och bulgariska.
ISO/IEC 8859-5, internationell standard för kyrilliska tecken. Blev aldrig populär.
MS-DOS-kodningar, en rysk, en med serbiska och en bulgarisk.
^ [ab]Columbia Encyclopedia, Sixth Edition. 2001-05, s.v. "Cyril and Methodius, Saints";Encyclopedia Britannica, Encyclopedia Britannica Incorporated, Warren E. Preece – 1972, sid. 846, s.v., "Cyril and Methodius, Saints" and "Eastern Orthodoxy, Missions ancient and modern";Encyclopedia of World Cultures, David H. Levinson, 1991, sid. 239, s.v., "Social Science"; Eric M. Meyers,The Oxford Encyclopedia of Archaeology in the Near East, sid. 151, 1997; Lunt,Slavic Review, June, 1964, sid. 216; Roman Jakobson,Crucial problems of Cyrillo-Methodian Studies; Leonid Ivan Strakhovsky,A Handbook of Slavic Studies, sid. 98; V.Bogdanovich,History of the ancient Serbian literature, Belgrade, 1980, sid. 119
^The Columbia Encyclopaedia, Sixth Edition. 2001-05, O.Ed. Saints Cyril and Methodius "Cyril and Methodius, Saints) 869 and 884, respectively, “Greek missionaries, brothers, called Apostles to the Slavs and fathers of Slavonic literature."
^Encyclopedia Britannica,Major alphabets of the world, Cyrillic and Glagolitic alphabets, 2008, O.Ed. "The two early Slavic alphabets, the Cyrillic and the Glagolitic, were invented by St. Cyril, or Constantine (c. 827–869), and St. Methodii (c. 825–884). These men were Macedonian from Thessalonica who became apostles to the southern Slavs, whom they converted to Christianity."
^Roger Gyllin & Ingvar Svanberg (2000). Slaviska folk och språk. Studentlitteratur. sid. 47
^Paul Cubberley (1996) "The Slavic Alphabets". In Daniels and Bright, eds.The World's Writing Systems. Oxford University Press.ISBN 0-19-507993-0.
^Roger Gyllin & Ingvar Svanberg (2000). Slaviska folk och språk. Studentlitteratur. sid. 49
