Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Kuwait

Koordinater:29°24′N47°25′Ö / 29.400°N 47.417°Ö /29.400; 47.417
Från Wikipedia
För staden, seKuwait (stad).
Staten Kuwait
دولة الكويت
Dawlat al-Kuwayt
FlaggaStatsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: al-Nashid al-Watani
läge
läge
Huvudstad
(även största stad)
Kuwait
Officiellt språkArabiska
StatsskickKonstitutionell monarki
 - EmirMishal al-Ahmad al-Jabir al-Sabah
 - PremiärministerAhmad al-Abdullah al-Sabah
SjälvständighetfrånStorbritannien 
 - Erkänd19 juni1961 
Area
 - Totalt17 818 km²[1] (152:a)
 - Vatten (%)0 %
Befolkning
 - 2016 (juli) års uppskattning3 068 115[1] (137:e)
 - Befolkningstäthet172 inv./km² (60:e)
BNP (PPP)2022 års beräkning
 - Totalt245,2 miljarderUSD[2] (66:e)
 - Per capita50 919USD[2] (29:e)
BNP (nominell)2022 års beräkning
 - Totalt186,6 miljarderUSD[2] (59:e)
 - Per capita38 755USD[2] (29:e)
HDI (2021) 0,831[3] (50:e)
ValutaKuwaitisk dinar (KWD)
TidszonUTC+3
Topografi
 - Högsta punktej namngiven plats,306 m ö.h.
Kör påHöger
Nationaldag25 februari
NationalitetsmärkeKWT
LandskodKW, KWT, 414
Toppdomän.kw
Landsnummer965

Kuwait, formelltStaten Kuwait (arabiska:دولة الكويت,Dawlat al-Kuwayt),[4] är en stat påArabiska halvön vid nordvästraPersiska viken som gränsar motSaudiarabien ochIrak. Huvudstad är stadenKuwait, även kalladKuwait City. Landet blev en självständig stat 1961. Kuwait är en monarki och leds av enemir.

Historia

[redigera |redigera wikitext]

Det område som utgör det nuvarande Kuwait har genom tiderna varit en del av flera storvälden:kalifatet iBagdad,Mongoliska riket och från1600-taletOsmanska riket som inkorporerade kustområdet iBasraprovinsen.[5] Under den arabiskeschejkenSabah I bin Jaber blev Kuwait från 1700-talet dock i praktiken oberoende. Än idag kommer Kuwaits härskare frånhuset Sabah, ättlingar till Sabah bin Jaber,

Då osmanerna hotade att skärpa kontrollen över området1899 vände sig Kuwait tillStorbritannien för stöd och omvandlades därefter till ettprotektorat med hög grad av inre självstyre fram tillsjälvständigheten den19 juni1961. Självständigheten bestreds av Irak som hävdade att landet tillhördeIrak och hotade medinvasion men med brittiskt stöd kunde detta avvärjas. Efter att ha varit allierat med Irak underIran–Irak-kriget till krigets slut1988 (till stor del på grund av önskan av irakiskt beskydd mot detshiitiska Iran), blev Kuwait invaderat av Irak i augusti1990 och en irakiskguvernör tillsattes. En avUSA leddFN-allians drev tillbaka de irakiska trupperna i februari1991 och återinsatteemiren. Detta krig kallas ofta för Gulfkriget ellerKuwaitkriget.

Kuwait har i äldre tider varit bebott av olika stammar som drivit handel utmed färdvägen till och frånIndien. Portugisiska sjöfarare och köpmän som följdeVasco da Gama på 1400-talet var de första européer som slog sig ner i Kuwait. De första egentliga invånarna var emellertid arabiska nomader, som kom 300 år senare och grundade staden Kuwait, som blev centrum för handeln i persiska viken. Redan på 1700-talet livnärde sig befolkningen även av att sälja depärlor som man tog upp iPersiska viken. Pärldykarna konkurrerades dock ut på1930-talet av denjapanska pärlodlingen som då starkt utvecklades vilket gjorde att landets ekonomi försvagades. Genom sin naturtillgång påråolja har Kuwait emellertid under de senaste femtio åren blivit ett av de rikaste länderna på denArabiska halvön.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

Kuwait består mest avöken, med små nivåskillnader. Klimatet är torrt och varmt. I norra delen avPersiska viken utanför Kuwaits kust finns det ett antalöar belägna; störst ärBubiyan vilken nämns som ett av de femton områden som omfattar det som kallas "mänsklighetens vagga”. De viktigaste städerna är huvudstadenKuwait,al-Salimiyya ochHawalli.

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Lista över Kuwaits emirer

Landet är enkonstitutionell monarki däremiren enligt konstitutionen ska tillhöra ättenal-Sabah.[6] Både emiren och parlamentet besitter lagstiftande befogenheter. Emiren utser enpremiärminister varav samtliga hittills har kommit från den regerande ätten.Parlamentet (Majlis al-Umma) består av 50 ledamöter som väljs i val vart fjärde år. På grund av konflikter mellan emiren och parlamentet har det senare vid flera tillfällen upplösts varpå emiren styrt meddekret, senast i december 2011.[7] Både Författningsdomstolen och emiren har rätt att lösa upp parlamentet.

Eftersom kuwaitiskt medborgarskap är mycket begränsat är det en minoritet av landets invånare som har möjlighet att rösta i val. Andelen fördubblades dock när Kuwait införde kvinnlig rösträtt2005.[8] Sedan2009 är det möjligt för kuwaitiska kvinnor att ansöka om pass utan sin mans underskrift.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Kuwaits provinser

Kuwait är indelat i sex provinser (muhafazat):al-Ahmadi,al-Farwaniyya,Hawalli,Huvudstadsprovinsen,al-Jahra ochMubarak al-Kabir.

Internationella relationer

[redigera |redigera wikitext]

Landets utrikes- och säkerhetspolitik bygger på försök att upprätthålla goda relationer med de tre stora grannarna Irak, Iran och Saudiarabien. MedSaddam Hussein ur bilden återupptog Kuwait diplomatiska förbindelser med Irak 2008. Kuwait har därefter eftersträvat normaliserade relationer genom att bland annat efterskänka delar av krigsskadeståndet från Iraks invasion 1990 och stödja stabiliseringssträvandena i Irak.[9]

Kuwait är även en viktig bundsförvant till USA. Efter att den USA-ledda koalitionen 1991 satte stopp för den irakiska invasionen av Kuwait har USA haft en permanent militär närvaro i landet. USA har fortfarande omfattande militärbaser i Kuwait, som fungerar som ett transitområde och logistisk bas för amerikanska trupper. Kuwait är en viktig partner tillNato och är tillsammans medBahrain de enda länderna i gulfen med statusen ”major non-NATO ally”. Kuwait stödjer (2016) den USA-ledda koalitionen motIslamiska staten.[9]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Kuwait är en liten, rik och relativt öppen ekonomi med en bevisad råoljereserv på 96 miljarder fat – 10% av världsreserven. Petroleum står för nästan hälften avBNP, 95% av exportinkomsten och 80% av statsinkomsten. Kuwaits klimat begränsar jordbruksutvecklingen. Följaktligen är landet beroende nästan helt och hållet av livsmedelsimport förutom vad gäller fisk. Ungefär 75% av vattnet som används måstedestilleras eller importeras. Högre oljepriser gav ett budgetöverskott på 6,7 miljarder kuwaitiska dinarer, eller cirka 181 miljarder svenska kronor, år 2005. Kuwait fortsätter sin diskussion med utländska oljebolag för att skapa områden för produktion i norra delen av landet.

Tillverkningsindustrin är liten och domineras av oljerelaterade industrier. Tjänstesektorn är en större och växande del av ekonomin. Gästarbetare från främst Asien och de arabiska grannländerna utgör en stor del av Kuwaits arbetskraft. Cirka 80 procent av alla kuwaitiska medborgare arbetar i den offentliga sektorn, medan den privata sektorn domineras av utlänningar. Lönenivån i den offentliga sektorn nästintill fördubblades efter att finanskrisen bröt ut 2008 och fram till 2016. Trots kuwaitiska ansträngningar att öka andelen kuwaitier aktiva i den privata sektorn, bland annat genom att toppa upp lönerna från statligt håll, fortsätter andelen utlänningar att öka.[9]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Energi och råvaror

[redigera |redigera wikitext]

Kuwait har inga mineralfyndigheter men är rikt på olja och naturgas. Olja upptäcktes 1938 iBūrqān, ett av världens största oljefält utanförSaudiarabien, men produktionen startade först 1946 under ledning av det brittisk-amerikanskaKuwait Oil Company. År 1977 förstatligades oljeindustrin och förvaltas sedan dess avKuwait Petroleum Corporation (KPC). De viktigaste oljefälten är Burqan, al-Maqwa, al-Ahmadi och ar-Rawdatayn. Oljeborrning sker även offshore och i den tidigare neutrala zonen mellan Kuwait och Saudiarabien. År 2006 hittades den första stora naturgasfyndigheten i samband med upptäckten av ett nytt oljefält. År 2011 uppskattades Kuwaits oljereserver utgöra omkring 7 procent av världens totala reserver. År 2010 låg oljeproduktionen på 2,5 miljoner fat per dag, vilket motsvarar 3 procent av den globala produktionen. Naturgasreserverna utgjorde samma år 1 procent av världens totala reserver, med en produktion motsvarande 3,5 procent av världens produktion. Elförsörjningen i Kuwait baseras främst på olja, men satsningar på solenergi har påbörjats i stor skala.[10]

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]
Unesco läskunnighet i Kuwaits befolkning över 15 års ålder 1975-2015

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Omkring 80% av Kuwaits befolkning är araber; de icke-kuwaitiska araberna består av en stor grupp egyptier och statslösa araber, lokalt kalladbidun, kort förbidun jinsiyya (utan nationalitet). Andra stora grupper avgästarbetare är indier, bangladesher, pakistaner och filippiner. Kuwait hade förut en stor palestinsk befolkning, men de flesta blev utvisade efter Yassir Arafats stöd till Irak under Iraks ockupation av Kuwait.

Språk

[redigera |redigera wikitext]

Det officiella språket är arabiska, men engelska är vanligt förekommande.

Religion

[redigera |redigera wikitext]

Islam är statsreligion i landet och lagstiftningen ska enligt konstitutionen grundas påshari'a.[6] Nästan samtliga kuwaitiska medborgare är muslimer och en majoritet, 60-70% ärsunnimuslimer.[11] Det förekommer social stigmatisering och diskriminering mot den shiamuslimska minoriteten, bland annat på grund av de kyliga relationerna med närliggandeIran. Lagen gör dock ingen skillnad mellan olika grenar av islam och myndigheterna ingriper mot de hatbrott som förekommer.[12][13] Det stora antalet gästarbetare i landet har resulterat i betydliga religiösa minoriteter varav omkring 600 000hinduer, 450 000kristna, 100 000buddhister och 10 000sikher (2012).[11]Religionsfriheten är begränsad; kristna som tillhör samfund erkända av regeringen tillåts förvalta egna gudstjänstplatser, en rätt som inte tillerkänns medlemmar av de icke-abrahamitiska religionerna även om dessa i praktiken kan utöva sin religion privat förutsatt att ordningsregler och förbudet motproselytism iakttas.[11]

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201990 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 2019108 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201878 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201857 av 189

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [ab]”Kuwait”. The World Factbook.Central Intelligence Agency. 9 maj 2017. Arkiverad frånoriginalet den 21 maj 2016.https://web.archive.org/web/20160521031251/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ku.html. Läst 25 maj 2017. 
  2. ^ [abcd]”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  3. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287.https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  4. ^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 81. Arkiverad frånoriginalet den 27 januari 2018.https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 april 2018 
  5. ^Anscombe, Frederick F. (1997) [1997]. The Ottoman Gulf: The Creation of Kuwait, Saudi Arabia, and Qatar. New York City:Columbia University Press.ISBN 978-0-231-10839-3.http://books.google.com/books?id=S9E83Enczl4C. Läst 23 september 2010 
  6. ^ [ab]”Constitution of Kuwait” (PDF). WIPO Lex.https://www.wipo.int/wipolex/en/text/571365. Läst 1 januari 2024. 
  7. ^”Kuwait's emir dissolves parliament”. CNN. 7 december 2011.http://edition.cnn.com/2011/12/06/world/meast/kuwait-parliament-dissovled/index.html. Läst 7 december 2011. 
  8. ^Kuwaiti women win right to vote,BBC News, 17 maj 2005. Läst 4 november 2024.
  9. ^ [abc]”Om Kuwait | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad frånoriginalet den 26 december 2016.https://web.archive.org/web/20161226203853/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Abu-Dhabi/Landfakta/Om-Kuwait-sys/. Läst 26 december 2016. 
  10. ^”Kuwait - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kuwait. Läst 25 januari 2025. 
  11. ^ [abc]”International Religious Freedom Report for 2012”. USA:s utrikesdepartement. 7 mars 2012.http://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2012&dlid=208398#wrapper. 
  12. ^”A Country Study: Kuwait”. US Library of Congress. 27 juli 2010.http://lcweb2.loc.gov/frd/cs/kwtoc.html. 
  13. ^”Kuwait: Shi'a”. Minority Rights Group International.https://minorityrights.org/minorities/shia-2/. Läst 1 januari 2024. 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Asien
Geografiska anmärkningar: (1) Delvis iEuropa; (2) Delvis iAfrika; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis iOceanien.
v  r
Mellanöstern
v  r
Arabförbundet
v  r
Organization of the Petroleum Exporting Countries (Opec)
v  r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kuwait&oldid=56746744
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp