 Kungsportsplatsen med ryttarstatynKopparmärra som föreställerKarl IX som grundade föregångaren till staden1604. | |
 | |
| Namn efter | Kungsporten |
|---|---|
| Namngiven | 1852 (1845) |
| Läge | |
| Land | Sverige |
| Plats | Inom Vallgraven,Göteborg |
| Anknyter till | Stora Nygatan, Kungsportsbron,Basargatan,Kungstorget,Östra Larmgatan |
| Betydelse | |
| Monument | Kopparmärra |
| Koordinater | 57°42′16″N11°58′11″Ö / 57.70444444°N 11.96972222°Ö /57.70444444; 11.96972222 |
Kungsportsplatsen,[1] namnet fastställt 1852, är etttorg i stadsdelenInom Vallgraven iGöteborg, därstadsportenKungsporten låg fram till och med 1839. Kungsporten har gett namn åt både torget,Kungsportsbron ochKungsportsavenyen, som sträcker sig från Kungsportsbron och upp tillGötaplatsen.
Den tidigt befästa staden Göteborg hade tre stadsportar:
Kungsporten, som låg ungefär där Kungsportsbron ligger idag, var av trä åren 1621–1653, därefter i sten samt ombyggd 1698. Namnen på porten varStads Porten, från 1644Gamle Porten, 1699Söder Port och slutligenKonungsporten. Den låg placerad mellanbastionernaGustavus Magnus ochJohannes Dux, och en vindbrygga överravelinen Prins Carl stod i förbindelse med landsvägen. Kungsporten ritades av fortifikationsofficerenPaul Ludvig Leijonsparre, en elev till fästningsingenjörenErik Dahlbergh, som år 1694 blivit utnämnd till generalkvartersmästare vid Göteborgs befästningar.
Porthuset var en stor byggnad med en gång igenom, och fungerade som kontrollplats för folk och gods som skulle in i staden där entullavgift togs upp. Portbyggnaden användes även somgarnison för stadsvakten, och på andra våningen fanns ett häkte. Högra flygeln varhögvakt förGöta artilleriregemente.[3]
Genom kungliga brev av den 28 november 1835 samt 23 april 1836[4] fastställdes det att Kungsporten kunde raseras, vilket skedde under åren 1836-1838.[5] Porten såldes den 23 mars 1836 för 345 riksdaler banko till kopparslagaremästaren Carl Erik Lilja, med "lägenheter och väggfast inredning". Köpet övergick dock till staden. Det gjordes flera försök att bevara den åt eftervärlden, och det är efter denna stadsport som Kungsportsplatsen har fått sitt namn.
Kungsportsplatsen som torg byggdes 1845 och arkitekten varCarl Georg Brunius.
År 1898 revs den gamla Kungsportsbron som leder överVallgraven tillBältesspännarparken och ersattes av den nuvarande som ritades avEugen Thorburn och invigdes den 23 juli 1901.
Vid Kungsportsplatsen stod stridsvagnshindren frånandra världskriget kvar ända till den 5 mars 1952.[6]
På förslag av stadsarkitektenCarl Wilhelm Carlberg byggdes också en vattenreservoar på Kungsportsplatsen, ungefär därKarl IX:s staty nu står. Arbetet påbörjades i september 1786[7] och invigningen medmusik,pukor ochtrumpeter skedde i juli 1797, varefter reservoaren fylldes med de 700 tunnorvatten som den rymde. I reservoarens inre fanns på en tavla följande inskription av stadenspoetiskeborgmästare,Daniel Pettersson:
Vattenreservoaren stod kvar sedan den tjänat ut, och inrymde från 1892 en poliklinik som 1898 flyttade till den då lediga artillerikasernen vid Kaserntorget och 1908 till GamlaSahlgrenska. Det är denna reservoar, som namngivitkvarteretVattenkällan, som är det minsta av kvarteren längs Kungsgatan. Reservoaren revs år 1899 i samband med att Östra Hamnkanalen fylldes igen.[8]
Enfontän vidKungsporten i anslutning till reservoaren uppfördes troligen vid samma tidpunkt som denna,[9] efter ritningar avCarl Wilhelm Carlberg. Den stod precis i mitten av gatan, där kanalen gick in i en tunnel ut mot Vallgraven.[10] En serie av mindreskulpturer till fontänen utfördes av den italienske skulptörenGioacchino Frulli.[11]
Bryggeriet startades avrådman Daniel Enerot 1758, och låg vid "Östra Hamnen intill Kungsporten" (ungefär i höjd medKopparmärra). Enerot avled 1762, och bryggeriet övertogs då av hansänka fram till 1764.[12] Sista ägaren var kommissarie B.O. Winckler, som avled 1816 då bryggeriet upphörde.[13]
Vid Kungsportsplatsens nordvästra del förvärvade apotekare Gustaf Bernström i oktober 1916 hörnfastigheten Östra Hamngatan 45 ochVallgatan 22 i 21 kvarteretHernhutaren. Säljare var den Stockholmsbaserade Herman Meeths. Bernström kom ett par år senare att flytta in med apoteket Kronan, från dess förra plats vidKorsgatan 3. Apoteket kallades en bit in på 1900-talet även för "Stora apoteket."[14][15]
Östra Hamngatan går rakt över torget från norr fram till Kungsportsbron i söder. Östra Larmgatan korsar torgets norra del, västerut, där den byter namn tillSödra Larmgatan. Av detta så delas torget i tre delar: östra delen norr om Larmgatan men öster om Hamngatan; västra delen norr om Larmgatan men väster om Hamngatan; södra delen söder om Larmgatan.
Torgets östra del är en öppen yta som bildar en trekant öppen mot Östra Hamngatan, men stängs österut omgiven av höga hus. Torget går längst i öster över iHarry Hjörnes plats och Östra Larmgatan. Mitt på den östra delen står ryttarstatyn "Kopparmärra".
Torgets västra del nyinvigdes avAnneli Hulthén i början av december 2008, och består av en öppen plats med träd och designade sittbänkar. Den satsningen kostade 15 miljoner kronor, varav fastighetsägarna svarade för 3 miljoner.[16] På sommaren har nya hotelAvalon sin uteservering på en del av platsen. En vägbana leder södergående trafik frånÖstra Hamngatan. Längst i väster liggerSaluhallen, på en del som tillhörKungstorget.
Torgets södra del går ända ner till Kungsportsbron vidVallgraven och denna del tas nästan upp helt av buss- och spårvagnshållplatserna som ligger på Östra Hamngatan. Kungsportsplatsen är också en hållplats för ett flertal avGöteborgs spårvägsspårvagnslinjer ochVästtrafiks busslinjer, samt förLisebergslinjen.
.jpg)
.jpg)
| |||||||
| |||||||
| |||||||
| |||||||
| |||||||
