Örlogsfartyg,örlogsskepp (frånörlog, äldre ord för krig) ellerkrigsfartyg, är sjögåendefartyg avsedda förmilitära ändamål, ofta bestyckade medballistiska robotar,fartygsartilleri,luftvärn, målsökanderobotar,sjunkbomber,torpeder,minor och liknande vapen och med kapacitet för bekämpning av andra fartyg, flygplan och militära installationer på land. Till örlogsfartygen räknas ävenhangarfartyg ochlandstigningsfartyg.
I antika krig användes fartyg ursprungligen endast för transporter. Senare utrustades fartyg även för strid till sjöss. En berömd framställning av sjöstrid finns påRamses III:s gravkupol i Medinet-habu vidTebe iEgypten; den föreställerfaraonernas seger överfilistéerna (ca 1200 f.Kr.). Specialkonstruerade sådana började tillverkas omkring 700 f.Kr.[1]
Antikens krigsfartyg, t.ex.triremerna (från ca 500 f.Kr.), var tungagalärer med metallförstärkt ramm. De roddes, men i gynnsam vind användes även segel. Besättningen bestod förutom av roddare av soldater, som stod uppställda på högt belägna däck eller plattformar, ibland benämnda kastell eller backar. Striden mellan fartyg avgjordes genom ramning eller äntring, som kunde förberedas av bågskyttar.[1]
Omkring 300 f.Kr. började man bygga större krigsfartyg av samma typ, främst quinqueremer, det vill säga galärer med fem man vid varje åra. Roddfartyg av dessa och liknande typer, vanligen cirka 50 m långa och 6 m breda, användes iMedelhavet under återstoden avantiken och en stor del avmedeltiden. Under senmedeltiden utvecklades de vidare och bestyckades med kanoner, vilka placerade i fören för eldgivning framåt. Omkring 1500 infördes en större galär, ibland kalladgaleas, som kunde seglas bättre och som hade upp till 70 kanoner, främst för eldgivning åt sidorna.[1]
Vikingaskeppet utvecklades i Skandinavien omkring år 700. Det var avsett för strid och handelssjöfart såväl till havs som i skärgårdar och flodsystem. Till sin konstruktion var det ett segelfartyg, som även kunde ros. Det hade sin glansperiod på 900-talet men utträngdes med början några sekel senare avHansanskogg, som tog avsevärt större last och i strid hade fördel av högre belägna däck.[1]
Seglande örlogsfartyg var en vidareutveckling av seglande handelsfartyg, till exempel galeoner, koggar. Galärerna fortsatte dock att spela en viktig roll som örlogsfartyg i östra Medelhavet in på 1800-talet, och fick en renässans iÖstersjön under 1700-talet.[1]
Under 1400-talet utvecklades iSpanien ochPortugalkaravellen, ett bukigt tre- eller fyrmastat fartyg med kastell i för och akter. Karavellens motsvarighet i norra Europa var den ovan nämnda koggen, vilken dock vanligen hade endast en mast.[1]
Med tiden uppstod dock specifika namn somkorvett,fregatt ochlinjeskepp. Därutöver användes sammansatta uttryck som ”örlogsbrigg” och ”örlogsskonert”. För mindre fartyg användes även beteckningenkanonbåt,slup ochstyckepråm.
.jpg)
Införandet av ångdrivna fartyg sammanföll i mycket med utvecklingen avsjöartilleriet som framtvingade pansarskydd på fartygen. Utvecklingen innebar att de seglande linjeskeppen kom att ersättas av pansradeslagskepp. (I Tyskland bibehöll man länge beteckningen linjeskepp för dessa).
Mindre länder hade inte råd med de mycket dyra slagskeppen utan byggde i stället pansarbåtar ellerpansarskepp. Ett exempel på denna fartygstyp var monitorerna, uppkallade efterJohn EricssonsMonitor 1862, som var de första örlogsfartyg som byggdes för propellerdrift, maximalt skydd av pansar och låg profil samt pansarbrytande kanon i svängbart pansartorn.[1]
För spaning infördes mindre och snabbare fartyg,kryssare.
Det finns ingen internationellt överenskommen indelning av örlogsfartyg. Nedanstående ungefärliga gruppering följer den indelning som brukar följas imarinkalendrar.
Andra typer av ubåtar är avsedda för sjökrig. Om de är avsedda att bekämpa ytfartyg kallas de "attackubåtar" och "jaktubåtar" om de i första hand riktar sig mot andra ubåtar. Ubåtar kan även användas för dold spaning eller minläggning.Miniubåtar är oftast avsedda för att transporteraattackdykare.
Ubåtar medinterkontinentala ballistiska robotar eller andra robotar avsedda för insatser mot städer och industricentra används som avskräckningsvapen. Deras uppgift är att motverka ettkärnvapenkrig, då ständigt patrullerande ubåtar beräknas kunna överleva ett sådant anfall och kunna slå tillbaka, vilket innebär att ingen kan vinna ett sådant krig.
Hangarfartyg är fartyg därstridsflygplan kan landa eller starta när fartyget är till sjöss. Vissa är för detta ändamål försedda medkatapulter som starthjälpmedel. En enklare form ärhelikopterhangarfartyg som kan ta emot vertikalstartande flygplan.
Bland dessa används typbeteckningarna (i ökande storleksordning)korvett,fregatt,jagarekryssare och slagskepp utan några tydliga avgränsningar avseende storlek, fartresurser, beväpning eller uppgifter. Se ävenpatrullbåt ochtorpedbåt.
Till denna grupp räknas många olika specialfartyg som har till uppgift att underlätta landsättning av trupp och materiel på ställen där det inte finns några hamnar. Exempel kan vara helikopterhangarfartyg, stridsbåtar ochsvävare.
Till dessa räknasminfartyg för minutläggning,minsvepare,minjaktfartyg ochminröjningsfartyg.
Dessa fartyg är avsedda förunderhållstjänst som till exempel förrådsfartyg, tankfartyg ellerubåtsbärgningsfartyg.
Enligtfolkrätten ska ett örlogsfartyg uppfylla följande kriterier:
Ett örlogsfartyg behöver således inte vara beväpnat. Eftersom termen örlogsfartyg är knutet tillstater, brukar äldre örlogsfartyg som till exempelvikingaskepp inte kallas örlogsfartyg. Exempel på fartyg som används i strid men inte är örlogsfartyg ärkapare ochsjörövarfartyg.
I fredstid har ett örlogsfartygdiplomatisk immunitet, vilket bland annat innebär att det inte får arresteras eller genomsökas av annan stats myndigheter.
I krig får ett örlogsfartyg utföra våldshandlingar inom ramen förHaagkonventionens ochGenèvekonventionens regelverk. Det får sänkas utan föregående varning.
Många länder, men inte alla, låter sina örlogsfartyg utmärkas med en särskildörlogsflagga (i Sverige en tretungad svensk flagga).
För örlogsfartyg gäller andra regler förfartygssäkerhet ocharbetsmiljö än för civila fartyg. Reglerna kan vara olika i respektive land. Inom denBrittiska flottan ingick tidigare en dagligromranson i besättningens förmåner. IAmerikanska flottan däremot gäller strikt alkoholförbud.
.jpg)
Örlogsfartyg indelas istamfartyg, vilka permanent är utrustade för sin uppgift, samthjälpfartyg som är civila fartyg vilka kallas in för militärtjänst vid vissa tillfällen. Både stam- och hjälpfartyg kan beroende på uppgifter indelas istridsfartyg,trängfartyg samtskolfartyg.
