Att agera underfalsk flagg är ett brott mot krigets lagar. Det här amerikanska bombflygplanet målades i kubanska revolutionära flygvapnets färger för att undgå bekämpning underGrisbuktsinvasionen 1961.
Brott mot krigets lagar, även kallatkrigsförbrytelse, är straffbart enligtfolkrätten.Straff kan utdömas av internationella rättsorgan somInternationella brottmålsdomstolen. Det kan även förekomma nationella lagar omfolkrättsbrott som kan medföra rättegång vid nationella domstolar.
Krigets lagar är den del avfolkrätten som reglerar krigförande och neutrala staters uppträdande i krig och under ockupation. Regelkomplexet består till största delen av skyddsregler, som går under samlingsbenämningen den internationella humanitära rätten i väpnade konflikter.Anfallskrig är förbjudna enligt FN:s stadga, och krigets humanitära lagar innebär inte att man godkänner krig men innebär ett försök att lindra mänskligt lidande i de krig som trots våldsförbudet förekommer.[1] Folkrätten består av två slags regelsystem, dels de formaliserade internationella avtalen,traktaterna, dels den internationella sedvanerätten, som utvecklats genom staternas löpande praxis. Även krigets lagar består av såväl traktaträttsliga som sedvanerättsliga regler.
avsiktligt dödande av skyddad person (till exempel sårade eller sjuka soldater, krigsfångar, sjukvårdspersonal, själavårdspersonal, civilpersoner)[2][3]
Internationella brottmålsdomstolen (ICC – International Criminal Court), bildades genom ett fördrag i Rom 1998 och etablerades som domstol 2002. Domstolen skall komplettera nationella domstolar när dessa inte kan eller vill åtala exempelvis krigsförbrytare. En del länder motsätter sig domstolens existens.
Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien
Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien, The International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY) är en domstol som inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993. Tribunalens ändamål är fyrfaldigt:
att lagföra ansvariga för brott mot internationell humanitär rätt
att bringa rättvisa åt offren
att motverka fortsatta brott
att bidra till en fredlig utveckling i f.d. Jugoslavien genom att med sin verksamhet främja försoningsprocessen i landet
Nürnbergprocessen är benämningen på den rättegång iNürnberg 1945–1946, där segrarmakterna iandra världskriget ställde militära och politiska ledare från det besegrade Nazityskland inför rätta.
Tidigare brottmålstribunaler, som Nürnbergprocessen, har kritiserats för att representera segrarnas eller de starkastes rättvisa. I Nürnberg ochTokyo efter andra världskriget definierades brotten först efter att de hade begåtts. Englands och USA:sterrorbombning av tyska och Japanska städer betraktades inte som krigsbrott, inte heller till exempelKatynmassakern begången av Sovjetunionen. En svaghet är också att en del länder motsätter sig Internationella brottmålsdomstolens existens eller struntar i internationella domstolars utslag. Ett exempel är attUSA 1986 fälldes avInternationella domstolen i Haag för sitt agerande i Nicaragua och dömdes till skadestånd. USA struntade i domen.
I en del fall har symboliska tribunaler upprättas på privata initiativ. Det gäller till exempelRusselltribunalen som granskade USA:s krig i Vietnam. Det har även förekommit att någon i en bok genomfört en rättegång, som i Christopher Hitchens bokRättegången mot Henry Kissinger, där Kissinger anklagas för krigsförbrytelser, bland annat gentemotVietnam,Cypern,Kambodja ochChile.
