Kräftdjur (Crustacea) är en understam avleddjur. Kräftdjuren är en stor och varierad grupp, till understammen hör både mycket små organismer somhoppkräftor och ett av de största leddjuren,japansk spindelkrabba. Gruppen omfattar cirka 70 000 arter.[1] Kräftdjuren skiljer sig ifrån de andra tre grupperna av leddjur genom att sakna gift. Detta gäller för alla arter utomSpeleonectes tulumensis som tillhör den primitiva gruppenRemipedia och är det enda kända giftiga kräftdjuret.[1]
En del kräftdjur lever fästa vid ett underlag, somhavstulpaner, medan andra är frilevande organismer. Det finns både arter som simmar fritt i vattnet och kan bilda stora stim (till exempelkrill) och sådana som lever ensamma och kryper omkring på bottnar och rev. Kräftdjur kan livnära sig på många olika vis, de kan varapredatorer (framförallt större kräftdjur),asätare ellerfiltrerare. Bland mindre kräftdjur finns det många som lever av att betaalger och andra mikroorganismer. Det finns även en del små kräftdjur som lever somparasiter.
Kräftdjur har vanligen skilda kön, det vill säga individerna är antingen hanar eller honor. Ett exempel på ett undantag är dock havstulpaner, vilka ärhermafroditer (individerna är tvåkönade och är både hane och hona). Hos en del kräftdjur, bland annatmusselkräftor, förekommer även exempel på fortplantning genompartenogenes.
Kräftdjur lägger ägg och utvecklingen från ägg till fullvuxen individ kan, beroende på vilken grupp av kräftdjur det rör sig om, omfatta olika stadier. Ofta kläcks äggen till frisimmande larver, så kalladenaupliuslarver (hostiofotade kräftdjur kallas det första larvstadietzoealarv) som till utseendet är helt olika de fullvuxna djuren. Hos gråsuggor kläcks däremot äggen ofta till individer som är miniatyrer av de fullvuxna djuren, förutom att de har ett par ben mindre.
Flertalet arter av kräftdjur är vattenlevande och störst är artrikedomen ihavet, men det finns även en del kräftdjur som är landlevande, exempelvis vissakrabbor ochgråsuggor. Av de kräftdjur som lever på land är dock många beroende av vatten för att fortplanta sig.[2]
Om kräftdjurensevolution är relativt lite bekant, liksom för de flesta andra leddjur. Detta beror framför allt på att djurens kitinskal är ganska dåligt fossiliserbart. De första kräftdjursfossilen känner man frånkambrium, då redan representanter förmusselkräftorna (Ostracoda) och dehögre kräftdjuren (Malacostraca) förekom (kambriska explosionen). De första kräftdjuren liknade troligen arterna i gruppenRemipedia, som idag bara förekommer ibräckvattenshålor. Av dessa finns dock inga fossila belägg.Bladfotingarna (Branchiopoda) är kända som fossil sedanDevon,rankfotingarna (Cirripedia) sedanSilur.
Ibland betraktas kräftdjuren som ensystergrupp tillkladen trakédjur (insekter och mångfotingar) bland leddjuren. Många författare anser emellertid att insekterna bör anses som en gruppinom kräftdjuren, som då bildar kladenPancrustacea. "Trakédjur" är då en ogiltig grupp och mångfotingarna placeras utanför Pancrustacea. - Den tidigare stammentungmaskar (pentastomider) anses nu med ganska stor säkerhet vara en undergrupp av kräftdjuren, närstående karplössen. Detta baseras framför allt på molekylära data.Traditionellt räknar man med fem klasser bland kräftdjuren:
Även klassernas släktskap med varandra är omstridd. Det finns två teorier:
EnligtMalacostraca-Entomostraca-teorin är Malacostraca, de högre kräftdjuren, ensystergrupp till de lägre kräftdjuren (Cephalocarida, Branchiopoda och Maxillopoda). Dessa slås samman till denmonofyletiska gruppen Entomostraca på grund av avsaknaden av ben på abdomen och palper på mandiblerna[5][6]
EnligtMaxillopoda-Thoracopoda-teorin är Maxillopoda systergrupp till Thoracopoda (Cephalocarida, Branchiopoda och Malacostraca). Thoracopoda kännetecknas framför allt av den filterapparat som bildas av vissa extremiteter, som därvid förlorat sin segmentering och ombildats till bladfötter (fyllopodier).[5][6]
Vissa nyare analyser använder inte längre gruppen "Maxillopoda" utan räknar med elva klasser bland kräftdjuren. Anhängarna avPancrustacea-teorin lägger till en tolfte klass,sexfotingar (Hexapoda) som inkluderar insekterna. De möjliga släktskapsförhållandena visas i nedanståendekladogram:[6]
Kräftdjur har en komplicerad systematik och släktskapsförhållandet mellan olika grupper är fortfarande dåligt utrett. En vanlig uppdelning erkänner sex olika klasser, därstorkräftor (Malacostraca) är den artrikaste gruppen. En modern uppdatering av systematiken ges av Martin and Davis[7]
.jpg)
.jpg)
