| Kortsvansapor | |
 artenCacajao calvus | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Infraordning | Brednäsor Platyrrhini |
| Familj | Pitheciidae |
| Släkte | Kortsvansapor |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cacajao | |
| Auktor | Lesson,1840 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Uakarier | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Kortsvansapor elleruakarier[1] (Cacajao) är ettsläkte avprimater som tillhör familjenPitheciidae. I släktet finns fyra arter. Det vetenskapliga namnet är bildat av det lokala namnet för dessa primater i nordvästraAmazonområdet. Även namnet uakarie kommer från ett lokalt språk.[2]
Dessa djur lever i norraSydamerika frånColombia ochVenezuela tillPeru och västraBrasilien.[3]
Med en kroppslängd mellan 30 och 57 cm (utan svans) är kortsvansapor storvuxna medlemmar av familjen. Som namnet antyder kännetecknas de av en kort svans som med en längd av 13 till 21 cm alltid är kortare än hälften av övriga kroppens längd. Vikten varierar mellan 2,7 och 3,5 kg, hannar är något tyngre än honor. Påfallande är även det nakna ansiktet som beroende på art har en röd eller svart färg. Övriga delar av pälsen är täckt med lång och tät päls. Pälsens färg varierar mellan gråvit, brun och svart. Ibland har pälsen på ryggen en annan färg än pälsen på övriga kroppen.[4]
Som de flesta arter iNya Världen lever kortsvansapor i träd och är aktiva under dagen. De föredrar höga träd i närheten av sjöar eller floder. Dessa primater har bra förmåga att klättra men de gör sällan längre språng för att komma vidare. I torra tider kommer kortsvansapor även ner till marken för att leta efter föda. De lever i grupper med upp till 100 individer men flockar av 30 till 50 individer är vanligare.[4] Uakarier vandrar långa sträckor per dag under sökandet efter föda. Oftast är distansen 2 till 5 km lång men i enstaka fall var den något längre än 7 km. I flera fall iakttogs blandade grupper av kortsvansapor och andra sydamerikanska primater.[3] Kortsvansapor är inte så högljudda som andra sydamerikanska primater. De använder bara få skrik för att försvara sitt territorium mot andra grupper.
Uakarier äter huvudsakligenfrukt men har även blad och andra växtdelar samtinsekter och möjligen andra smådjur som föda.[4]
Ungefär vartannat år föder honan en unge. Hannar tar vanligtvis inte del av ungarnas uppfostring. Honan slutar att gedi efter tre till fem månader. Hannar blir könsmogna efter sex år, honor efter tre år. En individ i fångenskap blev 31 år gammal men i naturen dör de troligen tidigare.[4]
Släktet utgörs enligt Wilson & Reeder (2005) av två arter:[5]
En ny studie av Jean P. Boubli et al. från 2008 klassificerar två populationer som tidigare betraktades som varianter avCacajao melanocephalus som självständiga arter. Dessa två arter är:[7]
Namnetuakari kommer från ett språk som talades avTupífolket men betydelsen är inte dokumenterad. Det vetenskapliga namnetCacajao kommer från språket avBaréfolket och även här är betydelsen okänd. Det antas att ordet har ettljudhärmande ursprung som beskriver apornas kontaktläten.[8]
Kortsvansapor jagas ibland avindianer för köttets skull. Ett större hot är förstöringen av deras levnadsområde.IUCN listar tre arter somsårbara (vulnerable), baraCacajao melanocephalus betraktas somlivskraftig (least concern).[9]
|