Kolväten ärkemiska föreningar bestående av enbartkol ochväte. Kolväten har en ryggrad bestående av kolatomer, på vilka väteatomerna sitter. Denna kedja kan vara ogrenad, grenad eller ringformad. Kolväten äropolära ämnen – de ärsvårlösliga ivatten, särskilt de större molekylerna, medan de däremot löses väl ifetter.
Kolväten förekommer vidrumstemperatur både som gaser, flytande ämnen och som fasta ämnen.Asfalt,vax ochparaffin är exempel på kolväten som förekommer ifast form vid rumstemperatur, till exempel bensin är flytande medan metan och etan är gasformiga.
De kolatomer som endast har enkelbindning mellan varandra, kallas mättade kolväten. Kolväten som innehåller dubbelbindning eller trippelbindning, kallas omättade kolväten
Eftersom kolväten innehåller stora energimängder och dessutom har lätt att brinna i luft, används många kolväten sombränsle. Vidförbränning bildaskoldioxid ochvatten. De lättaste kolvätena (till exempelmetan ochetan, vilka har en respektive två kolatomer) ärgasformiga och ingår inaturgas, vilken bland annat används som bränsle i stor skala.Propan ochbutan (tre respektive fyra kolatomer) används som bränsle i brännare, såsombunsenbrännare, och i cigarettändare. Olika kolväten med ungefär 5–10 kolatomer används som motorbränsle,bensin. Ännu längre kedjor har de ämnen som ingår iråolja,eldningsolja ochdiesel.
