Kjeld Abell född25 augusti1901 iRibe,Danmark, död5 mars1961 iKöpenhamn,Danmark, var endanskförfattare,manusförfattare ochdramatiker. Från 1960 var han medlem avDanska Akademien.
Abell tog studentexamen 1919 och pol. kand-examen 1927. Han arbetade sedan som scenarbetare och kostymtecknare iParis ochLondon, ofta tillsammans medHelge Refn. Under säsongen 1930-31 var han anställd vidDet Konglige Teater i Köpenhamn och 1932-34 var han knuten till en reklambyrå. År 1941 blev han direktör förTivoli i Köpenhamn och 1943 satt han en tid internerad på Horserödlägret.[1]
Abell fick sitt stora genombrott som dramatiker 1935 medMelodien, der blev væk (Melodin som kom bort), som är en lekfull komedi om andlig vilsenhet i ett teknologiskt samhälle. Den gavs följande år påVasateatern iStockholm och vidGöteborgs Stadsteater. Abell skrev ett antal dramer, revyer, festspel och filmmanus. Hans sista pjäs,Den blå pekingesern 1954, gavs iGöteborg 1955. AbellsAnna Sophie Hedvig gavs år 2006 en plats iDanmarks kulturkanon. Han ligger begravd påAssistens Kirkegård i Köpenhamn.
Abell var en spirituell och artistisk talang, som sökte nya vägar för teatern. Hans gyckel med all social konvention innehåller mycket kvickhet men förlorar sig ibland i ansträngd symbolik. Idéprogrammet synes oklart och hans egentliga betydelse ligger i den uppseendeväckande sceniska formen, där fantasi och verklighet blandas ihop under revysketchens nonchalanta stil.[1]
|