Kistebrev (ävenjulark,julbrev,julpapper ellerkistbrev) var enkelt utförda och billigaettbladstryck som satt fastlimmade underkistlocket eller användes som väggdekorationer. Kistebrev var mycket populära iSkandinavien från cirka 1700 till 1850. Under denna period massproducerades de för att brukas som dekoration, i folkbildnings-, propaganda- och underhållningssyfte förallmogen. Kistebreven var oftast svartvitaträsnitt som handkolorerats. De bestod av en eller flera bilder med förklarande text påprosa ellervers. Motiven var gärna naivistiska, förenklade och dekorativa med ramomfattningar ochornament. De kunde skildra bibliska, historiska scener eller porträtt, och innehålla allegoriska, satiriska, äventyrliga, sedelärande eller vardagliga framställningar. Många av motiven från kistebreven är kända över hela Europa och kopierades och förvanskades för att passa de lokala förhållandena. Kistebrev var vanligast i Sverige och Danmark som hade en stor egenproduktion, men hade inte samma spridning i Norge.
Kistebrev var enkla och billiga, oftast färglagdaträsnitt med ämnen avreligiöst,historiskt eller skämtsamtallegoriskt innehåll. De var avsedda som prydnadsbilder på lockens insidor iallmogens klädkistor, men kunde också, sammanfästa i stora längder och uppsatta kring stugans väggar, bidra till höjandet avjulhögtiden som vanliga tavlor eller för andra dekorativa ändamål. Namnet på bilderna har varierat med bruket, men kistebrev är den benämning som fått fäste i senare tid.
Kistebreven verkade tilltalande med sin gammaldags naiva och trohjärtade hållning samt sina ramomfattningar av stiliserade blomsterornament eller i streckmönster, ofta tillsammans med långa förklarande underskrifter påvers ellerprosa. De hade en oerhörd spridning på svenska, danska landsbygden, och i viss mån även i Norge.
Namnet kistebrev förekommer första gången i tryck 3 december 1847, då boktryckaren Johan Peter Lönegren utbjödTräsnitts-taflor eller så kallade kistebref, 34 olika sorter till 24 à 28 sk. boken. I Danmark finns begreppetkistebillede belagt i tryck redan 1789.[1]
Kistebreven har sitt ursprung i ettbladstryck från medeltiden. Redan på 1300-framställdes enkla tryck i träsnitt, avsedda för dekoration. Dessa var dock inte några folkliga alster eftersom papper var dyrbart. Träsnitt användes dock som teknik för tryckning av till exempel helgonbilder ochåderlåtningstavlor. Redan ganska kort efter attkopparsticket uppfunnits på 1400-talet kom denna att bli den "finare" av de båda tryckteknikerna, och med 1600-talets alltmer utökade kopparsticksproduktion kom träsnitten att ytterligare förknippas med enkla bilder, tillverkade vid små verkstäder.
I sammanhanget kan nämnas att kopparstick användes som dekoration av kistinsidor redan på 1500-talet, exempel finns även från Sverige.[källa behövs] Det går också att hitta exempel på folklig användning av uttjänta, äldre kopparstick som kistebrev.
Ettbladstryck var vanliga i Tyskland på 1600-talet, det är dock oklart när de kommer till Sverige. Troligen skedde detta redan under 1600-talet, men den äldsta daterade bilden är tryckt iStockholm 1718.[1] En av de första verkligt stora tillverkarna varPetter Lorens Hoffbro (ca 1710-1759), verksam i Stockholm på 1740- och 1750-talet. Hans alster besjungs avBellman i epistel 26:
Redan vid mitten av 1700-talet börjar dock populariteten för dessa kistebrev att minska i Mellansverige.[1] Flera kistebrevstillverkare fortsatte dock sin produktion ännu en tid, såsomCarl Stolpe, Lars Wennberg och Johan Georg Lange i Stockholm, Ernst Petter Sundqvist i Gävle och Erik och Carl Hasselrot i Nyköping.
I stället är det i Sydsverige kistebrevens popularitet får en ny blomstring. 1745 startarCarl Gustaf Berling ettboktryckeri iLund. Hans äldre bror Ernst Heinrich Berling hade redan på 1730-talet anlagtDet Berlingske Bogtrykkeri, och i Danmark fanns sedan länge en omfattande kistebrevsproduktion. Johan Jørgen Hopffner på Skindergade var vid mitten av 1700-talet en av de stora producenterna. En annan mycket populär kistebrevstillverkare var Thomas Larsen Borum (1726-1770), verksam 1756-1770, och det var hans stockar Berling valde att kopiera då han vid sitt tryckeri även började framställa kistebrev. Åtminstone år 1759 var hans produktion i gång.
Kistebreven blev mycket populära och Berling fick snart konkurrens.Immanuel Smitt iGöteborg tillverkade redan på 1760-talet kistebrev, 1781 övertogs hans verksamhet avSamuel Norberg som fortsatte kistebrevsproduktionen, ganska snart i konkurrens med en annan göteborgare,Lars Wahlström. Andra tillverkare under slutet av 1700-talet var G. Åberg i Karlskrona, Anders Thetzell i Växjö och Johan Petter Marquard i Jönköping.
I Lund övertogs Berlingska tryckeriets roll av Nils Petter Lundberg, som på 1830-talet börjande trycka kistebrev, till stora delar med hjälp av stockar inköpta från det Triblerska förlaget i Köpenhamn. Dessa stockar hade tidigare använts av den Köpenhamnske stortryckaren Johan Rudolph Thiele (1736-1815), och hade tidigare även brukats av Thomas Larsen Borup.
Under 1800-talet blevVäxjö huvudort för kistebrevstillverkningen. I Växjö övertogs Thetzells boktryckeri kort efter 1800 av svågernSven Rask, och då denne dog 1819 drev hans änka rörelsen vidare. Från 1844 var Johan Peter Lönnegren innehavare av tryckeriet. Under perioden 1846-1849 tillverkade även boktryckaren Anders Gustav Deurell kistebrev iJönköping.
Främst av 1800-talstryckarna står dockJohan Petter Lundström, som 1806 övertagit Marquards tryckeri och sedan drev det fram till 1851, då det såldes till J. A. Björck. Även Johan Petter Lundströms bror Nils Erik Lundström drev ett framgångsrikt kistebrevstryckeri i Jönköping, vars tillverkning senare togs över av hans änka.
Redan i början av 1800-talet utgjorde de tyska träsnitten en hård konkurrent för de svenska kistebrevstillverkarna. Med uppfinningen avfärglitografin kom tyska tryck från tryckerier främst iNeuruppin att översvämma den svenska marknaden. Även de svenska tryckerierna övergick från 1860-talet till färglitografier och kistebrevstillverkningen upphörde helt.
Kistebrev finns i ansenlig mängd bevarade påNordiska museet i Stockholm, som också har stockar avsedda för tryckning av kistebrev. IKungliga biblioteket i samma stad finns omkring 900 kistebrev, och 200 i nytryck. ÄvenUppsala universitetsbibliotek har kistebrev i sina samlingar.
En omfattande forskning rörande de svenska kistebreven har på senare år bedrivits av professorNils-Arvid Bringéus i Lund.
Av Nils-Arvid Bringéus har följande skrifter om kistebrev utgivits:
Wikimedia Commons har media som rörKistebrev.