Chișinău ([kiʃiˈnəw]) ärhuvudstad och industriellt och kommersiellt centrum iMoldavien; det är också landets största stad med cirka 723 500 invånare (2012). Staden ligger i mitten av landet, vid flodenBîc. Ekonomiskt är staden den överlägset rikaste i Moldavien och ett av regionens huvudsakliga industriella centra och transportnav. Då staden är Moldaviens viktigaste, innehåller den ett brett urval utbildningsinstitutioner.
Betydelsen och ursprunget av stadens namn är inte fastställt. En teori är att det betyder ’den nya källan’, baserat på ett gammaltrumänskt ord för källa som uttalas ungefär somchișla och rumänskans ord för ny,nouă.[1]
Staden ligger vid flodenBîc, en biflod tillDnestr, i centrala Moldavien. Chișinău har en yta på 120 km²; hela kommunen har en yta på 635 km². Staden är uppdelad i fem administrativa distrikt.
Chișinău harinlandsklimat, som karaktäriseras av varma torra somrar och kalla blåsiga vintrar. Vintertemperaturer ligger ofta under noll, även om de sällan är under tio grader Celsius.[källa behövs] Under sommaren är medeltemperaturen ungefär 25 grader, men ibland nås temperaturer upp till 35–40 grader i centrala staden. Även om medelnederbörd och medelluftfuktighet under sommaren normalt är låg, förekommer häftiga stormar då och då. Under vår och höst varierar temperaturer mellan 18 och 22 grader, och det tenderar att under de här perioderna regna mer än under sommaren.[källa behövs]
Uppmätta normala temperaturer och normalnederbörd i Chișinău:[2]
Staden grundades 1436 som en klosterstad. Staden var en del av det medeltida provinsen Moldavien, som började falla underOsmanska rikets beskydd under 1500-talet. I början av 1800-talet hade staden enbart 7 000 invånare. 1812 ockuperades den avRyssland, som gjorde den tillBessarabiens centralort. Dess befolkning växte snabbt till 92 000 år 1862 och 125 787 år 1900.
Under den sena delen av 1800-talet, speciellt på grund av ökandeantisemitiska strömningar i Ryssland ochPolen och på grund av bättre ekonomiska förutsättningar, valde mångajudar att bosätta sig i Chișinău, så år 1900 var 43 procent av befolkningen judar.
Chișinăus judar drabbades av tvåpogromer, från 6 till 7 april 1903 och från 19 till 20 oktober 1905 – två anledningar till att mångaösteuropeiska judar flyttade tillVästeuropa ochUSA några år senare.
Det finns tre bussterminaler, en internationell flygplats (Chișinăus internationella flygplats) och en internationell järnvägsterminal i staden. Förutom detta finns ett privat taxi- och minibussystem.
I staden finns ett universitet och sex andra högskolor, samt Moldaviens vetenskapliga akademi. Sedan Sovjetunionens fall har staden erhållit en betydligt högre levnadsstandard än i de flesta glesbebyggda områdena.
Enligt en artikel iMoldova Azi den 19 maj 2005 förklarade en grupp internationella folkräkningsexperter att det fanns ett par problem med folkräkningen:
Folkräkningen inkluderar några moldavier som bott utomlands i över ett år vid folkräkningen.
Precisionen kring nationalitet/etnicitet och språk ifrågasattes. Vissa räknare uppmuntrade tydligen svarande att uppge sig själv som ”moldavier” istället för ”rumän”, och även inom familjer finns förvirring kring dessa begrepp.
Då detta tagits i åtanke, rekommenderade gruppen att Moldaviens statistikbyrå borde göra en utvärderingsstudie av folkräkningen.[4]
.jpg)
