 | Den här artikelnbehöverkällhänvisningar för att kunnaverifieras.(2020-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kanifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras pådiskussionssidan. |
Kiralitet ellerchiralitet (avgrekiska för "hänthet", som i höger- respektive vänsterhänt, av χειρ,cheir, "hand") är ensymmetriegenskap som är viktig bland annat inomkemin. Ett objekt eller system kallas "kiralt" om det skiljer sig från sin spegelbild. Kirala objekt förhåller sig till varandra som en högerhand till en vänsterhand. Sådana objekt kommer således i två former, vilka är varandras spegelbilder. Ett objekt som inte är kiralt kallasakiralt (ibland ocksåamfikiralt).
Kiralitet förekommer bland annat inom:
Inom kemin ses kiralitet som en form avisomeri. De två olika formerna med olika kiralitet kallas förenantiomerer ellerstereoisomerer. Nästan alla av enantiomerernasfysikaliska egenskaper är lika, såsomsmältpunkt,kokpunkt ochdensitet, men de roterarplanpolariseratljus åt olika håll; de är alltså optiskt aktiva. Inom biokemin är kiralitet av stor betydelse, eftersom normalt endast den ena enantiomeren är biologiskt aktiv (exempelvisaminosyror ochsockerarter).
Även om man inom kemin ofta uttrycker sig som att kiraliteten skulle vara kopplad till någon viss del av en molekyl (till exempel kirala kolatomer) så är kiraliteten en egenskap hos hela molekylen. Närvaro av "kirala atomer" är varken ett nödvändigt eller tillräckligt kriterium för kiralitet. I stället är kiralitet helt och fullt kopplat till hela molekylens symmetri.
Det allmängiltiga kriteriet för kiralitet är avsaknaden av andra symmetrielement än symmetriaxel Cn. Det får således inte finnas något symmetricentrum eller symmetriplan, inte heller någon alternerande symmetriaxel Sn (axel + reflektion vinkelrätt mot axeln). En kiral molekyl behöver således inte vara asymmetrisk.
Wikimedia Commons har media som rörKiralitet.