Före den turkisk-egyptiska invasionen av Sudan underMuhammed Ali 1821 fanns på platsen endast en liten by vid namn al-Jirayf vid Blå Nilens södra strand. Nära byn al-Mogran förlade invasionsstyrkan en liten garnison, som 1826 blev säte för styret över Sudan. Man stod för gratis byggnadsmaterial för att byborna skulle ersätta sina halmhyddor med tegelhus, byggde ett varv, magasin, kaserner samt en stor moské, och uppmuntrade handel medångfartyg längs Nilen samt landvägen öster- och västerut. Staden växte snabbt och blev medelpunkt för en blomstrandeelfenbens- ochslavhandel samt utgångspunkt för handels- och erövringsexpeditioner.[2]
Den 26 januari 1885 intogs Khartoum avmahdisterna, och den brittiske generalguvernörenCharles George Gordon (Gordon Pasha) dödades. Detta innebar slutet på det turkisk-egyptiska styret av området.[3] I augusti samma år lätMuhammed Ahmed (al-Mahdi) fullständigt förstöra Khartoum, ochOmdurman utsågs till huvudstad i hans rike.[2] Den 1 september 1898 återtog britterna underLord Kitchener Omdurman och Khartoum islaget vid Omdurman, och mahdisterna var besegrade.[3]
Palatset i Khartoum, 1906.
Efter återerövringen återuppbyggdes Khartoum som en modern stad av europeiskt snitt, och staden blev huvudstad i det nyupprättadekondominatetAnglo-egyptiska Sudan fram till självständigheten 1956.[4][3] Britterna byggde nu en rad officiella byggnader längs Nilen som flankerade generalguvernörens majestätiska palats. Stadsplanen skulle efterliknaUnion Jack, och man byggde avgränsade bostadsområden för européer och sudaneser och inrättade ett industriområde. 1902 grundades Gordon Memorial College (nuvarande universitetet),[3] och 1909 öppnades ensvängbro för järnvägs- och körtrafik över Blå Nilen, som knöt ihop järnvägen frånNedre Egypten ochNorra Khartoum med själva Khartoum.[2][3]
Den 1 januari 1956 blev Khartoum huvudstad i det självständiga Sudan. Sedan självständigheten finns de flesta regeringskontor, ambassader och hotell i europeisk stil i landet koncentrerade till Khartoum, liksom butiker, kontor och lyxvillor.[3]
Khartoum ligger på södra/västra flodbanken avBlå Nilen, strax ovanför sammanflödet medVita Nilen.[4] På andra sidan Vita Nilen, nordväst om Khartoum, liggerOmdurman och på andra sidan Blå Nilen, i norr, liggerNorra Khartoum (Khartoum Bahri). Stadens namn,al-Khartum, betyder 'elefantsnabel' påarabiska[3][2] och syftar på formen av landtungan mellan de båda floderna.[2]
Khartoum har ett utmärkt strategiskt och merkantilt läge vid två vattenvägar,[2] och är ett viktigt kommunikations- och handelscentrum med bland annattextil- ochlivsmedelsindustri. Staden är säte förKhartoums universitet (grundat 1902) och en filial av Kairos universitet (grundad 1955).[4]
Khartoum International Airport är landets största flygplats. Den uppfördes i stadens södra utkant, men med den tilltagandeurbaniseringen har den kommit att hamna i stadens inre. Därför har arbetet med en ny internationell flygplats satts igång på andra sidan om Nilen, nära Omdurman. Med denna avser man att helt ersätta den nuvarande i Khartoum som Sudans huvudflygplats, med inrikesförbindelser tillPort Sudan Airport.
Khartoum är den största staden i Sudan. Dess storstadsområde var fram till 1900-talets andra hälft tämligen etniskt homogent; staden beboddes framför allt avaraber, med någranubiska enklaver.[3] Oväder, inbördeskrig, torka och hungersnöd har i perioder resulterat i en enorm tillströmning av immigranter till staden,[4] vilket har förvandlat stadens karaktär till en blandning av folkslag, kulturer och språk.[3] Den snabba växten har lett till att mat- och vattenförsörjningen, kloaknätet och kommunikationslinjerna flera gånger fullständigt har brutit samman.[4]
1907 hade Khartoum 14 823 invånare.[2] 1930 hade folkmängden ökat till 30 000, och vid självständigheten var den 96 000. 1973 bodde omkring 300 000 människor i staden, 1980 bodde 850 000 i storstadsområdet och 2002 närmare 4 miljoner.[3] Vid folkräkningen 2008 hade centrala Khartoum cirka 640 000 invånare, medan storstadsområdets befolkning hade gått över fyramiljonersstrecket.[1]
Stadens centrum har många breda gator, parker och vackra byggnadsverk, bland annat parlamentet och flera museer, däribland nationalmuseum, etnologiskt museum, naturhistoriskt museum. Det har byggts mycket under senare år, och nya projekt är under uppförande, bland annat i området al-Mogran där Blå och Vita Nilen möts, med en nöjespark, moderna höghus, hotell och köpcentrum. Stora delar av staden präglas emellertid av fattigdom, enkla låga hus och oasfalterade gator. Det finns två moderna broar över Nilen.[4]
^ [abcdefghijk]"Khartoum" iMattar Philip, red (2004) (på engelska). Encyclopedia of the modern Middle East & North Africa. Vol. 2, Dabbagh - Kuwait University (2. ed.). Detroit: Thomson Gale.Libris9959075.ISBN 0-02-865769-1
_-_TIMEA.jpg)
