Kertj (ukrainska:Керчuttalⓘ;ryska:Керчь;krimtatariska:Keriç;fornöstslaviska: Корчев,Kortjev; av fornöstslaviska къркъ,kŭrkŭ, "strupe", syftande påKertjsundet) är en hamnstad påKrimhalvön med cirka 145 000 invånare. Staden ligger invidKertjsundet påKertjhalvön på sydöstraKrim, mittemot den ryskaTamanhalvön. Det är en viktig industristad; i området finns bland annat storajärnfyndigheter. Andra näringar är sjöfart, fiske, skeppsbyggeri och turism. Från staden gick fram till 28 september 2020 färjor över Kertjsundet tillPort Kavkaz. Staden har 28 skolor, nio institut och filialer till ryska universitet, skeppsbyggnadsskola, polyteknisk högskola, medicinsk skola samt sex tekniska skolor.
Utgrävningar vid bynMajak nära staden visar på bosättningar från 1600- till 1400-talet f.Kr. På 700-talet grundades vid Kertj den grekiska stadenPantikapaion (Panticapaeum) avjoner frånMiletos. Pantikapaion gav namn åt den sistaattiska konststilen (370–320 f.Kr.). Pantikapaion blev senare den viktigaste staden ibosporanska riket (som fått sitt namn av Kertjsundet, som då kallades Kimmeriska bosporen) med stor betydelse som hamn- och handelsstad. Kertj kom senare underRomarriket,Bysans,genuesare ochKrimkhanatet. Krimkhanerna lät vid staden uppföra fortetYenikale. Vidfreden i Kutschuk-Kainardji år 1774 överfördes Kertj tillKejsardömet Ryssland. På 1830-talet påbörjades utförliga utgrävningar av de antika lämningarna i Kertj. Staden förstördes 1855 underKrimkriget. År 1900 grundades den stora metallurgiska fabriken i staden som än idag finns kvar.
