Katedral (frångrekiskanscathedra, "lärostol"), ellerdomkyrka (frånlatinetsDomus Dei, "Guds hus"), är en typ avkyrkobyggnad, där enbiskop som styr ettstift har sitt säte och är därmed stiftets ''moderkyrka''.[1]
Under framföralltromansk ochgotisk tid uppfördes stora katedraler iVästeuropa. Ett utmärkande drag för katedraler är att de ofta har tvåkyrktorn.
Domkyrkan har haft ett eget förvaltningsorgan (domkyrkostyrelse, domkyrkonämnd, domkyrkoråd) fristående frånförsamlingenskyrkoråd och haft en särskild befattningshavare,domkyrkosysslomannen, som haft ansvaret för dess ekonomi, skötsel och vård.[förtydliga]
De under 1900-talet tillkomnastiften iSverige,Luleå (1904) ochStockholm (1942), har ej haft sina stiftshelgedomar i formell mening reglerade som domkyrkor, även om de har sådan benämning.