Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Karlstad

Koordinater:59°23′15″N13°30′36″Ö / 59.38750°N 13.51000°Ö /59.38750; 13.51000
Från Wikipedia
För andra betydelser, seKarlstad (olika betydelser).
Karlstad
Tätort ·Centralort ·Residensstad ·Stiftsstad
Från vänster: Karlstads domkyrka, Karlstads teater, Karlstads rådhus, Frimurarelogen och Mariebergsskogen
LandSverige Sverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
KommunKarlstads kommun
DistriktKarlstads domkyrkodistrikt,Norrstrands distrikt,Västerstrands distrikt,Grava distrikt,Alsters distrikt
Höjdläge64 m ö.h.
Koordinater59°23′15″N13°30′36″Ö / 59.38750°N 13.51000°Ö /59.38750; 13.51000
Area
 - tätort31,44 km² (2023)[3]
 - kommun1 517,74 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort69 615 (2023)[3]
 - kommun98 865 (2025)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort2 200 inv./km²
 - kommun65 inv./km²
Grundad1584
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortKarlstad
Postnummer65X XX
Riktnummer054
TätortskodT5704[4]
Beb.områdeskod1780TC106 (1960–)[5]
Geonames2701680
Ortens läge i Värmlands län.
Ortens läge i Värmlands län.
Ortens läge i Värmlands län.
Wikimedia Commons: Karlstad
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Karlstad (['kɑːɭsta][källa behövs], påvärmländska['kɑlsta][6]), i äldre tid stavatCarlstad, är entätort iVärmland, belägen vidVänerns norra strand. Karlstad ärcentralort förKarlstads kommun,residensstad förVärmlands län ochstiftsstad förKarlstads stift samt sedan 1999universitetsstad. Karlstad ärSveriges 20:e största tätort med 69 615 invånare (2023) i tätorten.

Karlstad, ellerTingvalla som det hette då, har varit en viktig handelsplats sedanvikingatiden. 1584 fick orten stadsrättigheter avKarl IX, som även gav staden dess nuvarande namn.[7] Karlstad ligger vid den övre sidan av Vänerns strand, på ettdeltaområde därKlarälven delar sig i många grenar innan den mynnar ut i Vänern. Värmland är känt som skaldernas landskap och i Karlstad har flera av dem verkat. En av de mest uppskattade ärGustaf Fröding. Karlstads symbol är en glad sol[8], bekant genom statyn med det namnet, 'Sola i Karlstad', rest avbildande en populärservitris på ett av stadens värdshus.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Karlstad med Vänern i bakgrunden.

Karlstad ligger på delar av Klarälvensdelta och också delvis vid Vänern. Deltat breder ut sig – förutom i Karlstad, också i Karlstads omgivningar, söder om staden, ner till bland annatSkoghall. En av älvarmarna (den västra) omger den ö (Tingvallaön) centrala Karlstad är byggt på. Deltat leder till att det finns mycket vatten i staden i form av olika älvarmar, sjöar och vikar på grund av ett typfall avkorvsjöbildning. Deltalandskapet leder också till att landskapet vid älvarmarna är förhållandevis platt, men det finns en del höjder och höjdformationer i staden, som inte har koppling till älvens avlagringar. Det gäller särskilt norr och öster om deltat, liksom söder om deltat påHammarön.Domkyrkan ligger dessutom på en högre punkt (det så kalladeLagberget) på Tingvallaön mitt i deltat, mellan alla älvarmar.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Denna gamla karta över Karlstad från före branden 1865, frånVärmlandsarkiv, visar de trängre gatorna och torgen i det gamla Karlstad[9]
Karlstad på 1600-talet iSuecia Antiqua et Hodierna.
Karta över Karlstad från 1790-talet
Karlstad på 1860-talet.
Xylografi ur bildverketNordiska taflor 1866.
Huvudartikel:Karlstads historia

Karlstads stad grundades år 1584 av Karl IX och hade då bara 45 hushåll. Som många andra gamla städer har Karlstad drabbats av stora bränder. Efter branden 1865 har det historiska centrala Karlstad byggts upp med ovanligt breda gator i ett rutnätsmönster och ett mycket stort torg. Meningen är att brandgator skall hindra elden att sprida sig om det skulle bli en stor brand.

1903 höll Värmlands hushållningssällskap enIndustri- och lantbruksutställning. I Karlstad höllsKarlstadskonferensen 1905, därunionen mellan Sverige och Norge upplöstes.

Militärstaden

[redigera |redigera wikitext]

Fram till den 30 juni 1994 fannsVärmlands regemente ochVärmlands försvarsområde (I 2/Fo 52) ochVärmlandsbrigaden (IB 2) iKarlstads garnison, lokaliserade till Kasernhöjden. Förbanden kom genomförsvarsbeslutet 1992 att samlokaliseras medBergslagens artilleriregemente (A 9) ochArtilleriets skjutskola (ArtSS) inomKristinehamns garnison. Staden har även rymt ett antal viktigare militära staber somBergslagens militärområdesstab (Milo B) och16. arméfördelningensstaben, vilka var lokaliserade till fastighetskomplexetKarolinen.

Administrativa tillhörigheter

[redigera |redigera wikitext]

Karlstads stad blev vidkommunreformen 1862 enstadskommun omgiven avKarlstads socken där också delar av bebyggelsen kom att ligga. Staden inkorporerade 1934 Karlstads socken/landskommun och 1967Östra Fågelviks socken/landskommun. 1971 uppgick staden i Karlstads kommun med Karlstad som centralort.[10]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 1934 tillKarlstads stadsförsamling ochKarlstads landsförsamling, och från 1934 till 1962 tillKarlstads församling. 1962 delades denna i Karlstads domkyrkoförsamling ochNorrstrands församling. 1992 utbröts såVästerstrands församling.[11]

Den 1/1 1934 införlivades Karlstads landsförsamling (utom hemmanet Vidön, som lades till Hammarö) samt hemmanet Färjestad i Grava församling med Karlstad stad. Den sålunda utvidgade Karlstads stadsförsamling benämndes Karlstad domkyrkoförsamling.[12]

Orten ingick till 1971 i domkretsen förKarlstads rådhusrätt. Från 1971 till 2005 ingick orten iKarlstads domsaga och den ingår från 2005 iVärmlands domsaga.[13]

Befolkningsutveckling

[redigera |redigera wikitext]

Vid mitten av 1800-talet var Karlstad en relativt stor stad, jämfört med resten av Sverige, med ca 3 500 invånare. Genom denindustriella revolutionen i slutet av 1800-talet ökade Karlstads befolkning kraftigt, från 8 716 invånare 1890, till 20 911 1930, blev det en ökning på ca 140 procent. Under industrins nedgång på den andra hälften av 1900-talet minskade ökningen av befolkningskurvan ned till mer blygsamma nivåer[14]. På senare år har efterfrågan på bostäder ökat och kommunen planerar stora nya bostadsområden vid Järpetan, Stockfallet, Zakrisdal, Jakobsberg, Kanikenäset, Välsviken och Eriksberg[15].

Kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998 hade visionen "Karlstad 100 000". Denna vision talar om att hela Karlstads kommun skulle uppnå 100 000 invånare. Kommunen hade då knappt 80 000 invånare[16], dagens folkmängd ligger runt 95 000 invånare[17], vilket är en ökning på ca 16 procent. I januari 2008 omarbetade man visionen till "Livskvalitet Karlstad 100 000". Anledningen till omarbetningen var att man ville förtydliga att visionen leder till ökad livskvalitet, och att tillväxten ger mer arbeten, ökad välfärd och en långsiktig hållbar livsmiljö[18].

Befolkningsutvecklingen i Karlstads tätort
ÅrInvånare
1800
  
2 165
1810
  
2 219
1820
  
2 583
1830
  
2 676
1840
  
3 108
1850
  
3 807
1860
  
4 514
1870
  
5 608
1880
  
7 772
1890
  
8 716
1900
  
11 869
1910
  
17 192
1920
  
19 248
1930
  
20 911
1940
  
28 878
1950
  
35 625
1960
  
42 710
1970
  
52 044
1980
  
51 867
1990
  
52 933
2000
  
56 480
2005
  
58 544
2010
  
61 685
2015
  
61 492
2020
  
67 122
Källa:”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”.Statistiska centralbyrån. Arkiverad frånoriginalet den 13 juni 2017.https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. Historisk statistik för Sverige.

2015 utbröts tätortenRåtorp ur denna tätort, 2020 uppgickEdsgatan och Långenäs i den.2023 uppgickDingelsundet

Stadsdelar

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Lista över stadsdelar i Karlstad

Karlstad delas in i 66 stadsdelar, enligt beslut istadsbyggnadsnämnden 2020.

Galleri

[redigera |redigera wikitext]
  • Inre hamn
    Inre hamn
  • Orrholmen
    Orrholmen

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]
Stadsbussar på Stora torget i Karlstad.
Järnvägsstationen i Karlstad.

Vägar

[redigera |redigera wikitext]

Området kring Karlstad är en mycket viktig knutpunkt för Värmlands vägnät. Genom Karlstad passerarE18 somstadsmotorväg, vilken invigdes 1967, och fortsätter sedan österut till Skattkärr med en motorväg som öppnades 2008. Västerut mellan Bergvik och Björkås planeras även där en utbyggnad av E18. Den sju kilometer nya fyrfältsvägen stod klar sommaren 2017.[19].

Riksvägarna61,62 och63 samt den primära länsvägen236 har sin början i Karlstad. Standarden på dessa vägar inom Karlstads tätort är2+1-väg på väg 61 och 62, bred landsväg, separerad från bebyggelse, på väg 63 och fyrfältsväg, dock ett avsnitt vanlig väg genom bebyggelse, på väg 236.

Buss

[redigera |redigera wikitext]

Värmlandstrafik driver omfattande länstrafik där Karlstad är navet samt tätortstrafiken i Karlstad.

Interregional busstrafik till bland annat Oslo, Arlanda och Stockholm körs avFlixbus ochVy buss.

Stadsbussarna avgår frånStora torget medan regionbussarna och fjärrbussbolagen avgår från busstationen.

Tåg

[redigera |redigera wikitext]

FrånKarlstad centralstation harSJ AB tåg motStockholm,Göteborg ochOslo. Värmlandstrafik har regional tågtrafik motArvika-Charlottenberg,Sunne-Torsby ochKristinehamn. Den privata aktörenTågab kör tåg till Göteborg, Stockholm ochLudvikaFalun.

Flyg

[redigera |redigera wikitext]

Karlstad flygplats, med chartertrafik till varierande destinationer, ligger en dryg mil utanför staden, näraHynboholm.

Båt

[redigera |redigera wikitext]

Vänertrafik kör viss båttrafik på Vänern med utgång från Inre hamn. Sedan sommaren 2008 är även båtbussar en del av lokaltrafiken, som bland annat kör mellan Karlstad ochHammarön. Det finns även förbindelser mellan Karlstad och Kristinehamn.

Näringsliv och offentlig verksamhet

[redigera |redigera wikitext]

Nedan följer ett urval arbetsplatser i Karlstad med fler än hundra anställda. Företagen är indelade efter inriktning på verksamhet.

Bygg och fastighet

[redigera |redigera wikitext]

Ramirent är ett av Nordens största installations- och serviceföretag med 8 300 medarbetare och cirka 200 avdelningar i Norge, Sverige och Danmark.

Personal: Cirka 120 anställda i Karlstad.

NCC Construction Sverige utvecklar och bygger hus- och infrastrukturprojekt som till exempel vägar, broar, tunnlar, kraftverk, sport- och kulturarenor, industrilokaler och skolor.

Personal: Cirka 65 tjänstemän och 190 yrkesarbetare.

Peab är ett bygg- och anläggningsföretag. Peabs regionkontor i Karlstad har ansvar för Värmland. I koncernen ingår ävenLambertsson Sverige AB. Peab har även en utvecklad byggserviceavdelning. Cirka 30 procent av verksamheten avser projektutveckling.

Personal: Cirka 140 hantverkare och 50 tjänstemän verksamma i hela Värmland.

Skanskas svenska affärsverksamhet är en av Skanskas nio hemmamarknader. Här utvecklas, byggs och underhålls den fysiska miljön för människor att bo, resa och arbeta i.

Personal: Region Väg och Anläggning Väst cirka 45 personer. Region Hus Väst cirka 130 anställda i Karlstad.

Handel och industri

[redigera |redigera wikitext]

AB Anders Löfberg är moderbolag för ett antal helägda dotterbolag, varavLöfbergs AB är dominerande. Man satsar på att utvidga marknaden bland annat genom ett samarbetsavtal med det danska bolaget Peter Larsens Kaffe A/S.

Personal: Cirka 200 anställda, varav cirka 95 i Karlstad.

Outokumpu Stainless är ett företag, som ingår iOutokumpu-koncernen, bildades under 1997-1998 genom en sammanslagning av tidigare Avesta Calamo AB och Avesta Nords AB. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför rostfria rör, rördelar och fläns. Outokumpu Stainless är Europaledande inom sitt område.

Personal: Cirka 120 anställda.

Coop Värmland är landets största konsumentförening och en av de största arbetsgivarna i länet. Föreningen består av ett sextiotal butiker, tvåStora Coop samt en egen produktion som tillverkar konditoriprodukter[20]. Sedan 2000 ingår även detaljhandelsbolagetPekås som ett dotterbolag till Coop Värmland[21].

Personal: Cirka 525 anställda inom Karlstads kommun.

Helmia är en värmländsk koncern bestående av Helmia Bil AB, Helmia Lastbilar AB, Toria AB, Helmia Motorsport AB och Helmia Fastigheter AB. Koncernen omsätter cirka 1 600 miljoner kr per år och har cirka 400 medarbetare.Helmia ägs och drivs av familjen Walfridson. Koncernen grundades avHelmer Walfridson. Koncernchef ärLars Erik Walfridson. Helmia Bil är ett bilhandelsföretag som säljerVolvo,Renault,Ford ochDacia. Företaget har sex anläggningar i Värmland. Anläggningen i centrala Karlstad har genomgått omfattande till- och ombyggnader de senaste åren.

Lecab är en företagsgrupp där företagen Lecabgruppen AB, Lecab Bil AB och Lecab Fastigheter KB ingår. Huvudverksamheten är att bedriva bilhandel och därmed verksamheter såsom verkstäder och försäljning av reservdelar och tillbehör. Lecab Bil AB innehar agenturerna förScania,Volkswagen och Audi Skoda i Karlstad med omnejd. Verkstäderna för samtliga märken bedrivs av Lecab Bil AB. Omsättningen är cirka 300 miljoner kr per år.

Personal: Cirka 120 anställda.

IT

[redigera |redigera wikitext]
  • CombinedX en svensk börsnoterad IT-koncern med huvudkontor i Karlstad.
  • Telia Company har i Karlstad en nätdriftscentral som servar Telias nät över hela världen och en säljkår som jobbar mot större nyckelkunder. Personal: Cirka 100 anställda i Karlstad
  • Tieto är ledande inom telekommunikation och utveckling av mobila lösningar.[källa behövs] I Karlstad är utveckling av signaleringstjänster en viktig del av verksamheten. Denna kunskap byggdes upp då företaget hörde till Ericssonkoncernen. Idag är bådeEricsson ochNokia kunder till företaget. Personal: Cirka 400 anställda.
  • CGI är ett företag som erbjuder tjänster och lösningar inom hela IT-området. Personal: Cirka 200 anställda i Karlstad.
  • Sogeti, gamla Värmlandsdata som blevProgramator 1986[22] sedanCapgemini och idag är ett bolag inom Capgeminigruppen. Personal: Cirka 70 anställda i Karlstad.

Massa och papper

[redigera |redigera wikitext]

Metso Fiber i Karlstad är en världsledande leverantörer av kompletta produktionsanläggningar för massa och papperstillverkning. Bolaget har cirka 1 000 anställda i Karlstad vilket gör dem till en av de största privata arbetsgivarna i kommunen. Företaget grundades 1920 under namnetKamyr och som ett samarbete mellanKarlstads Mekaniska Werkstad och Myrens Verkstäder Norge. Bolaget byggdes upp helt på ingenjörJohan Richters uppfinningar (nära 800 patent!) för kontinuerlig blekning av papper och senare kontinuerlig kokning av pappersmassa. Bolaget är ännu denna dag - och under nytt ägarskap - dominerande i världen.

Metso Paper Karlstad AB ägs av det svenska holdingbolaget, Metso Svenska AB, som i sin tur ägs av Metso Corporation i Finland. Företaget i Karlstad tillverkar mjukpappersmaskiner och i Karlstad ligger koncernansvaret för delar av utvecklingsarbetet.

Personal: Omkring 500 anställda.

IStora Enso-koncernen ingårSkoghalls Bruk, som är en av världens främsta tillverkare av förpackningskartong, med en årsproduktion på 725 000 ton. Delar av kartongproduktionen plastbeläggs vid Skoghalls Bruks anläggning i Forshaga. Ett av koncernens forskningscentra, Stora Enso Research, är liksom Stora Enso Skogs Region Väst beläget i Karlstad. Stora Enso är därmed en av de största enskilda arbetsgivarna i Karlstadsregionen.

Personal: Cirka 130 anställda i Karlstad, cirka 1 000 i Skoghall och cirka 150 i Forshaga.

Mötesindustrin

[redigera |redigera wikitext]

Karlstad CCC är en kongressanläggning med 24 000 kvadratmeter med plats för 4 500 personer. Karlstad Congress Culture Centre huserar även Kommunledningskontoret inom Karlstads Kommun,Konsumentverket,Konsument Europa, och Great Event of Karlstad.

Offentlig verksamhet

[redigera |redigera wikitext]

Bankväsende

[redigera |redigera wikitext]

Karlstads sparbank grundades 1822 som en av landets första sparbanker. Under en kort period från 1919 fanns ytterligare en sparbank i Karlstad,Allmänna sparbanken i Värmland, som uppgick i Karlstads sparbank 1930. Sparbanksverksamheten uppgick sedermera iSwedbank.

År 1832 grundadesVärmlands enskilda bank, med huvudkontor i Karlstad. På 1920-talet fanns även avdelningskontor förRiksbanken,Sydsvenska banken,Jordbrukarbanken,Göteborgs bank ochEnskilda banken i Vänersborg.[23] Undantaget Riksbanken har dessa banker uppgått iNordea ochHandelsbanken. Handelsbanken har alltjämt sitt kontor på samma plats som Vänersborgsbankens tidigare lokal,[24] men i en yngre byggnad.

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Karlstads universitet

Karlstads universitet utbildar och bedriver forskning inom områdena teknik, samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap, undervisning och vård. Forskningen har fått en allt större vikt och uppgår nu till en tredjedel av omsättningen och bygger till stor del på samarbete med näringsliv och offentlig sektor. År 1999 fick Högskolan i Karlstaduniversitetsstatus. Den 26 mars 2009 fick universitetet även status somhandelshögskola. Universitetet hade 2024 omkring 18 000 studenter och omkring 1 400 anställda.[25]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Teater

[redigera |redigera wikitext]
Teater Tempelriddaren efter renoveringen 2008.
  • Värmlandsoperan har gjort sig vida känd genom sina framgångsrika uppsättningar inom genrerna opera, operett och musikal. Föreställningarna ges dels påKarlstads teater och dels på turnéer. Operans orkester, Värmlands Sinfonietta ger även konserter med framstående solister och dirigenter. De har 65 fast anställda samt 300 årsverkande, däribland en del frilansare.
  • Scalateatern i Karlstad har främst shower, musikföreställningar och teater.
  • Värmlandsteatern är en organisation som producerar teater i olika lokaler bland annat teatern Tempelriddaren som tidigare varitTempelriddarhuset och nyinreddes 2008.[26]
  • Karlstads Teaterförening, ansluten tillRiksteatern.

Bibliotek

[redigera |redigera wikitext]

Film

[redigera |redigera wikitext]

Biografer

[redigera |redigera wikitext]
Filmstaden
  • Filmstaden visar film alla dagar i veckan.
  • Arenan, som ligger i bibliotekshuset, specialiserar sig på mer alternativa filmer.[27]
  • Det går att boka in en egen visning av film på ungdomens hus, UNO.[28]

Museer

[redigera |redigera wikitext]

Media

[redigera |redigera wikitext]
  • NWT-koncernen är en av Sveriges största tidningskoncerner, som förutom Nya Wermlands-Tidningen ger ut 14 dagstidningar samt bedriver fastighetsförvaltning.NWT har en upplaga på cirka 45 800 exemplar. Koncernens lönsamhet är god vilket möjliggjort stora satsningar i ny teknik, bland annat finns ett av Europas modernaste tryckerier och tidningshus i Karlstad. NWT är delägare i Norges näst största morgontidning Bergens Tidende. NWT-koncernen har en omsättning på 521 miljoner kronor. De har cirka 446 anställda i hela koncernen, varav 165 arbetar på NWT i Karlstad eller på någon av lokalredaktionerna.
  • Värmlands Folkblad AB ägdes fram till 2017 av Värmlands Arbetarrörelse samt 300 privatpersoner. VF-koncernens verksamhet består av tidningsutgivning, logotryck och fastighetsförvaltning. Länstidningen Värmlands Folkblad har en upplaga på 15 500 exemplar. VF-tryck, svarar för legoverksamheten. De har cirka 120 anställda, varav cirka 10 personer arbetar på lokalredaktionerna i Värmland. 2017 köptes majoriteten av företaget upp av NWT-koncernen och tryckeriet avvecklades.
  • Karlstads-Tidningen kom ut en gång i veckan (torsdagar) fram till 2023 och hade en upplaga på knappt 3 000 exemplar. Gustaf Fröding arbetade på Karlstads-Tidningen under ett par perioder i slutet av 1800-talet.
  • Sveriges Television har ett regionkontor i Karlstad som producerarSVT Nyheter Värmland.
  • Glimt Television AB var fram till 2024 en kommersiell lokal-TV-kanal baserad i Karlstad. Glimt TV sände program om bl.a. aktualiteter, sport, musik och kultur till hela Värmland via kabel-TV och IP-TV. Det populäraste programmet hette Glimt Sport.
  • Det finns ett antal radiostationer i området.P4 Värmland har sitt huvudkontor i Karlstad. Här finns ävenMix Megapol ochRix FM.

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Amerikansk fotboll

[redigera |redigera wikitext]

Carlstad Crusaders har varit iSM-final iamerikansk fotboll 18 gånger mellan 2002 och 2020. Carlstad Crusaders vann sitt första SM-guld 2010 över Tyresö Royal Crowns. Carlstad Crusaders vann alla SM från 2010 till 2017, men förlorade 2018 och 2019 motStockholm Mean Machines. År 2020 tog man åter SM-guld efter att första gången vunnit mot Stockholm i en final.[29]. År 2015 vann man även IFAF Europes Champions League. Slutspelet i Champions League spelades iBelgrad där man i semifinalen ställdes mot franska mästarna Thonon Black Panthers som besegrades och i finalen mötte man hemmalaget Vukovi Beograd och vann med 84-49. Föreningen blev därmed Champions League-mästare för första gången.

2018, 2019 och 2020 vann Crusaders damlag SM-guld, alla tre gångerna motÖrebro Black Knights i finalen.

Issporter

[redigera |redigera wikitext]
Ishockeyarenan i Karlstad,Löfbergs Lila Arena

I staden spelarishockeylagetFärjestad BK. Laget har vunnit 10SM-guld (och 8 SM-silver) under perioden19812022.

IF Boltic var länge ett av Sveriges bästa lag ibandy och herrarna debuterade i Sveriges högsta divisionsäsongen1976/1977. Under1980-talet dominerade klubben, och herrarna vann nioSM-guld under perioden1979-1995, medan damerna under perioden19821989 vann sex SM-guld. År2000 slogs IF Boltic ihop medIF Göta, och bildadeBS BolticGöta. Säsongen2006/2007 degraderades BS BolticGöta från Sveriges högsta division.

Västerstrands AIK vann under perioden19912002 sex SM-guld i bandy för damer, och dominerade då tillsammans medAIK.

Karlstad Curlingklubb har på meritlistan bland annat över 50 förstaplatser i olika svenska mästerskap, VM-guld och VM-silver, OS-silver, Junior-VM-guld och -silver, fyra EM-guld och ett flertal elitserieguld i både herr- och damklassen. 1977 stod klubben som arrangör för herrarnas världsmästerskap.

Fotboll

[redigera |redigera wikitext]

I orten finns ett flertal fotbollsklubbar.

IF Karlstad bildades hösten 2019 efter en sammanslagning av klubbarnaCarlstad United ochKarlstad BK. Klubben har även ett lag i Division 2 under namnet IF Karlstad Fotbollutveckling.

Karlstad BK, grundad 1923, var den mest framgångsrika fotbollsklubben i Karlstad, och den näst mest framgångsrika i Värmland efterDegerfors IF, med 33 säsonger i näst högsta serien och med två andraplatser, en tredjeplats och två fjärdeplatser som bästa resultat. Klubben bedrev en stor ungdomsverksamhet.

FotbollslagetCarlstad United BK blev 3:a idivision 1 för herrar 2008.

QBIK spelade iDamallsvenskan ifotboll åren 2005–2007.

Lagen i Karlstad spelar i följande divisioner:

Friidrott och orientering

[redigera |redigera wikitext]

IF Göta är en av Sveriges främsta friidrottsklubbar och håller i augusti varje årGötagalan.

OK Tyr är Värmlands dominerande orienteringsklubb med Tiomila- och SM-segrar på meritlistan. Tyrstugan ligger i skogen norr om Färjestad och klubben genomför friskvårdssatsningen Friska Karlstad.

Budō

[redigera |redigera wikitext]

Karlstad och Karlskoga är värmländska centralorter för ett par framgångsrika stilar avShitō ryūskolanskaratestilar,Kuniba-kai ochInoue-ha Shitō ryū[30].

Övrigt

[redigera |redigera wikitext]

Handbollsklubben IFHellton ligger på 35:e plats i maratontabellen för damer med senaste säsong 2016/17.

Sjöstads IF vannSM i innebandy för damer1994, medan Norrstrands IBK vannSM i innebandy för herrar1986. Det numera bästa laget ärKarlstad IBF, där herrlaget 2015/2016 åter spelade i Svenska superligan efter tio år. Även damlaget spelar i den högsta divisionen.

Karlstads Vattenskidklubb (KVSK) bildades 1960 och var av de tidigaste klubbarna i Sverige. De var först med att arrangera svenska och nordiska mästerskap (seFengersfors avsnitt om Vattenskidsport). KVSK var även pionjärer i Europa inom skidhopp och att flyga vattenskiddrake. Många meriterade åkare genom åren med topp-placeringar inom SM, NM, EM och i VM.

TennisklubbenKarlstads TK bildades 1923 och bedriver sin verksamhet i Karlstad Racketcenter.

Demografi

[redigera |redigera wikitext]

Invånare med utländsk bakgrund

[redigera |redigera wikitext]

Andelen invånare avutländsk bakgrund, alltså personer födda utomlands eller med två föräldrar födda utomlands, var år 2007 11,4 % för hela Karlstads kommun. De största nationalitetsgrupperna kommer frånIrak ochNorge följt avFinland. Övriga stora grupper äriranier,bosnier ochjugoslaver. Stadsdelarna med de högsta andelarna personer med utländsk bakgrund ärKronoparken (32 %),Gruvlyckan (25 %) ochVåxnäs (20 %).[källa behövs]

Objekt namngivna efter staden

[redigera |redigera wikitext]

Staden har fått ge namn åtasteroiden10558 Karlstad.[31]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Bildgallerier

[redigera |redigera wikitext]

Panoramabilder

[redigera |redigera wikitext]
  • Panorama över staden
    Panorama över staden
  • Stora torget i Karlstad, panoramabild
    Stora torget i Karlstad, panoramabild
  • Östra bron i Karlstad, panoramabild
    Östra bron i Karlstad, panoramabild

Allmänna bilder

[redigera |redigera wikitext]
  • Östra bron från slutet av 1700-talet med Karlstads domkyrkas tornspira i bakgrunden
    Östra bron från slutet av 1700-talet medKarlstads domkyrkas tornspira i bakgrunden
  • Landshövdingeresidenset bredvid stadshotellet till vänster. Bakom hotellet syns domkyrkans tornspira. Till höger ses kopparkupolen på shoppinggallerian Mitt i City.
    Landshövdingeresidenset bredvid stadshotellet till vänster. Bakom hotellet syns domkyrkans tornspira. Till höger ses kopparkupolen på shoppinggallerian Mitt i City.
  • Karlstads centrum (Tingvallastaden) från Klaraborgsbron över västra älvgrenen (Klarälven).
    Karlstads centrum (Tingvallastaden) från Klaraborgsbron över västra älvgrenen (Klarälven).
  • Karlstads vägnät, domkyrka och rådhus, från Nordisk familjebok
    Karlstads vägnät, domkyrka och rådhus, från Nordisk familjebok

Byggnader som överlevt branden 1865

[redigera |redigera wikitext]
  • Trähus vid Älvgatan på andra sidan älven, vilka är bevarade från tiden före branden 1865
    Trähus vid Älvgatan på andra sidan älven, vilka är bevarade från tiden före branden 1865
  • Gamla gymnasiet söder om domkyrkan (vars mur skymtar till vänster). Gymnasiet är också en av de byggnader som överlevde branden 1865
    Gamla gymnasiet söder om domkyrkan (vars mur skymtar till vänster). Gymnasiet är också en av de byggnader som överlevde branden 1865
  • Biskopsgården, som också klarade sig undan branden 1865
    Biskopsgården, som också klarade sig undan branden 1865
  • Kvarteret Almen
    Kvarteret Almen
  • Gamla Lasarettet
    Gamla Lasarettet

Karlstads domkyrka

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Karlstads domkyrka
  • Karlstads domkyrka från norr
    Karlstads domkyrka från norr
  • Karlstads domkyrka före branden 1865
    Karlstads domkyrka före branden 1865
  • En gammal bild på Karlstads domkyrka i gamla Nordisk Familjebok
    En gammal bild på Karlstads domkyrka i gamlaNordisk Familjebok

Statyer

[redigera |redigera wikitext]
  • En staty över Sola i Karlstad
    En staty överSola i Karlstad
  • En staty över Gustaf Fröding på Västra Torggatan söder om Stora torget
    En staty överGustaf Fröding på Västra Torggatan söder om Stora torget
  • En staty över Nils Ferlin på Västra Torggatan norr om Stora torget
    En staty överNils Ferlin på Västra Torggatan norr om Stora torget
  • En staty över Karl IX, stadens grundare, vid älven framför residenset. Före grundandet var orten en marknadsplats (en köping) och en tingsplats kallad Tingvalla
    En staty överKarl IX, stadens grundare, vid älven framför residenset. Före grundandet var orten en marknadsplats (en köping) och en tingsplats kalladTingvalla
  • Staty rest 1955 till åminnelse av den fredliga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge i Karlstad 1905. Bakom statyn skymtar rådhuset.
    Staty rest 1955 till åminnelse av den fredligaunionsupplösningen mellan Sverige och Norge i Karlstad 1905. Bakom statyn skymtar rådhuset.
  • Staty av Selma Lagerlöf i Klara.

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2025,SCB, 12 november 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort,SCB, 28 november 2024,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Befolkning i tätorter 1960-2010,SCB,läs online, läst: 21 december 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^Kungliga ortnamnskommittén (1922). ”Ortnamnen i Värmlands län VII: Karlstads härad” (på svenska). Ortnamnen i Värmlands län (Uppsala: Kungliga ortnamnskommittén) VII: sid. 22. 
  7. ^Karlstad iProjekt Runeberg
  8. ^”Karlstads kommuns varumärke”. karlstad.se. Arkiverad frånoriginalet den 9 november 2018.https://web.archive.org/web/20181109111917/https://karlstad.se/Kommun-och-politik/Varumarke-och-grafisk-profil/. Läst 18 januari 2019. 
  9. ^Denna karta över Karlstad hämtades ursprungligen på Värmlandsarkivs hemsida på adressenhttp://www.ra.se/vla/bilder/Skola/Ovning01/Karta.htmArkiverad 20 maj 2006 hämtat från theWayback Machine., nu är adressen till Värmlandsarkiv iställethttp://www.riksarkivet.se/default.asp?id=2239&refid=1246.
  10. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”.Skatteverket. 1989.http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  12. ^https://www.arkivdigital.se/sources/244
  13. ^Elsa Trolle Önnerfors:Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  14. ^CyberCity / Karlstad / Befolkning
  15. ^Karlstads kommun - Översiktsplan 2006[död länk]
  16. ^”Statistiska centralbyrån”. Arkiverad frånoriginalet den 26 augusti 2010.https://web.archive.org/web/20100826155413/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/visavar.asp?yp=duwird&xu=c5587001&lang=1&langdb=1&Fromwhere=S&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&innehall=Folkmangd&prodid=BE0101&deltabell=K1&fromSok=&preskat=O. Läst 2 februari 2009. 
  17. ^Statistiska centralbyrånArkiverad 28 april 2009 hämtat från theWayback Machine.
  18. ^”Nya Wermlands-Tidningen - Halv miljon till visionen”. Arkiverad frånoriginalet den 29 april 2009.https://web.archive.org/web/20090429000718/http://nwt.se/karlstad/article37711.ece. Läst 2 februari 2009. 
  19. ^”Kommunen vill snabba på bygget av E18 över Sörmon - Nya Wermlands-Tidningen”. Arkiverad frånoriginalet den 11 april 2010.https://web.archive.org/web/20100411075248/http://www.nwt.se/karlstad/article686661.ece. Läst 13 september 2010. 
  20. ^”Nästgårdsköket”. Coop Värmland. Arkiverad frånoriginalet den 3 november 2019.https://web.archive.org/web/20191103053128/https://coopvarmland.se/om-oss/egen-produktion/nastgardskoket/. Läst 17 mars 2019. 
  21. ^”PEKÅS blir helägt dotterbolag till Konsum Värmland!”. Coop Värmland. 20 december 1999. Arkiverad frånoriginalet den 16 januari 2021.https://web.archive.org/web/20210116030604/https://coopvarmland.se/pressmeddelanden/pressmeddelande-1999-12-20/. Läst 17 mars 2019. 
  22. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 29 oktober 2012.https://web.archive.org/web/20121029230555/http://www.compare.se/foretag/sogeti. Läst 29 juni 2012. 
  23. ^Karlstad iNordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
  24. ^Venersborgsbanken på nuvarande Handelsbankens plats på en bild från 1936., Värmlands Museum / DigitaltMuseum
  25. ^”Universitetet i siffror”. Karlstads universitet.https://www.kau.se/om-universitetet/om-karlstads-universitet/fakta-om-universitetet/universitetet-i-siffror. Läst 8 september 2025. 
  26. ^Lord, Harry (2 juni 2008). ”Värmlandsteatern flyttade”. NWT.http://www.nwt.se/ArticlePages/200806/01/20080601233011_717/20080601233011_717.dbp.asp. Läst 7 september 2008. [död länk]
  27. ^”Film på Arenan”. Karlstad Kommun. Arkiverad frånoriginalet den 13 september 2007.https://web.archive.org/web/20070913185622/http://www.karlstad.se/ku/arenan/filmarenan.shtml. Läst 18 september 2007. 
  28. ^”Bio för tio”. Kulturhuset Uno. Arkiverad frånoriginalet den 14 april 2008.https://web.archive.org/web/20080414223055/http://www.unoversum.se/content/blogcategory/17/135/. Läst 16 februari 2008. 
  29. ^”Historia - Carlstad Crusaders”.http://www.crusaders.se/Page/312812. Läst 2 november 2020. 
  30. ^Inoue-ha Shitō ryū karate, Karlstads Karateförening.
  31. ^”Minor Planet Center 10558 Karlstad” (på engelska). Minor Planet Center.https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10558. Läst 1 januari 2025. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Moberg, Ove (1983). Karlstads stads historia: Karlstad under 4 sekler. "4" 
  • Schüllerqvist, Bengt (2018). Tingvalla som stad: Karlstads historia 1584-2018. Stiftelsen Värmlands museum.ISBN 9-185-22490-1 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
 
Stadsdelar i Karlstad
Karlstads stadsvapen
v  r
Karlstads kommun iVärmlands län
DistriktKarlstads kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v  r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
ABStockholm ·CUppsala ·DNyköping ·ELinköping ·FJönköping ·GVäxjö ·HKalmar ·IVisby ·KKarlskrona ·MMalmö ·NHalmstad ·OGöteborg ·SKarlstad ·TÖrebro ·UVästerås ·WFalun ·XGävle ·YHärnösand ·ZÖstersund ·ACUmeå · BDLuleå
Sveriges riksvapen
Avskaffade
v  r
Svenska kyrkans stiftsstäder
Nuvarande
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karlstad&oldid=58029207
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp