Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Karlskrona

Koordinater:56°11′32″N15°37′51″Ö / 56.19222°N 15.63083°Ö /56.19222; 15.63083
Från Wikipedia
För andra betydelser, seKarlskrona (olika betydelser).
Karlskrona
Tätort ·Centralort ·Residensstad
Fredrikskyrkan
LandSverige Sverige
LandskapBlekinge
LänBlekinge län
KommunKarlskrona kommun
DistriktKarlskrona stadsdistrikt,
Augerums distrikt,
Lösens distrikt
Höjdläge16 m ö.h.
Koordinater56°11′32″N15°37′51″Ö / 56.19222°N 15.63083°Ö /56.19222; 15.63083
Area
 - tätort2 203 hektar (2023)[3]
 - kommun3 344,74 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort36 423 (2023)[3]
 - kommun66 301 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort16,5 inv./hektar
 - kommun20 inv./km²
Grundad1680
TidszonCET (UTC+1)
 - sommartidCEST (UTC+2)
PostortKarlskrona
Lyckeby
Postnummer371 XX
Riktnummer0455
TätortskodT2680[4]
Beb.områdeskod1080TC109 (1960–)[5]
Geonames2701713
Ortens läge i Blekinge län.
Ortens läge i Blekinge län.
Ortens läge i Blekinge län.
Wikimedia Commons: Karlskrona
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Ett kollage med bilder påBrändaholm, Borgmästarefjärden,Stortorget,Hoglands park samtMarinmuseum.

Karlskrona är entätort iBlekinge ochcentralort iKarlskrona kommun samtresidensstad förBlekinge län.

Karlskrona är enörlogsstad belägen på fastlandet och öarna längst österut iBlekinge skärgård. Stadens centrum ligger på önTrossö, vars stadsplan och äldre bebyggelse upptogs påUnescos världsarvslista som en del avÖrlogsstaden Karlskrona år 1998.[6] Det är den största tätorten i både landskapet samt länet.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Lyckå slottsruin

Den ö som Karlskrona kom att byggas på, Trossö, användes under dendanska tiden främst förjordbruk och sombetesmark. På fastlandet ett par kilometer därifrån fanns en annan, äldre stad med namnetLyckå (på platsen för det medeltida Lyckå ligger idagLyckeby, som nu är en stadsdel i Karlskrona). Ett par mil därifrån anlades 1599 på order avKristian IV av Danmark stadenKristianopel. Lyckå förlorade då sina stadsprivilegier ochLyckå slott raserades.

Platsen för Karlskrona pekas ut avKarl XI den19 november1679

Blekinge blev svenskt vidFreden i Roskilde1658. Under de följande åren utvecklade den svenska regeringen planer på att förlägga större delen avrikets flotta från Stockholmsområdet till en sydligare plats i de nyerövrade provinserna. Att Sverige ville förlägga sin örlogsflotta just här, berodde på att man ville manifestera en maktposition nära Danmark och europeiska kontinenten. Valet föll på Trossö, vars läge var strategiskt med kontrollerade förbindelser mot fastlandet och på havssidans inramandearkipelag uppfördes 1681 militära befästningar för att skydda flottbasen. Dessutom är hamnen isfri större delen av året. Fram till 1679 ägdes ön liksom de närmasteholmarna av bonden Vittus Andersson, som nu tvingades sälja sina egendomar till svenska kronan och samma år påbörjades arbetet med att förlägga större delen av flottan.

Karlskrona omkring år 1700. UrSuecia antiqua et hodierna.
Karta över Karlskrona vid1800-talets mitt

Den nya staden,Karlskrona stad, uppkallades efter sin grundareKarl XI samtLandskrona.[7][8] Den 10 augusti 1680[9] erhöll Karlskrona sinastadsprivilegier, medanRonneby som tidigare förlorat sina då Kristianopel byggdes, medförde att Karlskronas handel och tillväxt ökade då många av dess invånare tvingades flytta dit. Även folk från Kristianopel strömmade till efter att deras danska stad förstörts av svenskarna. Karlskrona gynnades också av flera års tullfrihet under dess uppbyggande. Skeppsbyggare till den nya flottbasen med skeppsvarv hämtades frånÖsterbotten ochStockholm.

År 1682 byggdes broar som förenade stadskärnan med fastlandet. VidAmiralitetskyrkans grundande 1685 omtaladesMarinens musikkår via sina föregångare Amiralitetsmusikanterna för första gången. Detta gör orkestern till landets näst äldsta kulturinstitution. EndastKungliga Hovkapellet är äldre.

Den första stadsplanen, uppgjord 1683 avErik Dahlbergh,Hans Wachtmeister ochCarl Magnus Stuart, visar Karlskrona som en ren fästning. 1694 års plan av Erik Dahlberg, som senare kom att följas gav även plats för stadsbebyggelse.[10]

Karlskrona blev snart rikets tredje största stad, näst efterRiga i dagensLettland ochStockholm.

Karlskrona utvecklades snabbt, men i början av 1700-talet inträdde stagnation på grund av krig och farsoter. 1701–11 dog omkring 7 000 personer då pesten drabbade staden. 1741 och 1789 drabbades staden åter av farsoter som vardera krävde 6 000 dödsoffer.[10]

När Karlskrona som en militärt sluten hamnstad sakta vittrade bort i takt med den svenskastormakten, avtog tillväxten varmed staden förlorade mycket av sin forna glans, men den har dock bevarat sin position som en stark flottbas. I dess centrala delar där följer Stortorget dåtidens ideal för hur Europas stormaktsstäder skulle se ut. Med sin stora öppna piazzor därkyrka,rådhus ochstatsförvaltning ligger itorgets ytterkanter följer denbarockens mönsterbild. Det storamilitärområdet ochvarvet påvisar att Karlskrona som rikets södra port länge ansågs vara en mycket viktig stad att försvara. Än idag bedrivs verksamhet påKarlskronavarvet.[källa behövs]

Karlskrona var med sina 10 018 invånare Sveriges tredje största stad år 1766[11] och behöll denna plats fram till 1830-talet.[12] Karlskrona blev också den fjärde svenska stad som judar hade rätt att bosätta sig i mellan 1784 och 1838.[13] 1790brann större delen av staden ned, men den återuppbyggdes snart. Även 1887 och 1909 härjades Karlskrona av större eldsvådor. 1800-talet innebar en stagnation, fram till slutet av 1800-talet industrins utveckling och järnvägens ankomst (1874järnvägen Karlskrona-Växjö, 1889Blekinge kustbanor, 1899Östra Blekinge järnväg) innebar en ny uppblomstring.[11]

Under åren 1910–1949 fanns elektriskspårvägstrafik från Amiralitetsgatan i söder tillBergåsa i norr.[14]

Administrativa tillhörigheter

[redigera |redigera wikitext]
Här beskrivs historiken för den centrala delen av tätorten, den tidigare stadskommunen, se ävenAugerum ochLyckeby för historiken för de delarna

Karlskrona stad bröts 1680 ut urAugerums socken och blev vidkommunreformen 1862 enstadskommun. Staden inkorporerade 1934 en del avAugerums socken/landskommun, inklusive det samtidigt upplöstaLångö municipalsamhälle. 1952 och 1967 införlivades kringliggande socknar/landskommuner och 1971 uppgick stadskommunen i Karlskrona kommun med Karlskrona som centralort.[15] Tätorten har i norr och nordost växt ihop medAugerum iAugerums socken ochLyckeby iLösens socken.

I kyrkligt hänseende har Karlskrona sedan 1680 hört tillKarlskrona stadsförsamling. Efter sammanväxt kom Augerumsdelen att tillhöraAugerums församling och LyckebydelenLösens församling. Dessa två uppgick 2006 iLyckå församling.[16]

Karlskrona ingick till 1971 i domkretsen förKarlskrona rådhusrätt. Från 1971 till 2001 ingick orten iKarlskrona domsaga och orten ingår sedan 2001 iBlekinge domsaga.[17]

Befolkningsutveckling

[redigera |redigera wikitext]

År 1700 bodde 10 000 invånare i staden. På grund av krig och farsoter minskade befolkningen dock under följande år, 1710–1711 dog omkring 7 000 personer i Karlskrona av pesten. 1766 fanns 10 018 invånare, och Karlskrona var då Sveriges 3:e största stad.[18] 1800 fanns här 10 166 invånare och staden var då ännu Sveriges 3:e största. 1850 var invånarantalet 14 097 och staden var då Sveriges 4:e största. 1870 fanns här 16 558 invånare, 1890 20 613 invånare, 1900 23 955 invånare, 1910 27 434 invånare, 1920 27 056 invånare[19], 1923 28 414 invånare[18], 1930 25 491 invånare, 1940 29 604 invånare, 1941 30 301 invånare, 1942 31 489 invånare.[19]


Befolkningsutvecklingen i Karlskrona 1960–2020[20][21]
ÅrFolkmängdAreal (ha)
1960
  
30 642
1965
  
31 062
1970
  
33 873
1975
  
33 414
1980
  
32 223
1990
  
30 0912 058
1995
  
31 5972 112
2000
  
32 0772 128
2005
  
32 6062 136
2010
  
35 2122 172
2015
  
36 4772 100
2020
  
36 9042 138
Anm.:Sammanvuxen medLyckeby ochTorskors 1970.
Trefaldighetskyrkan på Stortorget
Kronobageriet på Stumholmen

Geografi

[redigera |redigera wikitext]

De centrala delarna av staden (Skärgårdsstaden) ligger på Trossö och några omkringliggande holmar såsomSaltö,Dragsö,Björkholmen,Ekholmen,Pantarholmen ochStumholmen med flera.Stumholmen tillhörde längeflottan, men är idag ettmarintmusealt centrum samt bostadsområde. Tilltätorten hör vidare den norrut ganska stora önVämö och dess intilliggande öar (Mellanstaden). I detta området finns flera storabostadsområden somHästö,Gräsvik,Pantarholmen, Annebo,Galgamarken,Kungsmarken,Marieberg,Långö ochBergåsa. Mariedal är en stadsdel med villabebyggelse.

Den ursprungliga stadsplanen, det vill säga Trossö, upptar ca 185hektar mark och är ganska kuperad. Mitt på Trossö finns Stortorget vars yta inkl rådhuset och Fredrikskyrkan är 28 000 m², utan de båda byggnader är torget 25 000 m². Stortorget är Sveriges största torg. I Svenska kyrkans Karlskrona stadsförsamling finns idag tre kyrkor:Fredrikskyrkan,Trefaldighetskyrkan (även kallad Tyska kyrkan) ochKungsmarkskyrkan. Strax intill Trefaldighetskyrkan ligger Vår Fru av Fatima katolska kyrka som invigdes 2020 i det som tidigare kallades Musikhuset från 1910[22]. I Karlskrona finns också en av Sveriges större träkyrkor,Amiralitetskyrkan (Ulrica Pia), som tillhörKarlskrona Amiralitetsförsamling. I centrala Karlskrona finns även den historiskt intressantametodistkyrkanEmanuelskyrkan från1870.

Norrut på fastlandet ligger den i tätorten inkorporerade ortenLyckeby samt där intilliggande stadsdelar (Fastlandsstaden). Spandelstorp är en bostadsområde utanför staden, uppfört på det som förr i tiden var Spandelstorps gård.

Vid Bergåsa och bostadsområdet Annebo finns länssjukhuset, Blekingesjukhuset/Karlskrona, som är större änBlekingesjukhuset/Karlshamn.

Stadsdelar

[redigera |redigera wikitext]

Kommunikationer

[redigera |redigera wikitext]

Karlskrona ligger vidE22 och stadens centrum nås via motorvägenÖsterleden.

Från Karlskrona går tre dagliga turer medStena Line enfärjelinje till Gdynia i Polen. Närmaste flygplatsRonneby (Kallinge) (IATA-kod RNB) ligger iRonneby kommun väster om Karlskrona ungefär 30 km från centrum. Karlskrona har en (änd)station vidKust till kust-banan ochBlekinge kustbana.

Skärgårdstrafiken trafikerar den östra skärgården medskärgårdsbåtar dagligen, samt på sommaren tillNättraby. TillUtklippan finns även transport av passagerare sommartid till öns vandrarhem. Aspö har en bilfärja med sista avgång 23.30 från staden.

Bergkvarabuss kör stadstrafik i Karlskrona.Blekingetrafiken är beställare av trafiken. Det finns 10 stadslinjer som trafikerar Karlskronas olika områden. Under tiden 1910–1949 fannsKarlskrona stads spårvägar.

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Karlskrona var sedan staden anlades helt dominerad avKarlskronavarvet som fram tillvarvskrisen på 1970-talet var stadens största arbetsgivare. I slutet av 1800-talet etablerades flera betydande industrier bl.a. för tillverkning avgatsten,öl,tobak,kläde,hattar,kakel,lampor,gjutgods,läder ochporslin. Av dessa återstår nu endastKarlskrona Lampfabrik.

Bland industrierna i Karlskrona var år 2015 de dominerande arbetsgivarna:

Tjänsteföretag

[redigera |redigera wikitext]

Europolitan, numeraTelenor, etablerades i Karlskrona 1991 och tillsammans medBlekinge Tekniska Högskola har utvecklingen inom informationsteknologi- och telekomsektorn avancerat. Flera företag har etablerats i ett samarbete som kallatsTelecomcity.

Två dagstidningar ges ut:Blekinge Läns Tidning sedan 1869 ochSydöstran sedan 1903. I Karlskrona finns också Nordens största motortidningsförlag, Förlags AB Albinsson & Sjöberg, vars första tidning var Bilsport, vilket förlaget under lång tid också kallades i folkmun.

Karlskrona har som mest haft sju konsulat men har idag (2020) endast tre (för Polen sedan 1996, för Estland sedan 1999 och för Lettland sedan 2007).

Köpcentrum/gallerior

[redigera |redigera wikitext]

Stormarknader

[redigera |redigera wikitext]

Bankväsende

[redigera |redigera wikitext]

Blekinge läns sparbank grundades 1827 och kallades senareSparbanken i Karlskrona. Från 1919 hade man ävenAllmänna sparbanken för Blekinge län som år 1940 uppgick i den äldre sparbanken. Sparbanken uppgick år 1969 iSparbanken Kronan, som senare blev en del avSwedbank.

Smålands enskilda bank öppnade ett kontor i Karlskrona år 1847.[24] År 1852 grundadesFilial-Banken i Blekinge.[25]Filialbankens namn ändrades 1862 till Filial-Banken i Carlskrona.[26] Den 1 april 1871 öppnadeKristianstads enskilda bank ett kontor i Karlskrona.[27][28] Filialbanken upphörde den 1 juli 1873 och övertogs avBlekinge bank som grundats för detta ändamål.[29] Den 18 juli 1899 öppnadeSveriges riksbank avdelningskontor i Karlskrona. Kristianstads enskilda bank blev med tiden en del avSvenska Handelsbanken. Blekinge bank uppgick 1918 iSvenska lantmännens bank som senare blev en del avJordbrukarbanken[30] ochPKbanken.Skandinaviska Enskilda Banken kom till Karlskrona först på 1970-talet. Smålandsbanken och PKbanken uppgick under 1990-talet i nuvarandeNordea.

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]
Gubben Rosenbom

Kultur

[redigera |redigera wikitext]

Museer

[redigera |redigera wikitext]

Marinmuseum är ett populärt besöksmål i Karlskrona. Museet ingår i myndighetenStatens maritima museer tillsammans medVasamuseet ochSjöhistoriska museet. Marinmuseum har cirka 200 000 besökare om året varav runt 30 procent är utländska turister. Dessa består i första hand av tyskar och danskar, men också många är polska besökare.[31]Blekinge museum samt även friluftsmuseetWämöparken med äldre, typiska byggnader för landskapet.

Musik

[redigera |redigera wikitext]

Marinens musikkår, som är en av det svenska försvarets tre professionella militärmusikkårer, är stationerad i Karlskrona.

År 2002–2004 arrangeradesRundgångsfestivalen i Wämöparken som en årlig festival av den ideella föreningen Rundgång med artister somBad Cash Quartet,Adam Green,Slagsmålsklubben ochJens Lekman.

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Karlskrona SOK (f.d FK Vittus med klubbstuga i Bastasjö och OK Dacke i Rödeby) ochOK Orion (Jämjö) är kommunens två orienteringsklubbar. Man har även framgångsrika fotbollslag i form avFK Karlskrona (herrar) (bildad efter sammanslagning avKarlskrona AIF och Lyckeby GoIF) samtKarlskrona FF (Damer, div.2). I Karlskrona hör även innebandyklubben FBC Karlskrona hemma, som inför den kommande säsongen 2023/2024 spelar i Division 1.

HF Karlskrona spelar i Handbollsligan ihandboll.På gamlaKA2:s regementsområde har kommunen uppfört en idrottsanläggning, Arena Karlskrona, numeraNKT Arena Karlskrona, med målsättningen att det ska göra Karlskrona ledande inom idrott och hälsa.Där spelar ävenKarlskrona Hockey Klubb sina hemmamatcher. Säsongen 2015/2016 var för första gången ett lag från Blekinge representerat i landets högsta ishockeyserie.

Historiskt flygfoto

[redigera |redigera wikitext]
Flygfoto över Karlskrona från cirka 1960.
Flygfoto över Karlskrona från cirka 1960.


Sevärdheter och besöksmål

[redigera |redigera wikitext]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019,SCB, 21 februari 2019,läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2024,SCB, 21 februari 2025,läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [ab]Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort,SCB, 28 november 2024,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Befolkning i tätorter 1960-2010,SCB,läs online, läst: 7 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem,SCB, 11 november 2021,läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^”Vad ingår i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona?”.http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/3/what-is-included.aspx. Läst 6 augusti 2015. 
  7. ^Hellquist, Elof (1922):"Svensk etymologisk ordbok / 302". Runeberg.org. Läst 22 juni 2014.
  8. ^"Karlskronas historia". Karlskrona.com. Läst 22 juni 2014.
  9. ^”Grattis Karlskrona, 337 år!” (på svenska). Blekinge läns tidning. 10 augusti 2017.http://www.blt.se/karlskrona/grattis-karlskrona-337-ar/. Läst 10 augusti 2018. 
  10. ^ [ab]Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 14 
  11. ^ [ab]Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 21 
  12. ^”CyberCity / Befolkningstal för hela Sverige”. Arkiverad frånoriginalet den 27 juli 2014.https://web.archive.org/web/20140727230524/http://urbanhistory.historia.su.se/cybercity/befolkning/. Läst 20 juli 2014. 
  13. ^Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 669 
  14. ^”Wämöleden” (PDF). Karlskrona kommun.http://www.karlskrona.se/upload/Wamo.indd.pdf. Läst 28 maj 2008. [död länk]
  15. ^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking.Libris7766806.ISBN 91-87784-05-X 
  16. ^”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”.Skatteverket. 1989.http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  17. ^Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
  18. ^ [ab]Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 14 
  19. ^ [ab]Statistisk årsbok för Sverige 1943 s. 5.
  20. ^”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad frånoriginalet den 23 juni 2011.https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  21. ^”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”.Statistiska centralbyrån. Arkiverad frånoriginalet den 13 juni 2017.https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  22. ^”Stockholms katolska stift”. Mynewsdesk.https://www.mynewsdesk.com/se/https-slash-slash-www-punkt-katolskakyrkan-punkt-se-slash/documents/katolska-kyrkan-foervaervar-musikhuset-i-karlskrona-och-bildar-ny-foersamling-298197. Läst 18 augusti 2020. 
  23. ^”LISTA: Här är Blekinges största företag”. 24Blekinge.se. 27 oktober 2016.https://24blekinge.se/lista-har-ar-blekinges-storsta-foretag. Läst 12 mars 2019. [död länk]
  24. ^1866-1870 Jönköpings län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Jönköpings län, s. 24
  25. ^1856-1860 Blekinge län - BISOIS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 1. Landshövdingeämbetets uti Blekinge län underdåniga berättelse för åren 1856-1860, s. 23
  26. ^1861-1865 Blekinge län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Blekinge län, s. 24
  27. ^Christianstads Enskilda BankArkiverad 1 maj 2021 hämtat från theWayback Machine.,Carlskrona Weckoblad, 11 mars 1871
  28. ^1866-1870 Blekinge län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 3. Åren 1866-1870. Blekinge län, s.17
  29. ^1871-1875 Blekinge län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Blekinge län, s. 17
  30. ^AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949,Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  31. ^”Marinmuseums officiella webbplats”. Arkiverad frånoriginalet den 15 maj 2010.https://web.archive.org/web/20100515211338/http://www.marinmuseum.se/sv/Besok/Om/. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Bromé, Janrik (1930). Karlskrona stads historia. D. 1, 1680-1790. Karlskrona.Libris423960 
  • Bromé, Janrik (1934). Karlskrona stads historia. D. 2, 1790-1862. Karlskrona.Libris423961 
  • Bromé, Janrik (1930). Karlskrona stads historia. D. 3, 1862-1930. Karlskrona.Libris423962 
  • Hillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år : en återblick i ord och bild. [D. 1], 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson.Libris357013 
  • Hillbom, Rune (1982). Karlskrona 300 år : en återblick i ord och bild. D. 2, 1863-1930. Karlskrona: Abrahamson.Libris357014 
  • Wirén, Agnes (1986). Karlskrona 300 år : en återblick i ord och bild. D. 3, 1931-1973. Karlskrona: Abrahamson.Libris357015 
  • Öhman, Kjell (2006). Vittus : den siste bonden på Trossö. Hasslö: KI-information.Libris10160619 
  • Skantze, Patrik (2015). I nytt ljus - Sveriges Industrihistoria ur ett familjeföretags perspektiv. Karlskrona: Arakne Förlag (distr.).Libris18211604 
  • Olsson, Katarina (2016). I Karlskronas omland - glimtar från 1700- & 1800-talen. Sturkö: IKO utbildning.Libris19960415 

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Karlskrona kommun iBlekinge län
DistriktKarlskrona kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v  r
Sveriges residensstäder
Nuvarande
ABStockholm ·CUppsala ·DNyköping ·ELinköping ·FJönköping ·GVäxjö ·HKalmar ·IVisby ·KKarlskrona ·MMalmö ·NHalmstad ·OGöteborg ·SKarlstad ·TÖrebro ·UVästerås ·WFalun ·XGävle ·YHärnösand ·ZÖstersund ·ACUmeå · BDLuleå
Sveriges riksvapen
Avskaffade
v  r
Stationer längsBlekinge kustbana
v  r
Stationer längsKust till kust-banan
Huvudlinjen
Karlskronabanan
För lokaltågsstationer Göteborg–Borås, seVästtågen.
v  r
Öresundståg
100
90
95
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karlskrona&oldid=57066609
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp