| Karlbergs slott | |
| Slott | |
Huvudbyggnaden till Karlbergs slott. | |
| Land | |
|---|---|
| Region | Svealand |
| Kommun | Solna |
| Ort | Stockholm |
| Adress | Karlbergs slottsväg 1, 107 86 |
| Byggherre | Carl Carlsson Gyllenhielm |
| Ägare | Svenska staten |
| Brukare | Militärhögskolan Karlberg |
| Färdigställande | 1634 |
| Byggnadsmaterial | Sten,tegel,trä |
Karlbergs slott ligger vidKarlbergssjön iSolna, gränsande tillStockholm norr omKungsholmens västra del, söder omTomteboda, öster omPampas Marina och väster omVasastaden. I slottet inryms i dagMilitärhögskolan Karlberg.
Karlbergs Krigsakademi för officerare är världens äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad.


På 1620-talet blevGustav II Adolfshalvbror,riksamiralenCarl Carlsson Gyllenhielm och hans fru Christina Ribbing, ägare av tre byar inom Solna socken.[1] Av dessa bildades ettsäteri som fick namnet Karlberg. År 1634 byggdes ett större stenhus som utgör kärnan i den nuvarande anläggningen. Efter Carls död 1650 stod det tomt tillsMagnus Gabriel De la Gardie köpte det nitton år senare.
De la Gardie byggde ut slottet och gjorde om det mesta av dess interiör till det praktfulla skick det har än idag. När De la Gardie på grund av ekonomiska bekymmer tvingades lämna Karlberg, togJohan Gabriel Stenbock vid, men år 1688 gick slottet över i kunglig ägo.[2]
Den kungliga familjen bodde ofta på Karlberg, speciellt sommartid.Karl XI:s hustru, drottningUlrika Eleonora d.ä., startade ett barnhem med tillhörandeväveri på Karlbergs slott, kalladTapetskolan vid Karlberg, och hennes egen son Karl XII växte till stor del upp på slottet. Ulrika Eleonora d.ä avled på Karlbergs slott den 26 juli 1693.
Den 28 oktober 1766 reste kronprinsparet Gustav, sedermeraGustav III, ochSofia Magdalena, till slottet som de hade fåttdispositionsrätt till. Paret stannade enbart några timmar innan de gav sig iväg till Drottningholms slott då Karlbergs slott länge varit förfallet och omöblerat.[3] Slottet var kungligtlustslott ända fram till 1792 dåGustav III, efter ett förslag frånGöran Magnus Sprengtporten[4], bildadeKungliga krigsakademien på Karlberg.[5] Sedan dess är Karlberg Krigsakademi för officerare och därmed världens äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad.[6] De båda trevåningsflyglarna tillkom 1792-1793 efter ritningar avCarl Christoffer Gjörwell.[7] Teglet till dessa flyglar kom från Gustav III:s ofullbordade slottsbyggnad (Haga slottsruin) iHagaparken.
Numera utbildas 300 yrkesofficerare och blivande yrkesofficerare om året vid Militärhögskolan Karlberg. Omkring 150 officerare och civila anställda arbetar här. Karlberg, som nyligen har restaurerats, är ett statligtbyggnadsminne och utgör ettriksintresse förkulturminnesvården.[8]
Klockstapeln med den så kallade Borggårdsklockan står i centralaxeln utanför södra fasadens huvudentré. Den första klockstapeln kom till sannolikt på 1790-talet. I samband med en ombyggnad monterades 1827 en ny klocka, som togs bort tillsammans med klockstapeln år 1893. Nuvarande klockstapel restes pingstafton 1954 och hade byggts efter sina historiska föregångare. Klockan är gjuten 1827 av Samuel Grönwall i Stockholm.
Väster om slottsanläggningen finns tre små panelbeklädda och rödfärgade timmerhus, som numera kallas "Hovmästarbostaden", dessa uppfördes troligen på 1720-talet. På 1730-talet lätFredrik I bygga nya stall- och vagnshusbyggnader, ritade avCarl Hårleman. Stallbyggnaden ligger i östra delen av slottsparken. Byggnaden är slätputsad och avfärgad iockrakulör. Huset har plåttak och känns igen på de fyra urnorna av gotlandssten på taket. Stallet byggdes om till kasern på 1790-talet och vagnshuset till stall.


NärMagnus Gabriel De la Gardie köpte Karlberg år 1669 lät han även anlägga en ny påkostadbarockpark under ledning avJean De la Vallée. Orangeri, dammar, vattenkonster, parterrer och terrasser med buxbomsbroderier och trädplanteringar kom till. Inspirationen till parken kom från Frankrike. ArkitektenNicodemus Tessin d.y. fullbordade arbetet med parken.
I början av 1700-talet fanns en stor inhägnad djurgård med lusthus väster om parken.[9] I slutet av 1700-talet omgestaltades parken till enengelsk park efter dåtidens mode. Då tillkom promenadvägar och trädplanteringar.
Från parken har man en vy på den ursprungliga, något okända norra slottsfasaden i barock. I parken finns några intressanta byggnader och minnesmärken:
På en liten kulle lät Gustav III åren 1790–1792 uppföra Dianas tempel till sjöguden Neptuni ära; arkitekt varCarl Christoffer Gjörwell d.y. Namnet började användas under 1900-talet. Troligen är det frågan om en förväxling med Magnus Gabriel De La Gardies jakttempel "Dianeberg".[8]
Minnesstenen restes 1815 genomkronprins Oskars försorg till ära för sin ordonnansofficerWilhelm von Döbeln som blev kadett vid Karlberg 1802 och utexaminerades 1805.
Dennarunsten fanns ursprungligen vid gården Stenbrottet inom nuvarandeKarolinska institutets område och flyttades 1921 till sin nuvarande plats. Stenens runor berättar: "ANUND och TORFILS de läto resa stenen efter ÅSGÖT". (seUpplands runinskrifter 124)
På Karlberg liggerKarl XII:s hund "Pompe" (nr. 1) begraven. "Pompe" nummer 1 dog på Karlberg 1699 och begravdes här. "Pompe" nummer 2 dog i Polen 1703 och den tredje dog i Ungern 1714 under kungens ritt frånBender.
I sydvästra delen av parken reser sig en mäktig, numera död ek med ett omkrets på 640 centimeter som kallas "Karl XII:s ek". Det sägs att Prins Karl sedermera kung Karl XII lekte här med sina syskon,Ulrika Eleonora ochHedvig Sofia och klättrade i trädets krona.[8] Eken är förtecknat somnaturminne nr 219 i botanikerRutger SernandersStockholmstraktens natur- och kulturminnen från 1935.[10] Idag räknas eken dock inte längre som ett av Solnas naturminnen. Se ävenKarl XI:s ek påDjurgården.
Eller "Minolyckan 1942", är en minnessten som restes sedan sex reservofficerskadetter från I17 i Uddevalla omkom vid en övning med skarpa minor den 27 juli 1942. En skarp mina gick av och antände flera andra. Fem kadetter omkom omedelbart och den sjätte avled på sjukhus dagen efter. En gemensam begravningsgudstjänst genomfördes på Krigsskolan Karlbergs kyrkplan den 1 augusti 1942 och på I 17 arrangerades en minnesgudstjänst på Samnerödsfältet, där alla regementets anställda och all värnpliktig personal deltog.[11]

| ||||||||||||||||||||||||