Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Karl Popper

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Popper” leder hit. För andra betydelser, sePopper (olika betydelser).
Karl Popper
FöddKarl Raimund Popper
28 juli1902[1][2][3]
Wien,Österrike
Död17 september1994[4][5][6] (92 år)
London,Storbritannien
BegravdLainzer Kirkegårds begravelsessal[7]
Medborgare iCisleithanien,Österrike[8],Storbritannien[9][8] ochFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidWiens universitet[10]
Universitetet i Cambridge
Wiens universitet,filosofie doktor,[10]
SysselsättningFilosof[11][12],sociolog,matematiker[8],universitetslärare, vetenskapsfilosof[13],författare,lärare[8]
ArbetsgivareKing's College London
University of Canterbury (1937–1945)[14]
London School of Economics and Political Science (1946–)[10]
University of London (1949–1969)[10]
Noterbara verkLogik der Forschung[13] ochDet öppna samhället och dess fiender[13][14]
MakaJosefine Anna Henninger
(g. 1930–)[10]
FöräldrarSimon Siegmund Carl Popper[15]
Jenny Popper[15]
Utmärkelser
Se lista
Redigera Wikidata

SirKarl Raimund Popper, född28 juli1902 iWien, död17 september1994 iLondon, var enösterrikiskföddbrittiskfilosof,vetenskapsteoretiker ochpolitisk teoretiker. År 1928 doktorerade Karl Popper i psykologi och fick sedermera ämneskompetens i matematik och fysik.[16] Popper var en av de mest inflytelserika vetenskapsfilosoferna under1900-talet, tillsammans med bland andraThomas Samuel Kuhn ochImre Lakatos.[17] Han underströkfalsifierbarhet som grunden förvetenskaplig verksamhet. I sinapolitiskt-filosofiska böckerDet öppna samhället och dess fiender levererade han stark kritik mot all form avauktoritarism. Han vänder sig särskilt motPlaton,Hegel ochMarx.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Popper föddes som son till enadvokat med judiskt ursprung iÖsterrike.

I tonåren var Poppermarxist,[18] men senare blev han kritiskt inställd till dennaideologi.[19]

Som filosof var han ursprungligen verksam iTyskland, med specialitetenvetenskapsteori. EfterAnschluss emigrerade han tillNya Zeeland och senare tillStorbritannien. Bland hans många elever kan nämnasGeorge Soros, som även skrivit om sin lärare.

Popperadlades år 1965 för sina vetenskapliga insatser.

Vetenskapsfilosofi

[redigera |redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning avFalsifikationism.

Poppers grundinställning inom vetenskapsteorin var vederläggandet av detvetenskapliga värdet avmetodologiskinduktion. Popper uppställde som grundkrav för att något skall kunna betraktas som vetenskapligt, att ifrågavarande vetenskapliga rön skall kunna varafalsifierbart. Med det menar han att man i en teori skall kunna formulerabassatser och om de motbevisas är teorinfalsifierad. Enligt Poppers mening kan ingenting fullt ut bevisas, däremot kan någonting fullt ut motbevisas: en motinstans kan motbevisa en lag, en instans kan däremot aldrig bevisa en lag. Vetenskapsmannen skall därför uppställa enhypotes, som sedan (genomtrial-and-error) utvecklas till enlaghypotes, om den inte kan falsifieras. Falsifierbarheten utgjorde Poppersdemarkationskriterium, det som skilde vetenskap frånmetafysik.

Popper var i grunden rationalist, vilket innebär att han delade synen om att det mänskliga förnuftet och logiken är de instrument som behövs för att lösa ett problem och på så sätt erhålla kunskap. På samma gång var han dock kritisk mot den här uppfattningen och har av den orsaken kategoriserats somkritiskrationalist.[16] I sin kritik av den logiskapositivismens tilltro tillverifikationskriteriet, utvecklade Popper den metod som kallas denhypotetisk-deduktiva. Poppers grundtanke är att vad som skiljer vetenskapliga teorier från icke-vetenskapliga är att de vetenskapliga skall kunna falsifieras, det vill säga teorierna skall kunna säga vad som inte får ske om teorierna skall vara sanna. En vetenskaplig lagbundenhet kan aldrig verifieras med aldrig så många positiva iakttagelser. Ett enkelt exempel:

En teori säger att alla korpar är svarta. Enligt deninduktiva teorin är denna teori härledd ur många iakttagelser av svarta korpar. Den verifieras varje gång en svart korp dyker upp. Den falsifieras så fort en enda icke-svart korp påträffas.

Följaktligen är falsifieringkriteriet det avgörande eftersom aldrig så många verifieringar inte utesluter att en falsifiering kan ske. Kravet på en vetenskaplig teori är alltså att den skall kunna säga vad som inte får ske om teorin skall vara sann. Popper menar att exempelvisFreudspsykoanalytiska teorier inte klarar detta krav på falsifierbarhet. Teorierna innehåller så många hjälpteorier att de är omöjliga att falsifiera.

Han kritiserar också den induktiva synen på hur vetenskapliga teorier kommer till. Den menar att en teori uppstår på följande sätt: observation ⇒ induktion ⇒ hypotes.

I stället tänker sig Popper följande modell: problem ⇒ hypotes ⇒ tester ⇒ falsifieringar ⇒ ny hypotes ⇒ tester ⇒ falsifieringar.

Karl Popper år 1990.

Popper tänker sig alltså en process inte olik denhermeneutiska spiralen. De lyckade teorierna förmår således förutsäga vad som kan falsifiera dem och motstår länge denna falsifiering. En sådan lyckad teori ärEinsteinsrelativitetsteori. Om denna skriver Popper:

Einsteins gravitationsteori hade lett till resultatet att ljuset måste dras till tunga kroppar (som till exempel solen), precis som materiella kroppar attraheras. Som en konsekvens av detta kunde man räkna ut att ljuset från en avlägsenfixstjärna, vars skenbara position låg nära solen[20], skulle nå jorden från en sådan riktning att stjärnan skulle tyckas vara något förskjuten från solen. Eller med andra ord att stjärnor som ligger nära solen skulle se ut som om de hade rört sig lite bort från solen och från varandra. Detta kunde man normalt inte observera eftersom sådana stjärnor blir osynliga på dagen på grund av solens överväldigande ljusstyrka. Men undersolförmörkelser är det möjligt att fotografera dem. Om samma konstellation fotograferas på natten kan man mäta avstånden på de två fotografierna och kontrollera den förutsagda effekten. Det imponerande i detta fall är den risk som ligger i sådana förutsägelser. Om observationer visar att den förutsagda effekten definitivt inte föreligger, är teorin helt enkelt motbevisad. Teorin är oförenlig med vissa möjliga observationsresultat – ja, med resultat som var och en före Einstein skulle ha förväntat sig.

Samhällsfilosofi

[redigera |redigera wikitext]

Popper tillämpade sin filosofi påsamhället och menade att allt måste vara öppet för diskussion. Han skapade den nuvarande formen av begreppetöppet samhälle, en slagsliberal demokrati.[21]

Enligt Popper borde staten undvika att bestämma i stor skala och bara med små medel försöka lösa problem som orsakar människors lidande. Han förespråkade att låta människor leva efter eget tycke och försöka finna sin lycka på sitt eget sätt.[21]

År 1947 grundade Popper, tillsammans med de nära vännerna[21]Friedrich Hayek,Milton Friedman,Ludwig von Mises och andra, gruppenMont Pelerin Society för att försvaraklassisk liberalism i det öppna samhällets anda.

Bibliografi

[redigera |redigera wikitext]

Utmärkelser

[redigera |redigera wikitext]
Byst av Popper iWiens universitet.

[Redigera Wikidata]

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID:biography/Karl-Poppertopic/Britannica-Online.[källa från Wikidata]
  2. ^RKDartists, RKDartists-ID:440784.[källa från Wikidata]
  3. ^SNAC, SNAC Ark-ID:w6br8tcd,läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID:biography/Karl-Poppertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^RKDartists, RKDartists-ID:440784, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^SNAC, SNAC Ark-ID:w6br8tcd,läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ [ab]NNDB person-ID:164/000087900.[källa från Wikidata]
  8. ^ [abcd]Katalog der Deutschen Nationalbibliothek,Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer:118595830, läst: 6 december 2024.[källa från Wikidata]
  9. ^NNDB, NNDB person-ID:164/000087900.[källa från Wikidata]
  10. ^ [abcde]Stanford Encyclopedia of Philosophy,Stanford University och Center for the Study of Language & Information,Stanford Encyclopedia of Philosophy-ID:popper.[källa från Wikidata]
  11. ^abART person-ID:75502.[källa från Wikidata]
  12. ^Encyclopædia Britannica Online-ID:biography/Karl-Popper.[källa från Wikidata]
  13. ^ [abc]Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID:biography/Karl-Poppertopic/Britannica-Online,läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ [ab]läs online,popper-prior.nz .[källa från Wikidata]
  15. ^ [ab]läs online,www.famousscientists.org .[källa från Wikidata]
  16. ^ [ab]Andreasson, Johansson, Jesper, Thomas (29 februari 2024). Vetenskapsteori: Grunder och Tillämpning. sid. 62. Läst 29 februari 2024 
  17. ^Magee, Bryan (1973) (på engelska). Popper. Fontana modern masters, 99-0110374-6. London: Fontana/Collins.Libris4464340.ISBN 0-00-632993-4 
  18. ^Popper, K (1972; 1992)Unended Quest Routledge, s. 32
  19. ^Popper, K (1945)The open society and its enemies. Vol 2. Hegel and Marx Routledge
  20. ^Nära i betydelsen "i nästan samma riktning och därför nära intilliggande på himlen", inte nära i betydelsen "på kort avstånd från (mätt i exempelvisljusår)", så att ljuset från stjärnan på sin väg mot jorden skulle passera så nära solen att solens gravitationsfält påverkade ljusets rikning.
  21. ^ [abc]”Karl Popper” (på engelska). The Stanford Encyclopedia of Philosophy. Stanford University.http://plato.stanford.edu/entries/popper/. 
  22. ^läs online,www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
  23. ^läs online,www.canterbury.ac.nz .[källa från Wikidata]
  24. ^läs online,geschichte.univie.ac.at .[källa från Wikidata]
  25. ^Sir Karl Popper (på tyska),Pour le Mérite för vetenskap och konst,läs online.[källa från Wikidata]
  26. ^läs online,uni-tuebingen.de , läst: 18 juli 2021.[källa från Wikidata]
  27. ^ [ab]läs online,www.thebritishacademy.ac.uk .[källa från Wikidata]
  28. ^läs online,web.gencat.cat .[källa från Wikidata]
  29. ^läs online,www.ucm.es .[källa från Wikidata]
  30. ^Karl Raimund Popper (på engelska), Inamori-stiftelsen,läs online.[källa från Wikidata]
  31. ^läs online,www.goethe.de .[källa från Wikidata]
  32. ^läs online,dgvn.berlin , läst: 28 april 2019.[källa från Wikidata]

Fortsatt läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Lube, Manfred.Karl R. Popper. Bibliographie 1925–2004. Wissenschaftstheorie, Sozialphilosophie, Logik, Wahrscheinlichkeitstheorie, Naturwissenschaften. Frankfurt/Main etc.: Peter Lang, 2005. 576 pp. (Schriftenreihe der Karl Popper Foundation Klagenfurt.3.) (Current edition)
  • Gattei, Stefano.Karl Popper's Philosophy of Science. 2009.
  • Miller, David.Critical Rationalism: A Restatement and Defence. 1994.
  • David Miller (ed.).Popper Selections.
  • Watkins, John W. N.Science and Scepticism. Preface & Contents. Princeton 1984 (Princeton University Press).ISBN 978-0091580100
  • Jarvie, Ian Charles, Karl Milford, David W. Miller, ed. (2006).Karl Popper: A Centenary Assessment. Aldershot, Hants, England; Burlington, VT: Ashgate.
Volume I:Life and Times, and Values in a World of Facts. Description & Contents.
Volume II:Metaphysics and Epistemology Description & Contents.
Volume III:Science. Description & Contents.
  • Bailey, Richard,Education in the Open Society: Karl Popper and Schooling. Aldershot, UK: Ashgate 2000. The only book-length examination of Popper's relevance to education.
  • Bartley, William Warren III.Unfathomed Knowledge, Unmeasured Wealth. La Salle, IL: Open Court Press 1990. A look at Popper and his influence by one of his students.
  • Berkson, William K., and Wettersten, John.Learning from Error: Karl Popper's Psychology of Learning. La Salle, IL: Open Court 1984
  • Edmonds, D., Eidinow, J.Wittgenstein's Poker. New York: Ecco 2001. A review of the origin of the conflict between Popper and Ludwig Wittgenstein, focused on events leading up to their volatile first encounter at 1946 Cambridge meeting.
  • Feyerabend, PaulAgainst Method. London: New Left Books, 1975. A polemical, iconoclastic book by a former colleague of Popper's. Vigorously critical of Popper's rationalist view of science.
  • Hacohen, M.Karl Popper: The Formative Years, 1902–1945. Cambridge: Cambridge University Press, 2000.
  • Hickey, J. Thomas.History of the Twentieth-Century Philosophy of Science Book V, Karl Popper And Falsificationist Criticism. www.philsci.com . 1995
  • Jones, Daniel Stedman.Masters of the Universe: Hayek, Friedman, and the Birth of Neoliberal Politics (2012) pp. 32–48. excerpt
  • Kadvany, JohnImre Lakatos and the Guises of Reason. Durham and London: Duke University Press, 2001.ISBN 0822326590. Explains how Imre Lakatos developed Popper's philosophy into a historicist and critical theory of scientific method.
  • Keuth, Herbert.The Philosophy of Karl Popper. Cambridge: Cambridge University Press, 2004. An accurate scholarly overview of Popper's philosophy, ideal for students.
  • Kuhn, Thomas S.The Structure of Scientific Revolutions. Chicago: University of Chicago Press, 1962. Central to contemporary philosophy of science is the debate between the followers of Kuhn and Popper on the nature of scientific enquiry. This is the book in which Kuhn's views received their classical statement.
  • Lakatos, I & Musgrave, A (eds.) (1970),Criticism and the Growth of Knowledge, Cambridge (Cambridge University Press).ISBN 0521078261
  • Levinson, Paul, ed.In Pursuit of Truth: Essays on the Philosophy of Karl Popper on the Occasion of his 80th Birthday. Atlantic Highlands, NJ: Humanities Press, 1982.ISBN 0391026097 A collection of essays on Popper's thought and legacy by a wide range of his followers. With forewords by Isaac Asimov and Helmut Schmidt. Includes an interview with Sir Ernst Gombrich.
  • Magee, Bryan.Popper. London: Fontana, 1977. An elegant introductory text. Very readable, albeit rather uncritical of its subject, by a former Member of Parliament.
  • Magee, Bryan.Confessions of a Philosopher, Weidenfeld and Nicolson, 1997. Magee's philosophical autobiography, with a chapter on his relations with Popper. More critical of Popper than in the previous reference.
  • Maxwell, Nicholas,Karl Popper, Science and Enlightenment, London, UCL Press, 2017. An exposition and development of Popper's philosophy of science and social philosophy, available free online.
  • Munz, Peter.Beyond Wittgenstein's Poker: New Light on Popper and Wittgenstein Aldershot, Hampshire, UK: Ashgate, 2004.ISBN 0754640167. Written by the only living student of both Wittgenstein and Popper, an eyewitness to the famous "poker" incident described above (Edmunds & Eidinow). Attempts to synthesize and reconcile the differences between these two philosophers.
  • Niemann, Hans-Joachim.Lexikon des Kritischen Rationalismus, (Encyclopaedia of Critical Raionalism), Tübingen (Mohr Siebeck) 2004,ISBN 3161483952. More than a thousand headwords about critical rationalism, the most important arguments of K.R. Popper and H. Albert, quotations of the original wording. Edition for students in 2006,ISBN 3161491580.
  • Notturno, Mark Amadeus. "Objectivity, Rationality, and the Third Realm: Justification and the Grounds of Psychologism". Boston: Martinus Nijhoff, 1985.
  • Notturno, Mark Amadeus.On Popper. Wadsworth Philosophers Series. 2003. A very comprehensive book on Popper's philosophy by an accomplished Popperian.
  • Notturno, Mark Amadeus. "Science and the Open Society". New York: CEU Press, 2000.
  • O'Hear, Anthony.Karl Popper. London: Routledge, 1980. A critical account of Popper's thought, viewed from the perspective of contemporary analytic philosophy.
  • Parusniková, Zuzana & Robert S. Cohen (2009).Rethinking Popper. Description and contents. Springer.
  • Radnitzky, Gerard, Bartley, W. W. III eds.Evolutionary Epistemology, Rationality, and the Sociology of Knowledge. LaSalle, IL: Open Court Press 1987.ISBN 0812690397. A strong collection of essays by Popper, Campbell, Munz, Flew, et al., on Popper's epistemology and critical rationalism. Includes a particularly vigorous answer to Rorty's criticisms.
  • Richmond, Sheldon.Aesthetic Criteria: Gombrich and the Philosophies of Science of Popper and Polanyi. Rodopi, Amsterdam/Atlanta, 1994, 152 pp.ISBN 905183618X.
  • Rowbottom, Darrell P.Popper's Critical Rationalism: A Philosophical Investigation. London: Routledge, 2010. A research monograph on Popper's philosophy of science and epistemology. It critiques and develops critical rationalism in light of more recent advances in mainstream philosophy.
  • Schilpp, Paul A., ed.The Philosophy of Karl Popper. Description and contents. Chicago, IL: Open Court Press, 1974. One of the better contributions to the Library of Living Philosophers series. Contains Popper's intellectual autobiography (v. I, pp. 2–184, also as a 1976 book), a comprehensive range of critical essays, and Popper's responses to them.ISBN 0875481418 (vol.I).ISBN 0875481426 (Vol II)
  • Shearmur, Jeremy.The Political Thought of Karl Popper. London and New York: Routledge, 1996. Study of Popper's political thought by a former assistant of Popper's. Makes use of archive sources and studies the development of Popper's political thought and its inter-connections with his epistemology.
  • Stokes, G.Popper: Philosophy, Politics and Scientific Method. Cambridge: Polity Press, 1998. A very comprehensive, balanced study, which focuses largely on the social and political side of Popper's thought.
  • Stove, D.C.,Popper and After: Four Modern Irrationalists. Oxford: Pergamon. 1982. A vigorous attack, especially on Popper's restricting himself to deductive logic.
  • Thornton, Stephen. "Karl Popper,"Stanford Encyclopedia of Philosophy, 2006.
  • Weimer, W., Palermo, D., eds.Cognition and the Symbolic Processes. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. 1982. See Hayek's essay, "The Sensory Order after 25 Years", and "Discussion".
  • Zippelius, Reinhold,Die experimentierende Methode im Recht, Akademie der Wissenschaften Mainz. Stuttgart: Franz Steiner, 1991,ISBN 3515059016

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media relaterad tillKarl Popper.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller omKarl Popper.
Citat
v  r
Liberalism
Riktningar
Internationella
Nationella
John Locke (1632–1704), känd som "liberalismens fader"
John Stuart Mill (1806–1873), grundaren till den moderna liberalismen
Filosofi
Begrepp
Idéer
Verk
Nyckelfigurer
Globalt
Filosofer
Politiker
Sverige
Filosofer
Politiker
Organisationer
Relaterat
v  r
Politisk filosofi
Termer
Statsskick
Ideologier
Teorier
Filosofer
Antiken
Medeltiden
Tidigmodern tid
17- och 18-
hundratalen
19- och 20-
hundratalen
Verk
Se även
Kategori:Politisk filosofi
v  r
Samtidens filosofer
Analytiska
filosofer
Kontinentala
filosofer
Övriga
v  r
Mottagare avSonningpriset
1950Winston Churchill ·1959Albert Schweitzer ·1960Bertrand Russell ·1961Niels Bohr ·1962Alvar Aalto ·1963Karl Barth ·1964Dominique Pire ·1965Richard von Coudenhove-Kalergi ·1966Laurence Olivier ·1967W.A. Visser 't Hooft ·1968Arthur Koestler ·1969Halldór Laxness ·1970Max  Tau ·1971Danilo Dolci ·1973Karl Popper ·1975Hannah Arendt ·1977Arne Næss ·1979Herman Gmeiner ·1981Dario Fo ·1983Simone de Beauvoir ·1985William Heinesen ·1987Jürgen Habermas ·1989Ingmar Bergman ·1991Václav Havel ·1994Krzysztof Kieślowski ·1996Günter Grass ·1998Jørn Utzon ·2000Eugenio Barba ·2002Mary Robinson ·2004Mona Hatoum ·2006Ágnes Heller ·2008Renzo Piano ·2010Hans Magnus Enzensberger ·2012Orhan Pamuk ·2014Michael Haneke ·2018Lars von Trier ·2021Svetlana Aleksijevitj
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Karl_Popper&oldid=57021100
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp