| Ärkebiskop emeritus K.G. Hammar | |
 K.G. Hammar påGöteborgs bokmässa 2024. | |
 K.G. Hammars vapen som ärkebiskop. | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Uppsala stift (ärkebiskop) |
| Period | 1997–2006 |
| Företrädare | Gunnar Weman |
| Efterträdare | Anders Wejryd |
| Stift | Lunds stift |
| Period | 1992–1997 |
| Företrädare | Per-Olov Ahrén |
| Efterträdare | Christina Odenberg |
| Valspråk | Sanningen skall göra er fria |
| Prästvigd | 1965 |
| Akademisk titel | Teologie doktor,docent |
Persondetaljer | |
| Född | Karl Gustav Hilding Hammar 18 februari1943 (82 år)  Hässleholms församling,Skåne län,Sverige |
| Maka | Inger Hammar (g. 1965–2007) |
| Föräldrar | Hans Bernhard Hammar |
Karl Gustav Hilding Hammar, känd somK.G. Hammar, född18 februari1943 iHässleholm,[1] är en svenskteolog ochkyrkoman, som varärkebiskop iSvenska kyrkan 1997–2006. Hammar företräder enliberalteologisk linje inom Svenska kyrkan och hans tid som ärkebiskop utmärktes av både detta och hans samhällsengagemang. Han kämpade bland annat föramnesti förasylsökande, avskrivning av de fattigaste ländernas skulder,humankriminalvård, tolerans mot människor av annan religiös tro och förhomosexuellas rättigheter.[2] Både hans liberalteologiska linje och hans ställningstaganden i en del sakfrågor ledde till att hans ärkebiskopsgärning var omdiskuterad och kritiserad, men också till att han av många sågs som en omtyckt kyrkoledare.[3]
K.G. Hammar är son till prostenHans Bernhard Hammar och filosofie kandidat Ann-Mari Berglund samt barnbarn till teologenAugust Theodor Hammar och medicinprofessornHilding Berglund.[4] Två av hans tre syskon,Hans Börje Hammar ochAnna Karin Hammar, är likaledespräster och kända profiler inomSvenska kyrkan. BrodernHenrik Hammar har varit moderat regionråd iRegion Skåne.
Hammarprästvigdes 1965, blevteologie doktor ochdocent ikyrkohistoria vidLunds universitet 1972, arbetade som universitetslärare i Singapore 1972–1975, kyrkoadjunkt iS:t Peters Klosters församling i Lund, utbildningssekreterare i Svenska Kyrkans utbildningsnämnd 1979 och var rektor förpastoralinstitutet iLund 1980–1987.
Han innehade posten somdomprost i Lund 1987–1992, och sombiskop iLunds stift 1992–1997 varefter han varärkebiskop 1997–2006. Efter att ha vunnit ärkebiskopsvalet[5] utsågs han till ärkebiskop avregeringen Persson. I och med att Svenska kyrkan den 1 januari 2000 skildes från staten blev han den sista ärkebiskopen som utsågs av regeringen. Han bestämde sig i augusti 2005 för att avgå som ärkebiskop under sommaren 2006, med hänvisning till personliga skäl. Han avskedspredikade påpingstdagen den 4 juni 2006 iUppsala domkyrka.
Han träffade sin första hustru, läraren och historikernInger Hammar (1942–2007), understudenttiden i Lund. De gifte sig 1965 och förblev gifta till hennes död.[6] K.G. Hammar gifte om sig 2014 med prästen Ann-Charlotte "Lotta" Fång (född 1966).[7][8] Han har fem vuxna barn i första äktenskapet.
Teologiskt följer Hammar enliberalteologisk tradition, där fokus ligger på vad man uppfattar som kärnan i Jesu budskap – kärlek till nästan, respekt och tolerans – och då vill tona ner yttre former och symboler i läran. Kyrkoinstitutionen får alltså träda tillbaka då han ser att evangeliet kan förverkligas oberoende av dess ramar. Icke-kyrklig andlighet går lika bra för honom och det är viktigare med genuina miljöer. ”Detta att vara institutionsföreträdare för något man har en begränsad entusiasm för, det är den motsägelse jag lever i.”[9] Men han har också varnat för att koncentrera sig på privatmoral, eftersom de stora frågorna handlar om ”rikedom och makt”.[10]
Hammar utgår ifrån ettimmanent gudsbegrepp: ”Den som vill veta något om Gud kan inte gå utanför människan.” ”När den kristna trostraditionen fortsätter att säga ’Gud sände sin son’ får detta inte tolkas bokstavligt så att den som söker Gud i sitt inre, så utmärkande för vår tids så kallade nyandlighet, inte känner sig inbegripen och tilltalad.”[11] Han ställer de egna känslorna (till skillnad från Jesu och Bibelns auktoritet) som kriterium för en kristens tro och lydnad: ”Det som inte kan övertyga vårt hjärta ska inte heller ha vår tillit och ännu mindre vår lydnad.”[12]
Han har uttryckt åsikten att orden omjungfrufödelsen itrosbekännelsen är att jämföra medpoesi,[2] och att Bibelns texter är färgade av sin tid och av de människor som skrev den.[13]
Hammar har också uttryckt sin uppskattning förFörenta nationernas tidigare generalsekreterareDag Hammarskjöld och dennes bokVägmärken, där Hammarskjöld avslöjar sintro i form av en kristet hållenmysticism.
Hammar sade i en uppmärksammad intervju iKyrkans tidning 2002, att:[14]
| ” | Det är upp till Gud att bevisa sig, det är inte vår uppgift. Vad vi ska göra i stället är att rensa fältet från en del av de färdiga former som vi har ärvt och plocka bort alla måsten. Man måste inte tro på något särskilt för att vara kristen. Det räcker att man säger att man vill vara med. Vad har jag för rätt att ifrågasätta det? Definitionsraseriet leder bara till exkludering. | „ |
I samma intervju ger han uttryck för enhermeneutisk/historisk tolkning avBibeln:
| ” | Min språkfilosofiska förståelse är viktig. Påståendet ’Jesus är Guds son’ betydde till exempel inte samma sak för 2000 år sedan, för 1000 år sedan och för 500 år sedan som det gör idag. Vår världsbild är annorlunda och vi har andra erfarenheter. Vi kan inte komma undan problemen genom att bara upprepa gamla trossatser. Gudsmysteriet kan vi aldrig helt stänga in i formler. Det spelar ingen roll hur vi uttrycker det. Gud är. Och Gud låter sig ses och förstås i mer eller mindre omfattning. | „ |
Hammars teologiska ståndpunkt följer en trend inom den moderna kristenheten i världen, och den kom att för många sökande kristna bli en inspiratation, inte minst då hans ämbetstid sammanföll med att kyrkan var sökande efter separeringen från staten. Samtidigt stötte hans teologiska ståndpunkt många mer traditionella, konservativa kristna.[15]. Hans avståndstaganden från vad många troende ser som grundläggande sanningar, och bristen på tydliga svar om den kristna trons innebörd, hindrade Hammar att verka som en samlande ledargestalt för de människor som regelbundet går i kyrkan.[2]
Hammar utmärkte sig under ärkebiskopsåren som en engagerad samhällsdebattör med tolerans som ledstjärna. Han kämpade bland annat föramnesti förasylsökande, avskrivning av de fattigaste ländernas skulder,humankriminalvård, tolerans mot människor av annan religiös tro och för homosexuellas rättigheter.[2] Hammar var drivande i det så kallade Påskuppropet 2005, en namninsamling med 160 000 underskrifter, med krav på amnesti för asylsökande. Kraven tillgodosågs delvis i en politisk uppgörelse mellan Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[16]
Efterden nya flyktingkrisen med början 2015 har Hammar åter engagerat sig i flyktingfrågor, bland annat med en text i antologin "2015 Till asylrättens försvar"[17] och som en av de utvisningshotade ensamkommande ungdomarnas "ambassadörer" inom kampanjen Håll ihop Sverige.[18]
Hammar är kritisk till en bokstavstrogen tolkning av Bibeln och menar sig söka en tro som inte står i strid med vare sig förnuftet eller vetenskap. Han har också uttryckt att vissa bibeltexter bör förpassas till ”historiens skräpkammare” och att det inte är kyrkans uppgift att tala om för folk hur de bör leva. Uttalandet väckte anstöt ochMissionssällskapet Bibeltrogna vänner anmälde honom tillSvenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar för uttalandet. Anmälan renderade dock inte någon åtgärd mot Hammar. En del präster och lekmän har menat att K.G. Hammar avfallit från Svenska kyrkans lära och därför borde ha avgått.[2]
Vid ett offentligt möte i oktober 1999 sade Hammar att uttrycket ”sann Gud och sann människa”, som går tillbaka till den allmänt omfattadechalkedonska definitionen, inte är ”en slutgiltig och fullständig förklaring av vem Jesus är som ska avhålla oss från att själva tänka vidare och söka också nya ord för vem Jesus är”. Detta ledde till att ett par personer anmälde honom till ansvarsnämnden för biskopar för brott mot präst- och biskopslöftena. Hammars försvar gick ut på att bekännelsen i första hand är en inre övertygelse som människan måste hitta egna ord för att uttrycka; de ord vi använder har olika innebörd för olika personer och därför kan en annan människas bekännelse bara förstås genom en aktiv dialog. ”För mig betyder detta att man mycket väl kan använda de ’rätta’ orden utan att vara bärare av en genomarbetad kristen bekännelse”, skrev ärkebiskopen.
Han talade i sitt svar också om Jesus som ”Guds främsta verk”, vilket ledde till ytterligare kritik då detta av anmälarna ansågs strida mot de fornkyrkliga bekännelsernas teologi, enligt vilken Jesus inte är Guds verk utan Guds väsen.[19] Anmälan lämnades utan åtgärd.
År 2003 skrevSten-Gunnar Hedin, tillsammans medkatolska kyrkans biskop i SverigeAnders Arborelius, en medialt uppmärksammad debattartikel som reaktion på uttalanden av Hammar, som bland annat behandlade ämnen somBibeln ochJesujungfrufödelse, vilket ledde till en två månader lång mediedebatt om kristendom. Arborelius och Hedin riktade kritik mot att Hammar lämnade det mest grundläggande i kristendomen öppet för tolkningar och de ansåg att Hammar såg på bibeltexter och tro som poesi och myt.[20][21]
Hammar motsätter sigmission i betydelsen attevangelisera. Han menar att Jesumissionsbefallning inte var avsedd som en uppmaning att omvända människor till den kristna religionen.[22] I ett samtal medTenzin Gyatso, den fjortondeDalai lama, sa Hammar att det är viktigt att se till religionernas likheter och inte bara fokusera på deras olikheter.[23]
Hammar har gjort flera ställningstaganden i utrikespolitiken, bland annat iIsrael–Palestina-konflikten, där han bland annat förespråkat bojkott av varor från illegala Israeliska bosättningar. I den så kallade Hopp-kampanjen förespråkade Svenska kyrkan i samarbete med bland andraDiakonia och många andra svenska kristna samfund att EU skulle kontrollera om Israel följde det existerande avtalet om tullfri handel med EU och inte inkluderade varor från illegala bosättningar. Kampanjen kritiserades av bland andra rabbinenMorton H. Narrowe,Siewert Öholm ochLisa Abramowicz för att vara etiskt tveksam och ett ensidigt ställningstagande i konflikten. Senare har dock samtliga EU-länder skärpt sina importregler från Israel[24] då det visade sig att det förekom ett omfattande fusk med ursprungsmärkningen.[25][26][27][28] Samtidigt hyllades kampanjen av många andra, bland andra journalistenAnna Wester,[29] ochHelle Klein, präst och journalist.[30] Uppropet undertecknades också av bland andraCarl Tham, ambassadör, ochClaes-Bertil Ytterberg, dåvarande biskop i Västerås.[31] Israels ambassadörZvi Mazel uttalade sig i samband med kraven på att Israel skulle uppfylla villkoren i handelsavtalet och påstod att Hammar ”troligen ärantisemit”.[32] Hammar menade i en intervju för tidningen Mana ”att vara rädd för sina grannar är ett tänk från en svunnen tid och den historiska ’hang-up’ som finns skadar också israelerna själva”.[33]
Han har beskrivit sin vision som ”en politisk syn på kyrkans uppdrag i världen”. Från 1960-talets politiska omvälvningar både inom och utanför kyrkan hämtade han det sociala evangeliet och ett internationalistiskt perspektiv.[34] Han är ofta kritisk till den globalakapitalismen, och har fått utstå kritik från bland andraBo Lundgren, som anklagat honom för att vara ”vänstermegafon”[2] ochAlf Svensson, som kallat honomvänsterpopulist.[2]
I en intervju iProletären fick Hammar frågan om en slags primitiv kommunism är hans drömsamhälle. ”På något vis ja”, löd svaret, ”Jesus talar om Guds rike som ett socialt sammanhang där människor har allt de behöver.” Han anser att kristendomen fungerat som ett opium för folket genom att se samhällsklasserna som gudagivna, vilket dock strider mot religionens väsen som är att befria människor.[10] Han ville inte kalla sigsocialist men gjorde heller ingen hemlighet av sin vänsteridentitet: ”Jag har alltid haft hjärtat tillvänster. Högerns tal om individens frihet kan leda till egoism. För mig är solidariteten viktigast.”[10]
År 2022 var Hammar en av dem som bildade partietKlimatalliansen. Han står som andra namn på dess riksdagslista inför valet 2022.[35]
Hammar var också tydlig med sin åsikt att homosexuella skulle ha samma rättigheter som heterosexuella i kyrkan. Liksom övriga biskopar inom Svenska kyrkan stödde han införandet av kyrklig välsignelseakt och/ellervigsel för samkönade par, samtidigt som han var angelägen om att kyrkan skulle tillåtas bibehålla sin vigselrätt. Dessa principiella ställningstaganden för homosexuellas rättigheter ledde till konflikter, både inom Svenska kyrkan och gentemot andra samfund.
Efter att givit sitt stöd till bildvisningenEcce Homo iUppsala domkyrka hösten 1998 fick Hammar ta emot kritik från bland annatRomersk-katolska kyrkan ochSyrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Hammars försvar av visningen föranledde Romersk-katolska kyrkan att ställa in Hammars officiella möte med påvenJohannes Paulus II. Besöket genomfördes i stället året därpå, då den svenske ärkebiskopen behövdes bland annat för att bekräfta att katoliker och lutheraner nått samsyn i fråga om människans väg till frälsning.[36] Från Svenska kyrkan fick K.G. Hammars både kritik och stöd för sitt stöd till visningen av Ecce Homo. BiskopJonas Jonson uttryckte oro över de ekumeniska konsekvenserna av Hammars sätt att ”driva sina personliga uppfattningar i offentligheten”.[37] Samtidigt fick Hammar stöd frånCaroline Krook, biskop i Stockholms stift, som menade att Romersk-katolska kyrkans reaktion ”visar på vilken känslig fråga homosexualitet är i den katolska kyrkan” och inte tolkade utställningen som om Jesus utmålades som homosexuell.[38]
RFSL Stockholm tilldelade Hammar år 1999 det årliga priset Guldlambdan, för hans ställningstagande.[39] Hammar har avstått från att hämta priset och närvarade inte vid utdelningen.
Efter sin avgång som ärkebiskop har K.G. Hammar innehaft en personlig gästprofessur vidCentrum för teologi och religionsvetenskap vidLunds universitet.[40] Han har även efter sin ärkebiskopsgärning fortsatt att engagera sig i samhällsfrågor. 2008 gick han med i ett rådgivande råd till tankesmedjanSektor 3.[41]
1999 belönades KG Hammar medRFSL-Stockholms prisRegnbågspriset.
Hammar disputerade 1972 på en avhandling i kyrkohistoria. Hans övriga författarskap har främst resulterat i pastoralteologisk litteratur:
Wikimedia Commons har media som rörK.G. Hammar.| Lutherdomstitlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Per-Olov Ahrén | Biskop i Lund 1992–1997 | Efterträddes av Christina Odenberg |
| Företräddes av Gunnar Weman | Ärkebiskop i Uppsala 1997–2006 | Efterträddes av Anders Wejryd |
|
