| Karl Bohlin | |
.jpg) | |
| Född | 30 oktober1860[1] Katarina församling[2] |
|---|---|
| Död | 25 maj1939[3] (78 år) Stockholms stad[1],Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[5][1] |
| Sysselsättning | Astronom[6][1] |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet |
| Gift med | ogift[6][1] |
| Föräldrar | Samuel Amandus Teodor Bohlin[1][7] Mathilda Gunilla Lundgren[1][7] |
| Redigera Wikidata | |
Karl Petrus Teodor Bohlin, född30 oktober1860 iStockholm, död där25 maj1939, var en svenskastronom.
Bohlin avlade 1878mogenhetsexamen i Stockholm samt blev 1883filosofie licentiat vidUppsala universitet, 1885 docent i astronomi och 1886filosofie doktor. Åren 1880–83 var han amanuens vidUppsala astronomiska observatorium samt deltog under somrarna samma år iGeneralstabensgeodetiska och astronomiska arbeten och under vintern 1882–83 i de magnetiska variationsobservationer, som i Uppsala anordnades i samband med då pågående internationellaarktiska expeditioner.
Åren 1884–88 och 1890–91 tjänstgjorde han som biträdande astronom vidStockholms observatorium och två gånger, 1888–89 samt 1896, som t.f.observator vid Uppsala observatorium. Åren 1891–93 genomförde han en resa iTyskland ochRyssland och 1893–94 på en ny resa i Ryssland. Under dessa resor innehade han anställningar vid kungliga astronomiska räkneinstitutet iBerlin, där han deltog i beräkningarna avJupitersperturbationer på en delsmåplaneter, samt vidJohan Oskar Backlunds räknebyrå iSankt Petersburg för beräkning avEnckes komets bana. År 1897 utnämndes han tillVetenskapsakademiens astronom med professors titel. Samma år utsågs han därjämte till lärare i astronomi vidStockholms högskola. År 1898 valdes han till ledamot av Vetenskapsakademien och 1900 till ledamot avFysiografiska sällskapet iLund. Han var ordförande iSvenska astronomiska sällskapet åren 1919-1926.
Bohlin utgav en mängd astronomiska avhandlingar, mest av teoretiskt innehåll. Han lämnade synnerligen värdefulla bidrag till frågan om beräkningen avasteroidernas perturbationer samt framställde och utvecklade den viktiga teorin för s.k. "gruppstörningar", iTafeln und Formeln zur gruppenweise Berechnung der allgemeinen Störungen benachbarter Planeten (Uppsala 1896; fullständigare med titelnSur le développement des perturbations planétaires (i Stockholms observatoriums annaler 1902).
Bland observationsarbeten utförda av Bohlin märksBestämning af Upsala observatoriums polhöjd (1882),Om iakttagelserna vid Upsala observatorium för eqitinoktiets bestämning våren och hösten 1889 (1890) samt en hel del i "Astronomische Nachrichten" publicerade observationer påplaneter ochkometer. Vidare lämnade han bidrag till frågan omstjärnornas årligaparallaxer. Han utgav även en del arbeten inom den renamatematikens ochmekanikens gebit.
Asteroiden720 Bohlinia är uppkallad efter honom.[8]
|