Kantat (avlat.canto "sjunga",it.cantare) betecknar en måttligt långkomposition skriven försolosång,kör ochorkester, med berättande text. Kantater har oftast flera satser. En kantat kan varaprofan (kammarkantat), men ett betydande antal kantater är skapade inom detsakrala området (kyrkokantat).
Kantater uppstod i Italien underbarocken (1600- och tidigt1700-tal), till en början utvecklad urmonodin såsom ett slags icke-sceniskopera. De första verk som kan kallas kantater, från början av 1600-talet, var skrivna för en röst med ackompanjemang avgeneralbas, till exempelcembalo, och ersattemadrigalen som genre. Till skillnad från madrigalen bestod kantaten avrecitativ ocharior. Med tiden blev det vanligt medstråkorkester till kantaterna. Namnet kantat kom av att stycket var sjunget, och inte spelat (sonata). MedGiacomo Carissimi infördes kantaten till kyrkan (cantata da chiesa), men han skrev också kammarkantater (cantata da camera).
Särskilt kända ärJ.S. Bachs kyrkokantater, både för sitt stora antal och sin höga kvalitet. Bach skrev 200 kyrkokantater, för kyrkoårets alla söndagar och helgdagar, samt 16 kammarkantater. Bland kammarkantaterna är de mest kända "Schafe können sicher weiden" och "Bondekantaten" (med den välkända sången "Nu grönskar det i dalens famn") och den så kallade "Kaffekantaten", en hyllning till det njutningfyllda nöjet att drickakaffe, en nymodighet på 1700-talet. Under sin tid somorganist i Thomaskyrkan iLeipzig - från1723 fram till sin död1750 - skrev Bach de flesta av sina vokala kyrkomusikaliska verk.Alessandro Scarlatti skrev 600 kantater.
Kantat kan också inom litteraturvetenskapen syfta på en dikt som bildar den sjungna texten till en kantat. Sådana kantater är ofta författade till högtidliga tillfällen - inom svensk litteratur märks bland annatJohan Henric KellgrensKantat 1789,Viktor RydbergsKantat vid jubelfestpromotionen i Uppsala 1877 ochGunnar Mascoll SilfverstolpesKantat vid Uppsala universitets 450-årsjubileum 1927.[1]
- Brodin, Gereon; Hedblad Lars (1975). Musikordboken. När-Var-Hur-serien, 99-0106773-1 (3., utök. och omarb. uppl. /medred.: Lars Hedblad). Stockholm: Forum.Libris8350472.ISBN 91-37-06082-1
