Karl "Kalle"Magnus Anka[1] (engelska:Donald Fauntleroy Duck), vardagligen baraKalle Anka(fil) (Donald Duck), är ursprungligen en filmfigur skapad avWalt Disneysanimatörer. Hans första officiella framträdande var den 9 juni 1934 i kortfilmenDen kloka hönan[2] (The Wise Little Hen).[3] NamnetDonald Duck omnämndes dock i en sagobok redan1932.[4] På kort tid kom Kalle att etablera sig i Disneys kortfilmer och på ett knappt decennium tog han över frånMusse som Disneys störste filmhjälte.[5]
Kalle Anka gjorde även tidigt karriär somseriefigur. Två serieskapare har dominerat utvecklingen av Kalle på detta område.Al Taliaferro tecknade Kalle Anka från 1934 till 1969. Han skapade även kusinenMårten Gås,Farmor Anka och Kalles röda bil med registreringsnumret 313. Taliaferros arbete inspireradeCarl Barks som arbetade för tidningsförlagetWestern Publishing, som började göra disneyserier på licens i början av 1940-talet. Barks tecknade Kalle Anka ungefär mellan åren 1948 och 1966, hela tiden anställd av Western Publishing och inte av Disney. Carl Barks skapade många figurer och företeelser i Kalle Ankas värld:Joakim von Anka,Alexander Lukas,Magica de Hex,Oppfinnar-Jocke,Kajsa Anka,Björnligan, stadenAnkeborg,gröngölingskåren, m.m.
I stora delar av världen är Kalle Anka först och främst en filmfigur. Serier med Kalle Anka åtnjuter stor popularitet framförallt iEuropa främst ide nordiska länderna samt iTyskland,Nederländerna ochItalien. När det gäller Italien har den italienska produktionen avKalle Ankas Pocket haft betydelse för omtycktheten. I Sverige hadeKalle Anka & C:o år 2007 den överlägset största upplagan av alla serietidningar. Kalle Anka & C:o är dessutom den enda serietidningen som verkligen är en veckotidning och inte en månads- eller varannanveckastidning. Kalle Anka & C:o har dock i likhet med många andra tidningar tvingats skära ned sin upplaga rejält. Upplagan var enligt TS Tidningsstatistik 133 000 år 2004, 120 000 år 2005, 106 000 år 2006, 92 000 år 2007, 83 000 år 2008, 71 900 år 2009, 65 300 år 2010, och 63 400 år 2011.[6][7]
Kalle Anka är oftast klädd isjömanskostym med tillhörande hatt - det är troligt att han fick just sjömanskostym eftersom ankor är sjöfåglar. Han har dock nästan aldrig byxor, undantaget då han badar - då använder han badbyxor. Enligt kortfilmenKalle Anka tar värvning[2] är hans fullständiga engelska namnDonald Fauntleroy Duck.
Kalle är känd för sitt speciella sätt att tala; hans röst är ett svårförståeligt kvackande blandat med prat. Den välkända rösten skapades avröstskådespelarenClarence "Ducky" Nash som var Kalles röst ända in på 1980-talet.[8]
Kalle Ankas filmdebut var i "Den kloka hönan" där han vägrar hjälpa till att så eller skörda majs så han låtsas ha magknip och när de ska smaka får han bara medicin mot magknip.
IDen kloka hönan hade Kalles armar snarast varit vingar. Dessa byttes dock tidigt ut mot riktiga armar, med fyra fingrar på varje hand. Kortfilmernas Kalle har ett våldsamttemperament och drabbas ofta avraseriutbrott. Till skillnad från hjältenMusse Pigg, är Kalle en förlorarkaraktär som ofta råkar illa ut. Han framställs oftast också som illvillig och ställer gärna till problem för andra. Han är framförallt enpajas som ständigt söker driva gäck med sin omgivning, men i slutändan ändå råkar mest illa ut själv.
I serietidningarna kom Kalles karaktär att utvecklas ytterligare. Här är han visserligen ofta ganska lat, klumpig, otursförföljd, och inte helt utan självgodhet, men det hetsiga temperamentet tenderar att vara nedtonat. Hans rena illvillighet syns alltsomoftast inte till, och från att ha varit en antihjälte i kortfilmerna, har seriernas Kalle blivit till en person läsarna kan identifiera sig med - långt ifrån perfekt, men i grunden någon som väcker människors sympati. Genom att sätta in Kalle i annorlunda miljöer har serierna också utvecklat Kalle till att bli en äventyrare - må så vara att det allt som oftast är en ofrivillig sådan.
På senare år har serieskaparenDon Rosa etablerat ett utbyggt nät av släktingar, bland annat i sitt "Kalle Ankas släktträd" från1993. Detta träd är dock inte vedertaget i betydelsen att andra serieskapare är skyldiga att följa det.
Kalles första riktiga framträdande skedde i den tecknade kortfilmenDen kloka hönan (1934), som var en avSilly Symphonies-filmerna. Han hade inte huvudrollen, utan hans syfte var att agera som den ohjälpsamma kompisen från ursprungssagan. Utseendet påminde om det nuvarande – han hade sin sjömanskostym och hatt och färgerna var desamma. Han hade dock mer utsträckta drag (exempelvis längre näbb), plumpare kroppsbyggnad och större fötter. Dessutom hade han inga egentliga armar, utan vingar. Denna tidiga version av Kalle var ritad av animatörenDick Lundy.
I Musse Pigg-filmenKalle Anka som skådespelare avBurt Gillett med premiär11 augusti1934 sågs Kalle för första gången tillsammans med i gänget kring Musse Pigg.[2] Kalle är här en av flera figurer som ska uppträda till förmån för föräldralösa barn. Kalles nummer går ut på att läsa upp ett pardikter. Han blir hela tiden avbruten av barnen, som retar och trakasserar honom. Trakasserierna leder till att Kalle får ett vredesutbrott – något som skulle komma att bli ett av hans kännetecken i kommande filmer.
Kalle började dyka upp i fler Musse Pigg-filmer och blev en i det ständigt återkommande gänget som inkluderade Musse,Långben,Mimmi Pigg ochPluto. Han var mycket uppskattad av publiken. De flesta filmerna där Musse, Långben och Kalle uppträdde tillsammans regisserades avBen Sharpsteen från1935 till1938. Därefter uppträdde de tre figurerna för det mesta var för sig som stjärnor i sina egna filmer.
Kalle ändrade gradvis utseende och ungefär1937 hade han fått sitt nuvarande, lite rundare utseende. Han började också få huvudrollen i egna kortfilmer, varav den första släpptes9 januari1937. Den hetteKalle Anka och hans åsna[2]. I denna film fick tittarna för första gången stifta bekantskap med Kalles sedan dess ständiga kärleksintresse -Kajsa Anka. I denna film hette hon inteDaisy Duck utanDonna Duck.
Underandra världskriget suktade publiken efter bryskare och ilsknare tecknade figurer. Det är ingen slump attSnurre Sprätt skapades och Kalles popularitet sköt i höjden vid den här tiden. År 1949 hade Kalle passerat Musse Pigg som Disneys populäraste figur. Före 1941 hade Kalle medverkat i ungefär 50 filmer. Mellan 1941 och 1965, hade hanhuvudrollen i över 100 stycken.
Flera av Kalles filmer under kriget varpropagandafilmer. Det kanske mest anmärkningsvärda exemplet ärDer Fuehrer's Face (ingen svensk titel[2]), som släpptes 1 januari 1943. I denna film spelar Kalle en arbetare på en ammunitionsfabrik i "Nutzi Land" (Nazityskland). Det blir för mycket för Kalle som får ett nervsammanbrott och börjar hallucinera om missiler som vaknar till liv och gör skumma saker. Sedan vaknar han av att allt var en dröm, iförd en pyjamas med samma mönster som USA:s flagga. Denna film vann enOscar för bästa animerade kortfilm samma år[10], och låten som detnazistiska bandet spelar i början av filmen blev ganska populär.[11]
En serie Kalle-filmer från den här perioden följer Kalles liv i armén, från hans inkallelse och utbildning (medSvarte Petter som sergeant) till hans första faktiska uppdrag som går ut på att sabotera en japansk flygbas.
Efter kriget var Kalle, förutom sina vanliga filmer, även med i utbildningsfilmer, såsomKalle i mattemagikens land (Donald Duck in Mathmagic Land) (1959).
År1987 kom den tecknade TV-serien"Knatte, Fnatte och Tjatte på äventyr" (även känd somDuck Tales). I det första avsnittet lämnar Kalle över vårdnaden av Knatte, Fnatte och Tjatte till Joakim von Anka innan han lämnar Ankeborg, då han tagit värvning som menig sjöman iUSA:s flotta ombord på etthangarfartyg. Kalle Anka förekommer som en gästroll i fyra avsnitt i seriens första säsong, men förekommer inte alls i den återstående delen av serien.
Kalle började som seriefigur i egen serietidning i Sverige år1948. Hans första arbete, och första serie i Sverige, varbrandman. Nu jobbar Kalle ofta i margarinfabriken eller hos Joakim von Anka. Serierna visade sig vara mer åt en något vuxnare publik och filmerna åt de yngre barnen. Den första Kalle Anka & Co som utgavs i Sverige sades dock passa "Alla i åldrarna 3 till 90 år".
Det första omnämnandet avDonald Duck skedde redan 1932, iMickey Mouse Annual, som var en publikation från Disney, illustrerad avWilfred Haughton.[4] I denna fanns en dikt som hetteMickey's 'Hoozoo' Witswitch, And Wotswot och som räknade upp alla Musse Piggs djurvänner på lantgården (de flesta av Disneys huvudfigurer utvecklades från detta lantgårdsscenario). En av dem var en ankunge som hetteDonald Duck. Förutom namnet finns det dock få likheter mellan denna figur och den som introducerades i kortfilmenDen kloka hönan, som enligt Disney är Kalles första framträdande.
Kalle kom sedan att domineraSilly Symphonies-stripparna mellan30 augusti 1936 och12 december 1937. Vid den tidpunkten tillskrevs berättandet Osborne och tecknandet Taliaferro, men senare studier av deras arbete tyder på att även Taliaferro bidrog med idéer till handlingen.
Duon Osborne och Taliaferro förvandlade Kalle från en lantis till stadsbo. De införde även de första medlemmarna av ankfamiljen: Kalles så kallade brorsöner Knatte, Fnatte och Tjatte, som debuterade17 oktober 1937. De ärtrillingar och söner till Kalles systerDella Anka. I svensk översättning benämns de alltså som brorsöner och de tilltalar Kalle somFarbror Kalle. Men detta är egentligen felaktigt då de egentligen är systersöner och Kalle är alltså då morbror och borde tilltalasMorbror Kalle. De skickades till Kalle för att han skulle ta hand om dem medan deras far var inlagd på sjukhuset för att återhämta sig från deras senaste pojkstreck. Trots detta blev Kalle på något sätt derasadoptivförälder.
Den15 maj 1937 var Kalle med i en historia speciellt skapad för en serietidning för första gången. Det var en historia skapad på det engelska företagetFleetway, och hette"Donald and Donna".[13]
Disney hade licensierat rättigheter att skapa Disneyserier till det italienska publiceringshusetMondadori, och mellan den30 december 1937 och den28 april1938 publiceradesFederico Pedrocchis seriePaolino Paperino e il Mistero di Marte där Kalle och hans kompis frånDen kloka hönan,Gåtte Gris, åker till mars.[14][15] Historien, som publicerades med en sida i veckan i 18 veckors tid, kan upplevas som ganska grovhuggen med dagens mått mätt. Detta är dock den första längre Kalle-serien, och till skillnad från Taliaferros komiska strippar, den första äventyrsserien med Kalle. NärIl Misterio di Marte var slut följde den 30 veckor långa serienPaolino Paperino inviato speciale, en spionhistoria som på svenska finns utgiven i bokenMitt liv som anka från 1988, då med titelnKalle Anka i elden.
Kalles serietidningsdebut i hemlandet USA skulle dock vänta på sig ytterligare några år.
Kalles egen dagliga dagstidningsstripp började publiceras den2 februari 1938, och Kalles egen söndagshelsida började den10 december 1939. Båda tecknades av Al Taliaferro, denna gång i samarbete med manusförfattarenBob Karp. Precis som tidigare bidrog Taliaferro även med manusidéer, och vissa studier antyder att Taliaferro kan ha bidragit med merparten av idéerna som skulle göra hans version av serien till en klassiker. Taliaferro kom att arbeta med Kalle-serierna fram till sin död den3 februari1969 - hans sista dagstidningsstripp publicerades den10 oktober1968 och den sista söndagssidan den16 februari1969.
Under den här perioden lades flera nya bifigurer till.Bolivar, KallesSt. Bernardshund dök för första gången upp i strippen den17 mars 1938. Han hade tidigare synts till i en kortfilm från 1936. Kalles avlägsne kusinMårten Gås dök upp den9 maj 1938. På ett väggporträtt den11 augusti1940 syntesFarmor Anka för första gången, och den28 september 1943 dök hon upp i egen hög person. Kajsa Anka framträdde i serien den4 november 1940, efter att ha gjort filmpremiär under sitt nuvarande namn några månader tidigare.
Taliaferro är också den som är ansvarig för införandet av Kalle Ankas rödabil medregistreringsnummer 313, som genom att alltid gå sönder och behöva repareras, har fått tjäna som en outtömlig källa tillhumor.
Även om Taliaferro inte hittade på de flesta av ovan nämnda figurer, tillskrivs han äran av att ha utvecklat deras personligheter, såväl som att ha utvecklat Kalles egen personlighet. Det är befogat att hävda att Taliaferro lade grunden för figurernas vidareutveckling underCarl Barks och hans efterföljare.
Det första amerikanska Kalle-äventyret för serietidningar hetteKapten Morgans skatt (Donald Duck Finds Pirate Gold). Den publicerades för första gången i augusti 1942.[16] Handlingen hade ursprungligen föreslagits avHarry Reeves ochHomer Brightman till en tecknad film som aldrig blev av. Anteckningarna för filmen gavs till Bob Karp och han använde dem som grund till manus. Han lämnade sedan över manuset till Carl Barks ochJack Hannah för teckning. Bark tecknade sida 1,2 och 5 samt 12-40 och Hanna tecknade 3-4,6-11 samt 41-64[16]
Historien handlar om hur Kalle, tillsammans med Knatte, Fnatte och Tjatte ger sig ut på jakt efter piratenHenry Morgans skatt. Trots att det är ett tidigt arbete av Barks, är hans sinne för detaljer i teckningarna, redan i detta skede märkbart. Enligt manuset skulle han bland annat rita enhamn och ensegelbåt. Barks beslutade sig för att användaNational Geographic, en tidskrift han samlade på, som referens. Resultatet var en ganska träffsäker illustration av verkligheten.
Denna historia anses viktig både som den första Kalle-serien ritad av Carl Barks, och som Kalles första skattjakt, ett tema som Barks senare skulle använda i många historier.
I november 1942 sade Barks upp sig från sitt jobb som animatör vid Disneys kortfilmsstudio. Han började då påWestern Publishing, som hade skaffat sig rättigheter att producera serier med Disneyfigurer. Hans lön var då 12,50 dollar per sida.[17] Enligt en senare intervju med Barks, anställde företaget honom ursprungligen för att illustrera andras manus. De hade skickat honom ett manus med instruktionerna:"Här är en 10-sidig Kalle Anka-historia. Hoppas du gillar den. Du ska naturligtvis iscensätta den. Om du anser att den kan förbättras, eller om något står i konflikt med Kalles personlighet, var vänlig och gör förbättringar."[18] Eftersom Barks ville göra egna manus, utgick han från manuset han hade fått, och ändrade det efter behag. När han var klar var det inte mycket kvar av originalet. Historien hetteKöksträdgården (The Victory Garden) och publicerades för första gången i april1943. Barks hade visat sin ståndpunkt genom att förbättra originalmanuset bortom vad som förväntades av honom. Efter detta skrev Barks själv manus till de flesta historier han tecknade.
Hans produktionstakt under det året var ungefär vad det skulle komma att vara under största delen av det kommande årtiondet. Åtta 10-sidorshistorier för publikation i månadstidningenWalt Disney's Comics and Stories och en längre historia för den amerikanska Kalle Anka-tidningen som publicerades sporadiskt. Den första längre serien som han själv skrev manus till varKalle Anka och mumiens ring (The mummy's ring), en historia på 28 sidor som publicerades i september 1943. De kortare historierna handlade oftast om Kalles vardagsliv, och vikten låg på komedi. De längre innehöll ofta mer dramatiska element och mörkare teman, och Kalle och hans brorsöner (egentligen systersöner) hamnade ofta i farliga och livshotande situationer.
I båda fallen presenterades Kalles personlighet som mångfasetterad och olika aspekter av hans personlighet kom fram beroende på situation. Barks uttryckte det senare:"Ibland var han skurkaktig och ibland var han en riktigt hyvens kille, men han var alltid en fumlande person, som en vanlig människa." Ett annat drag av realism i Barks historier, var att Kalle kunde sluta som antingen vinnaren eller förloraren i historierna, men ofta var även hans segrar ihåliga.
Även Knatte, Fnatte och Tjatte fick mångfasetterade personligheter av Barks. Ibland agerade de, till Kalles förtret, som de rackarungar Taliaferro hade infört. Ibland råkade de i onåd och Kalle fick rädda dem. Andra gånger visade de sig dock vara anmärkningsvärt rådiga och uppfinningsrika och de hjälpte ofta sin farbror i svåra situationer. Ibland verkade det som om de hade en djupare förståelse av saker och ting samt en högre mognadsgrad än sin farbror.
Den första återkommande figuren som Barks introducerade var Kallesgranne Olsson (eng.Neighbor Jones). Hans namn nämndes första gången i historienEn god gärningsman (Good Deeds), publicerad i juli 1943. Han omtalades som en granne som Kalle gillade att trakassera, men mer som ett slags retande än något allvarligt. Olsson framträdde i egen hög person för första gången i november 1943, i historienGoda Grannar (Good Neighbors).[19] I historien verkar Kalle och Olsson ha inlett en vapenvila, men de misstolkar en serie slumpmässiga händelser som attacker från varandra, varpå de fortsätter sitt lilla krig med förnyad målmedvetenhet. De lyckas i stort sett förstöra varandras hus. Kalles brorsöner, som är trötta på krigandet, rapporterar alltsammans till husens ägare. Kalle och Olsson får då hitta nya hus att hyra. Till deras stora besvikelse upptäcker de att de på nytt blivit grannar.
Inte oväntat fortsätter krigandet. Olsson, som alltid verkar vara på dåligt humör och Kalle som alltid verkar göra Olsson arg, ger upphov till material för ett flertal 10-sidorshistorier.
Nästa återkommande figur som Barks införde var Joakim von Anka (eng.Scrooge McDuck), ofta kallad Farbror Joakim. Joakim är egentligen Kalles morbror, men eftersom släktförhållandena i detta tidiga skede inte var klarlagda, är det förståeligt att det engelska ordetuncle (både morbror och farbror) översattes tillfarbror. Han gjorde sitt första inhopp i historienJul på Björnberget (Christmas on Bear Mountain), som publicerades för första gången i december1947.
Alexander Lukas (eng.Gladstone Gander) intåg följde strax därefter, i historienSkryter bäst som skryter sist (Wintertime Wager), som kom i januari1948.
Ingen av de båda figurerna hade ännu fått sina välbekanta personlighetsdrag. Alexander presenterades som en arrogantkusin, som hade en fordran på Kalles hus. Det berättas att Alexander på sommaren hade fått Kalle att gå med på ett vad: Påjulafton skulle Kalle bada i en sjö, annars skulle Alexander få hans hus. Alexander hade ännu inte vid denna tidpunkt tituleratsvärldens tursammaste anka. Kajsa, som räddar Kalle från att förlora huset, verkar ännu inte ha något romantiskt intresse för Alexander – deras välbekanta kärlekstriangel skulle uppstå först senare.
Joakim var i detta skede en skäggig, glasögonprydd, relativt rik gammal gubbe, som synbart använde sin käpp som stöd. Han levde i ensamhet på en storherrgård – en situation som verkar vara influerad avOrson Welles filmEn sensation. Hans plan i historien var att underhålla sig själv genom att bjuda in sina brorsöner till en stuga i bergen, och sedan skrämma bort dem därifrån – sådant var hans sinne för humor då.
Under de kommande åren började både Alexander och Joakim att ofta återkomma. I Alexanders fall, började han utmana sin kusin Kalle i olika sorters tävlingar och vad. Hans välkända otroliga tur dök för första gången upp i historienKappsegling över haven (Race to the South Seas) (1949).[20] Denna historia var även den första där Kalle och Alexander tävlade om att vara Joakims favorit – och därmed kandidat till att ärva hans förmögenhet.
Alexander blev också Kalles största rival i kampen om Kajsas gunst. Deras triangeldrama har länge varit ett populärt ämne för manusförfattare.
Utvecklingen av Alexander till sitt nuvarande jag tog ungefär ett år. Joakim däremot, fortsatte Barks att experimentera med i flera år innan han blev den han är idag. Barks påstod senare att han egentligen inte hade tänkt att använda Joakim i mer än en historia, men bestämde sig snart för att han skulle vara användbar i fler historier.
Joakim började medverka i flera historier, som en bifigur till Kalle. År1952 hade han blivit så populär iUSA att han fick en egen tidning. Från och med dess var det Joakim som var stjärnan i Barks längre historier och Kalle som var bifiguren. Fokusbytet från Kalle till Joakim reflekterades också i andra skapares arbete, både samtida och efterföljare. I Barks 10-sidorshistorier var dock Kalle stjärnan även fortsättningsvis.
FörlagetEgmont (med säte iKöpenhamn) började tillverka Disneyserier på licens i början av 1960-talet. Sedan sjuttiotalet är det dessa serier som utgör den absoluta merparten av innehållet i Kalle Anka & C:o - och det är därmed Egmonts version som de flesta svenskar upplever som den typiska versionen.
Kalle bor med sina brorsöner på Paradisäppelvägen 111 iAnkeborg. Han har sin röda lilla öppnaSkruttomobil, årsmodell 1934, med registreringsnummer 313. Han jobbar sporadiskt på margarinfabriken i Ankeborg och emellanåt ses han arbeta för sin farbror för 30öre i timmen, ofta med meningslösa uppgifter som att putsamynt i pengabingen. Pengarna han arbetar ihop här får han aldrig ut, i stället skriver Joakim av skulder som Kalle har till honom.
Joakim tvingar ofta Kalle att arbeta för honom, eller att följa med ut på skattjakter.
IItalien hade Federico Pedrocchi slutat teckna Kalle-serier redan 1940, men Mondadori fortsatte att producera en stor mängd disneyserier. Italienarna var måna om att leva upp till Carl Barks kvalité, samtidigt som de ville sätta sin lokala prägel på serierna. De italienska serierna skiljer sig också från de flesta danska och amerikanska genom att de vanligtvis är gjorda för pocketformat - istället för att ha 10-15 sidor per serie, får den genomsnittliga italienska serien breda ut sig på 30 sidor.
1953 började den utan tvekan mest inflytelserika italienska skaparen av Disneyserier,Romano Scarpa, på Mondadori. Hans version av Kalle Anka har tydliga rötter hos Barks, men han kom under de dryga femtio år han arbetade med serien också att skapa flera nya, återkommande figurer. Den i Sverige mest kända torde varaGittan, en kärlekskrank anka som är ute efter att gifta sig med en allt annat än villig Joakim.[15] Barks har själv kommenterat Gittan, och uttryckte sitt gillande för henne.[21]
På1960-talet utökade de italienska serieskaparna också Kalles personlighet genom att manusförfattarenGuido Martina och tecknarenGiovan Battista Carpi skapadeStål-Kalle, Kalles hemliga alter-ego, en maskeradsuperhjälte och hämnare.[15] Införandet av Stål-Kalle gav Kalle ytterligare en dimension: Nu kunde han hämnas på Joakims utnyttjande av brorsonens ekonomiska svårigheter. Nu kunde han använda mystiken kring Stål-Kalle för att väcka Kajsas kärlek. Och nu kunde han ta revansch på Alexander Lukas och alla andra som såg honom som den evige förloraren. Men allt detta komplicerades av att han var tvungen att hålla sin identitet hemlig. Kritikerna menade dock att i och med konceptet Stål-Kalle, förlorades mycket av Kalles ursprungliga personlighet.
På nittiotalet föddes en ny typ av Stål-Kalle-serier, där så gott som hela persongalleriet kring Kalle är utbytt. Denna version, som i Sverige finns att läsa i tidningenStål-Kalle, har i det närmaste lika mycket gemensamt medMarvels superhjälteserier, som med Carl Barks Kalle Anka.
En ofta poängterad säregenhet med de italienska Kalle-serierna är vem som ges rollen som farbror Joakims ärkerival; Carl Barks hade skapat två konkurrerande ankor till Joakim:Guld-Ivar Flinthjärta, som han använde tre gånger, ochvon Pluring, som bara dök upp i en serie. Ingen av dessa användes dock av andra amerikanska serieskapare. De danskbaserade serieskaparna tog till sig Flinthjärta, men de italienska anammade von Pluring. Detta har fått till följd att Flinthjärta, genom att de danska serierna varit de utan tvekan mest publicerade i Sverige, ofta har kommit att bli betraktad som "den vanlige" antagonisten, medan von Pluring många gånger har setts som en italiensk skapelse.
En av de senaste decenniernas mest omtyckta och omtalade skapare av Kalle Anka-serier ärDon Rosa. Rosa, som bland annat har kallats "Carl Barks arvtagare", har inte bara en berättarglädje som kan mäta sig med Barks, utan han försöker också som ingen annan serietecknare anknyta till Barks serier. Detta märks inte minst i det att många av Rosas serier är direkta fortsättningar på Carl Barks mest kända äventyr.
Rosa har dock huvudsakligen kommit att koncentrera sig på Joakim, bland annat skrev han under 1990-talet den prisbelönta och mycket uppskattade 12-delade svitenFarbror Joakims liv. Vid samma tid sammanställde han även ett släktträd över Kalle och hans släktingar, bland annat utifrån Barks anteckningar.
Han är också mycket populär bland läsare för sina rika teckningar och för de många detaljerna.
Rosas popularitet märks inte minst av attKalle Anka & Co på senare år har börjat annonsera med stora bokstäver på tidningens omslag när en ny Rosa-serie publiceras, något som annars enbart Carl Barks serier fått åtnjuta. Detta ses som ett försäljningsargument.
Rosas serier är dock inte uppskattade av alla Kalle Anka-läsare. Vissa finner hans starka vilja att åtfölja varje detalj hos Barks serier irriterande och hans strävan efter att knyta samman serierna om Kalle och Joakim till en enda enhet har uppfattats som att han krymper Kalles värld. Inte heller Barks själv lär ha varit helt övertygad om Rosas överlägsenhet - istället lär han ha settVicar som sin favorittecknare och när han 1994 beslöt att skriva ett nytt manus valde han att låtaWilliam Van Horn teckna det.
Kalle gjorde svensk seriepremiär iSvenska Journalen nummer 21/1935 (utgiven 26 maj 1935). Titeln var "Nasse Nöff och Fåglarna Flax". Kalle förekom i första serien, dock ej namngiven. Han fick senare heta "Ankapetus" iSvenska Journalen.Hemmets Veckotidning publicerade "Micky Mus", deras namn på Musse Pigg, från och med 1933. Första gången Kalle var med var i nummer 25/1935 (utgiven 21 juni 1935) under namnet "Kalle Anka" i serien "Knutte, Putte och herr Anka". Detta kan vara första gången namnet "Kalle Anka" användes i Sverige, men vem som hittade på det är okänt. Senare samma år syntes han även iStockholms-Tidningens återtryckningar av Musses dagstripp (till en början under namnetTusse). 1937 utgavs det första numret avMusse Pigg-tidningen, där Kalle redan från starten var en återkommande karaktär. Musse Pigg-tidningen är anmärkningsvärd dels genom att den betraktas som Sveriges första serietidning, men också för att den innehöll de till dags dato enda svenskproducerade disneyserierna. Samma år, 1937, kom även bilderbokenMusses små kusiner ut på svenska. Här får Kalle i uppgift att passa Musse Piggs brorsöner - som här benämns som Musses kusiner. Noterbart är att Kalle här har ett namn som vi idag inte är vana vid - han kallas "Onkel Magnus". Detta har fått som följd att Kalles fullständiga svenska namn på senare år har blivit "Karl Magnus Anka". Det är bland annat under detta namn som han presenteras i den svenska översättningen av Don Rosas släktträd, och detta är även hans fullständiga namn i serierna omKalle Ankas barndom som publiceras iKalle Anka & C:o ochKalle Ankas Pocket sedan år 2000.
Kalles dagsstripp fick Sverigepremiär påAftonbladets seriesidor, den 7 april 1938, och där den stannade den till 1977. Hans söndagssida publicerades i veckotidningenVårt Hem (som sedermera gick upp iÅret Runt), med start i nummer 14/1940. I artikeln som lanserade Kalle i Vårt Hem presenterades han för övrigt som "Karl Anka" - i serierna bar han dock namnet Kalle, som redan då uppenbarligen var tänkt som ett smeknamn. 1941 gavs den första utgåvan med Kalles namn ut - julhäftetKalle Anka, som än i dag publiceras i slutet av varje år.
I september 1948 släpptes första numret avKalle Anka & C:o, och sedan dess har det blivit en enorm mängd av svenska Kalle-utgåvor.
Serier med Kalle Anka publiceras för närvarande i fem regelbundna svenska publikationer. Förutom dessa tidningar och pocketböcker, utges även flera bokserier, samt en handfull tidningar med sällanutgivning. För vidare information seLista över svenska Disneypublikationer ochDisneyserier.
Kalle Anka & C:o - Sveriges största serietidning. Veckotidning som har getts ut sedan 1948. I denna publiceras idag främst serier frånEgmont, men även visstnederländskt,franskt och äldre amerikanskt material förekommer.
Kalle Ankas Pocket - En publikation som började utges sporadiskt1968, och sedan gradvis har ökat i utgivningstakt. Idag publiceras 13 nummer om året. Under lång tid användes nästan uteslutande italienska serier, men numera ingår också mycket Egmont-material samt någon gång serier producerade iBrasilien.
Kalle Ankas Pocket Special Temapocketar som började ges ut med två nummer om året 1997, och numera utkommer var sjätte vecka.
Musse Pigg & C:o - Hette ursprungligenWalt Disney's Serier, bytte sedan namn tillKalle Anka Extra innan den år1980 fick sitt nuvarande namn. Sedan 2006 innehåller den mest "X-Musse", italienskproducerade skräckserier med Musse Pigg i huvudrollen, omgiven av en mängd nya karaktärer, bland annatLångulv.
Kalle Anka Extra Tidning som började publiceras 2010 och utkommer med 6 nr/år. Har repriserat de långaDon Rosa-äventyren i kronologisk ordning åren 2010–2017. Numera innehåller den en långCarl Barks-serie och utvalda godbitar, varav en del aldrig tidigare publicerats i Sverige.
^Översatt från engelskaHere is a 10-page story for Donald Duck. Hope that you like it....you are to stage it, of course[...], Carl Barks Samlade Verk 1, s. 139-140
