Kalkspat även kallatkalcit är ett vanligt förekommande,bergartsbildandemineral, bestående av den kemiska föreningenkalciumkarbonat (CaCO3). Kalkspat är bara ett av de mineral som kan bestå av endast kalciumkarbonat, vilket gör det till enpolymorf av föreningen.[3] Kalkspat är oftast färglös till vit, men man kan hitta röd,[2] rosa, gul, honungsgul, brun eller till och med svart kalkspat som får sin färg genom orenheter i stenen. Mineralet bildas huvudsakligen under sedimentära förhållanden.[källa behövs]
Kalkspaten är kanske mest känd för sindubbelbrytande effekt på ljuset. Denna effekt syns särskilt väl hos en typ av klar kalkspat kalladislandsspat. En annan egenskap är att kalkspat brusar upp i utspäddsaltsyra.
Mineralet är mycket vanligt. Kalkspat är den viktigaste komponenten i kalksten ochmarmor. Många andra bergarter innehåller kalkspat. Kalkspat är det mineral som vanligast bygger uppstalagmiter ochstalaktiter i grottor. Det bildar också oftatravertinavsättningar kringheta källor.[2]
Under beteckningenkalciumkarbonat är denråvara för framställning avcement ochkalciumoxid (osläckt kalk). När kalciumkarbonat värms vid atmosfärstryck börjar det sönderdelas vid 825 °C tillkoldioxid och kalciumoxid. Ökas trycket till 39,5bar uppträder en smälta vid 1230 °C mellan kalciumkarbonat och reaktionsprodukterna. Vid 47 kilobar smälter kalciumkarbonat vid cirka 1440 °C.[4]
^ [abc]Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 150,151.ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel:Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
^P. J. Wyllie, A. L. Boettcher (1969)Liquidus phase relationships in the system CaO-CO2-H2O to 40 kilobars pressure with petrological applications, Journal of science, vol 267-A sid 490 och 501, läst 2021-09-21[1]
