AugusteJules Armand Marie de Polignac, född den14 maj1780 iVersailles, död den30 mars1847 iParis, var enfranskstatsman, son tillJules de Polignac (1746–1817), bror tillArmand de Polignac.
Polignac följde 1789 sina föräldrar ilandsflykten, deltog jämte sin äldre bror 1803 iGeorges Cadoudals sammansvärjning. Han arresterades 1804 och hölls i fängelse till 1814. Ivrig rojalist och klerikal, upphöjdes han 1815 avLudvig XVIII tillpär och 1820 av påvenPius VII tillromerskfurste. Han utnämndes 1823 tillambassadör iLondon. Gunstling och hemlig rådgivare åtKarl X, utnämndes Polignac, efter den moderata ministärenMartignacs fall, i augusti 1829 tillutrikesminister ochkonseljpresident.
Genom sitt egenmäktiga uppträdande råkade han snart i en våldsam konflikt meddeputeradekammaren, som han upplöste 16 maj 1830. Då de nya valen helt och hållet utföll till fördel för oppositionen, övertalade Polignac Karl X att underteckna fem kungliga förordningar, de så kallade Juliordonnanserna, varigenom i öppen strid med konstitutionentryckfriheten betydligt inskränktes, den nyvalda deputeradekammaren upplöstes, innan den ännu sammanträtt, och vallagen ändrades i reaktionär riktning.
Detta författningsbrott väckte i Paris en storm av vrede. Folket grep till vapen. Polignac, som inte låtit vidtaga några försiktighetsmått, visade sig alldeles oduglig att kuva den revolutionära rörelsen, som hans dumdristiga kränkning av lagarna väckt till liv. Efter tre dagars (27-29 juli) gatustrider segrade folket, och de av marskalkMarmont anförda trupperna måste utrymma Paris. Polignac hade lämnat Paris och begivit sig tillSaint-Cloud, där Karl X vistades.
Han kunde nu inte längre dölja sakernas verkliga läge för den gamle kungen, utan inlämnade sin avskedsansökan. Förgäves återkallade Karl Juliordonnanserna:julirevolutionen störtade inte endast Polignacs ministär, utan även det legitima kungadömet i Frankrike. Polignac arresterades iSaint-Lo den 15 augusti och fördes tillVincennes. Av pärsdomstolen dömdes han den 21 december 1830 tilllivstids fängelse, men återfick friheten genomamnestin den 29 november 1836. Under sin fångenskap påslottet Ham utgav han 1832 skriftenConsidérations politiques.
|