| Juhan Aavik | |
 | |
| Född | 29 januari1884[1][2][3] Holstre,Estland |
|---|---|
| Död | 26 november1982[1][2][3] (98 år) Stockholm |
| Begravd | Skogskyrkogården[4] |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland,Estland ochSverige |
| Utbildad vid | Sankt Petersburgs konservatorium[5] |
| Sysselsättning | Dirigent,musikpedagog,historiker,kompositör[6],musiklärare |
| Barn | Karl Aavik(f. 1913) |
| Utmärkelser | |
| Vita stjärnans orden, tredje klass | |
| Redigera Wikidata | |
Juhan Aavik, född den29 januari1884 i Holstre,landskapetViljandimaa,Estland,[7] död den26 november1982 i Stockholm,[8] var enestnisk-svensk tonsättare, dirigent och musikpedagog.
Aavik var en av de ledande personligheterna inom estniskt musikliv under mellankrigstiden. Han verkade efter studier vid musikkonservatoriet iSankt Petersburg först som teaterkapellmästare och orkesterdirigent iTartu. Från 1925 var han opera- och orkesterdirigent vidEstoniateatern iTallinn 1925-1933 och professor 1928-1944 vid musikkonservatoriet samt dess direktör 1933-1940 och 1941-1944. Han var även en ansedd körledare.
Till följd av krigshändelserna måste Aavik fly till Sverige 1944, där han sedan dess var bosatt. I Stockholm ledde hanJuhan Aaviks kör 1944-1951 och han var dirigent vid olika estniskasångarfester 1948-1961.
Aavik komponerade över 200 verk, däribland två symfonier, en cellokonsert, en kontrabaskonsert, en pianotrio och ettrequiem. Han publicerade också olika körverk, lieder och kammarmusikstycken.
Han utgav under åren 1965-1969 en estnisk musikhistoria i fyra band.
|