Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Midgårdsormen

Från Wikipedia
(Omdirigerad frånJormundgand)
Midgårdsormen // Jörmungand
  • Övre vänster: Midgårdsormen i havet underRagnarök, tecknad av norrmannenLouis Moe 1898.
  • Övre höger: Midgårdsormen med sina syskonFenrisulven ochHel, tecknad av ungraren Willy Pogany 1920.
  • Undre vänster: Midgårdsormen som blir uppfiskad av Tor, tecknad av ungraren Willy Pogany 1917.
  • Undre höger: Midgårdsormen i dragkamp under Tors fiskeresa, tecknad av brittenWilliam Gershom Collingwood 1908.

Midgårdsormen (fornnordiska:Miðgarðsormr, ungefär "världsormen") ellerJörmungand (Jǫrmungandr, ungefär "väldige ganden") är ett gudaväsen ur dennordiska mytologin som har formen av en jätteliksjöorm, stor nog att slingra sig kring världen och bita sin egen svans (jämförOuroboros), bosatt ivärldshavet.

Midgårdsormen var enligt en myt barn tillasenLoke och enjättinna som hetteAngerboda.Fenrisulven ochHel var odjurets syskon. Efter religionsskiftet associerades Midgårdsormen medgamla testamentetsLeviatan.

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Midgårdsormen (fornnordiska:Miðgarðsormr) betyder precis som det låter: ”ormen avMidgård” (alltså ungefär ”världsormen” eller ”jordens orm”), och förekommer endast hosSnorre Sturlasson i dennesprosaiska Edda.[1]

Jörmungand (fornnordiska:Jǫrmungandr) är ormens namn i denpoetiska Eddan (såsom diktenValans spådom) och iskaldediktningen,[2][1] och är en sammansättning av fornnordiska förledetjǫrmun- och efterledetgandr. Förledet är mycket sällsynt och bara belagt ifornöstnordiskan men överlever arkaiskt i isländskan somjörmun- och betyder i princip ”väldig” (med anknytning till ”välde”, ungefär ”stor, stark och helhet”). Efterledetgand har flera betydelser men avser främst någotövernaturligt och avlångtväsende, såsom fornnordiska trollstavar vid samma namn (se artikelnGand), men ävenstav ellerkäpp allmänt, samtmast,gren,penis,orm,band,älv med mera, främst i ”övernaturliga” eller ”levande” avseenden.[1][3] Namnet Jörmungand har därför flera möjliga betydelser i koppling till dess mytologi, såsom: ”väldige ormen”, ”väldiga älven” – en synonym för världshavet där han dväljas, ”väldiga grenen eller käppen” – en koppling till världsträdetYggdrasil, samt ”väldiga bandet” – ormens slingrande kring världen, en synonym för världenslivscykel. I svenskan överlever regionala ättlingar av begreppetgandr. Iöländskan är det belagt somgånder med betydelsen ”gren”, iblekingskan somgångel ellergangel med liknande betydelse: ”stor gren”. Även i gotländskan finns sammansättningar pågand men dess betydelse är ovisst. IÅbo-svenskan ärgand ochganda belagt med betydelsentorraka, särskilt dito om barrträd, samt liknande trästycken,gander ochgandra med betydelsen ”stång, mast eller dylikt, upprest som sjömärke eller igenkänningsmärke etc”.[3]

Ormen har även kallatsOrmr (”orm”) ochNádr (”giftorm”) i det poetiska källmaterialet.[2]

Mytologi

[redigera |redigera wikitext]

Ursprung

[redigera |redigera wikitext]
Oden som fördriver Lokes barn och kastar ormen i havet.

Ormen är avlad avasenLoke[4] ochjättinnanAngerboda, och tillhör därför traditionelltjättarnas släkte. Ormen är syskon till gudinnanHel ochFenrisulven, samt halvsyskon till asenNarfe och hästenSleipner.Allfadern, asenOden, lät ursprungligen Lokes barn bo iAsgård, men då Midgårdsormen blivit alldeles för stor fann Oden det nödvändigt att göra sig av med den, varav han kastade den ivärldshavet. Midgårdsormen växte sig där så lång att den kunde slingra sig kringMidgård och bita sig själv i svansen.

Sammandrabbningar med åskguden Tor

[redigera |redigera wikitext]

I den nordiska mytologin har Midgårdsormen haft tre välkända sammandrabbningar med åskgudenTor och har därför viss anknytning med honom. Första gången blir Tor lurad att lyfta Midgårdsormen, vilket han inte klarar av. Andra gången vill Tor ha hämnd, varvid han fiskar upp odjuret, men denne undkommer. Tredje gången stupar båda i strid mot varann under det förutspåddaRagnarök.

Tors färd till Utgårdaloke

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Tors färd till Utgårdaloke
Tor som lyfter midgårsormen i skepnad av en katt.

Första gången Midgårdsormen sammandrabbas med Tor var under Tors färd tillUtgård, tillsammans med Loke och Tjalve. Då fick Tor lyfta en av jättarnas katter, medan jättenUtgårdaloke förvände hans syn. Katten var i själva verket Midgårdsormen och det blev oro när han lyckades lyfta ett av dess ben. Efter detta fick dock Tor se sig besegrad och fick motta speglosor för sin ringa styrka, tills han vid berättelsens slut fick veta att han varit utsatt för trolldom.

Tors fiskeresa

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Kvädet om Hymer

Andra gången Midgårdsormen sammandrabbas med Tor hade Tor rott ut på havet för att fiska upp odjuret i sällskap av jättenHymer. Tor hade dåagnat med huvudet av Hymers största tjur, varav Midgårdsormen nappade och dess huvud dök upp ovanför vattenytan. Tor grep sin hammareMjölner för att slå till honom. Då skar den vettskrämde Hymer av metreven och ormen sjönk ner i havet. Så skildras episoden i diktenKvädet om Hymer och scenen finns återgiven på tre bildstenar från vikingatiden (såsom stenen vid Altuna kyrka).[5]

Ragnarök

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Ragnarök
Konstnärlig skildring av Tor som slåss mot Midgårdsormen underRagnarök.

Den tredje gången Midgårdsormen sammandrabbas med Tor äger rum under den förutspådda slutstriden vidRagnarök. Under striden dödar Tor Midgårdsormen, men hinner inte gå mer än nio steg förrän han dör, förgiftad av ormensetter.[6]

Konstverk

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abc] Fornvännen. sid. 61.http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1226996/FULLTEXT01.pdf. Läst 14 november 2022 
  2. ^ [ab]Simek, R. (1997). Dictionary of Northern Mythology. Boydell & Brewer. sid. 215 
  3. ^ [ab]Eldar Heide (2006). ”Gand, seid og åndevind” (på norska) (doktorsavhandling). Universitetet i Bergen. eldar-heide.net.https://eldar-heide.net/onewebmedia/PDFer/Kultur-%20og%20religionshistorie/Heide%202006,%20Gand,%20seid%20og%20%C3%A5ndevind.pdf. Läst 21 oktober 2024. 
  4. ^”Vikingar, Loke - Unga Fakta”. ungafakta.se.http://www.ungafakta.se/vikingar/tro/asagudar/loke/. Läst 8 november 2019. 
  5. ^Öv. L. Lönnroth (2016). Den poetiska Eddan. Atlantis. sid. 146-148 
  6. ^ Den Poetiska Eddan. 2016. sid. 56 
v  r
Nordisk mytologi,fornnordisk religion ochasatro
Gudar,
människor,
och
varelser
Asar(manliga)
Balder ·Brage ·Delling ·Forsete ·Heimdall (Rig) ·Hermod ·Höder ·Höner ·Kvaser ·Loke ·Lodur ·Magne ·Mode ·Oden (Od) ·Tor ·Tyr ·Ull ·Vale ·Ve ·Vidar ·Vile
Fjorgyn ·Frigg ·Gerd ·Idun ·Nanna ·Rind ·Sif ·Sigyn ·Skade
Friggs systerskap (enligtGylfaginning):Eir ·Fulla ·Gefjon ·Gna ·Hlin ·Lofn ·Saga ·Sjöfn ·Snotra ·Syn ·Vör
Andra gudomar
Människor
Djur och
monster
Andra varelser
Tors hammare, Mjölner
Platser
Nio världarna
Gudaboningar
Vattendrag
Elivågor ·Fimbultul ·Gandvik ·Gjöll ·Ifing ·Kerlaugar ·Leipt ·Slid ·Vadgelmer ·Vimur ·Vån · Yggdrasils källor (Mimers brunn ·Urdarbrunnen ·Vergelmer)
Landskap
Andra
Föremål
Händelser
Källor
Samhällsliv
Ursprung
Se även
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Midgårdsormen&oldid=56812152
Kategorier:
Dold kategori:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp