Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Johannes Paulus II

Från Wikipedia
Johannes Paulus II
Påve
Ritratto di papa Giovanni Paolo II (1984 – edited).jpg
Påve Johannes Paulus II, 1984.
KyrkaKatolska kyrkan
StiftRoms stift
Påve från16 oktober 1978
Påve till2 april 2005
Påve i 26 år, 5 månader och 17 dagar
FöreträdareJohannes Paulus I
EfterträdareBenedictus XVI
Persondetaljer
FöddKarol Józef Wojtyła
18 maj1920
Wadowice,Polen
Död2 april2005 (84 år)
Apostoliska palatset,Vatikanstaten
Alma materAngelicum
Jagellonska universitetet
ValspråkTotus tuus
(Helt och hållet din)
Namnteckning
Vapen
Helgonförklarad
Helgondag22 oktober
Vördas inomRomersk-katolska kyrkan
HelgontitelPåve,bekännare
Saligförklaring1 maj 2011
Petersplatsen
av Benedictus XVI
Kanonisering27 april 2014
Petersplatsen
av Franciskus
HelgedomSankt Sebastians kapell, Peterskyrkan

Johannes Paulus II (latin:Ioannes Paulus II;italienska:Giovanni Paolo II), föddKarol Józef Wojtyła den18 maj1920 iWadowice iPolen, död2 april2005 iApostoliska palatset iVatikanstaten, var en polskteolog ochförfattare. Han varpåve från den16 oktober1978 till sin död den2 april2005. Hans mer än 26 år långapontifikat är ett av historiens längsta. Det är det näst längsta i modern tid efter påvePius IX.

Johannes Paulus IIsaligförklarades den 1 maj 2011[1] av sin efterträdareBenedictus XVI och helgonförklarades tillsammans med påveJohannes XXIII, den 27 april 2014 av påveFranciskus och benämns således denhelige Johannes Paulus II.[2] Hans helgondag är22 oktober.

Han föddes iPolen och var därför den förste icke- italienske påven sedan påveHadrianus VI år 1523. Wojtyła prästvigdes den 1 november 1946, biskopvigdes 28 september 1958 och han utsågs till ärkebiskop av Kraków år 1964 av påvePaulus VI. Han deltog i konklaven 1978 som valde påveJohannes Paulus I. Wojtyła valde sitt påvenamn efter sin föregångare Johannes Paulus I.[3]

Johannes Paulus II försökte under sin tid som påve att förbättra kyrkans relationer medjudendomen,islam och denortodoxa kristenheten. Han bibehöll kyrkans positionering kring frågor rörande abort, kvinnliga präster, konstgjord befruktning och celibat för präster. Han stod bakom reformerna underAndra Vatikankonciliet, men han hade en konservativ positionering.[4] Johannes Paulus II lade vikt vid familj och identitet och ifrågasatte masskonsumtion och strävande efter pengar. Under sitt pontifikat besökte han 129 olika länder och var därmed en av de mest beresta världsledarna. 1989 besökte han Sverige och firade mässa iVadstena och besökteUppsala där han mötteSvenska kyrkans ärkebiskopBertil Werkström. Under hans tid som påve, saligförklarades 1340 personer och 483 personer helgonförklarades.[5] Johannes Paulus II hade en stor betydelse för kommunismdiktaturens fall, dels i sitt hemland Polen, men likaså i Europa. Under hans tid som påve utökades den katolska kyrkans inflytande i Afrika och Latinamerika och var fortsatt inflytelserik i Europa och resten av världen.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]
Johannes Paulus II håller den historiska mässan vidKorskullen 1993.

Bakgrund

[redigera |redigera wikitext]

Karol Józef Wojtyła var son till Karol Wojtyła, militär i denösterrikisk-ungerska armén, och hans hustru Emilia, född Kaczorowsky. Han var den yngste av tre barn. Hans mor Emilia avled efter en hjärtinfarkt, då Karol var åtta år gammal.

Karol döptes vid en månads ålder, tog emot kommunionen vid nio års ålder och konfirmerades som 18-åring.[6] Som liten pojke var han aktiv inom idrotten och spelade oftafotboll sommålvakt.[7] Han hade också kontakt medWadowices stora judiska församling. Skolfotbollen arrangerades ofta med judiska och kristna (katolska) lag, och Wojtyła spelade ofta för det judiska laget.[8][7]

År 1938 flyttade Wojtyła tillKraków där han började studera vidJagellonska universitetet. 1939, efter attNazityskland invaderatPolen, stängdes universitetet.[9] Efter att Wojtyłas far avled, började han fundera över prästkallelsen. 1942 påbörjade han sina präststudier, underkriget som pågick. Under nazisternas ockupation av Polen var män tvungna att arbeta och mellan 1940–1944 arbetade Wojtyła med olika arbetsuppgifter, bland annat på en restaurang. Efter att nazisterna lämnade Polen 1945 kunde prästseminaristerna återvända tillprästseminariet.

Karol Józef Wojtyłaprästvigdes den 1 november 1946 av Adam Stefan Sapieha, ärkebiskop av Kraków. Efter sin prästvigning sändes Wojtyła till Rom för fortsatta studier vidAngelicum. Han disputerade 1948.[10] 1948 återvände Wojtyła till Polen och arbetade i en församling iNiegowić. I mars 1949 förflyttades Wojtyła till församlingen Sankt Florian i Kraków. Han undervisade vidJagellonska universitetet och vid det katolska universitetet i Lublin.

Redan långt före sin påvetid var Wojtyła en produktivförfattare (även tilldikter ochskådespel) och varfilosofiskt bildad med enpersonalistisk åskådning, påverkad av den tyskefilosofenMax Scheler.Wojtyła författade artiklar till Krakóws katolska tidning (Tygodnik Powszechny) där han skrev om olika kyrkliga frågor. Han publicerade en del av sitt arbete under olikapseudonymer. 1960 publicerades hans bokKärlek och ansvar.

Biskop och kardinal

[redigera |redigera wikitext]

Den 4 juli 1958 utsågs Wojtyła till hjälpbiskop i Kraków av påvePius XII. Wojtyła biskopsvigdes den 28 september 1958 av ärkebiskopEugeniusz Baziak. Vid 38 års ålder blev Wojtyła den yngste biskopen i Polen. Den 13 januari 1964 utsågs han till Krakóws ärkebiskop avpåvePaulus VI. Paulus VI upphöjde Wojtyła tillkardinalpräst medSan Cesareo in Palatio somtitelkyrka (pro illa vice).

Wojtyła deltog ikonklaven som valde kardinalLuciani (Johannes Paulus I) tillpåve den 26 augusti 1978. Johannes Paulus I avled efter endast 33 dagarspontifikat.

Wojtyla mottarbirettan som kardinal av påvePaulus VI, 1967.

Andra Vatikankonciliet

[redigera |redigera wikitext]

Wojtyła deltog iAndra Vatikankonciliet från oktober 1962 och han bidrog till två av de mest betydelsefulla dokumenten från konciliet;Dignitatis humanae ochGaudium et spes. Wojtyła och de polska biskoparna bidrog med förslag till texten iGaudium et spes.

1967 var Wojtyła delaktig i formandet avencyklikanHumanae Vitae.

Påve

[redigera |redigera wikitext]
Johannes Paulus II träder för första gången fram som påve efter valet den 16 oktober 1978.

Påveval

[redigera |redigera wikitext]

Kardinal Wojtyła valdes till ny påve den 16 oktober 1978 och installerades den 22 oktober. I samband med detta antog den nye påven namnet Johannes Paulus II, till minne av sin företrädare. Valet av Johannes Paulus II till påve innebar att en icke-italienare tillträdde påvestolen för första gången sedan 1523.

Johannes Paulus II var en framståendefilosof, och skrev ett flertal böcker i ämnet, talade många olika språk och var kyrkligtkonservativ men samtidigt socialt radikal. Han är så vitt känt den förste påve som besökt ensynagoga och enmoské. Beträffande sin konservativa hållning gällandepreventivmedel,homosexualitet ochabort blev påven kritiserad av mer liberala krafter. I bokenMemoria e identità (utgiven2005) sade han atthomosexuella äktenskap ingår i ”ondskans ideologi”.

Roll under kommunismens fall

[redigera |redigera wikitext]

UnderAndra Vatikankonciliet vägrade han fördömakommunismen, men genom det motstånd mot dennaideologi som han däremot visade som påve, och den personliga popularitet han då i övrigt åtnjöt hos det polska folket, bidrog han i hög grad till kommunismens fall iPolen. Han kritiserades flera gånger för impopulärabiskopsutnämningar. Han mötte år 1989 ledaren förSovjetunionenMichail Gorbatjov. Påven hade en god relation medUSA:s 40:e presidentRonald Reagan. Den 4 juni 2004 mottog påvenfrihetsmedaljen frånUSA:s 43:e presidentGeorge W. Bush.

Kanoniseringar och beatifikationer

[redigera |redigera wikitext]

Johannes Pauluskanoniserade 483helgon, vilket gjorde honom till den påve som helgonförklarat flest personer, och hansaligförklarade 1340. Sompåve blev Johannes Paulus II känd för sina resor världen över och för sina mångamassmediala framträdanden som gav påveämbetet en ny och mera utåtriktad karaktär.

Internationella besök

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Lista över officiella besök genomförda av påven Johannes Paulus II utanför Italien

Johannes Paulus II genomförde många internationella besök under sin tid som påve; totalt resor till 129 länder. Ett av de första besöken han gjorde som påve, gjordes tillDominikanska republiken ochMexiko i januari 1979. I juni 1979 besökte påven sitt hemlandPolen. Han blev den förste påve att besökaVita huset,USA, vilket han gjorde i oktober 1979. Där mottogs påven av presidentJimmy Carter. Han blev även den förste påven att resa tillStorbritannien, vilket han gjorde 1982 och mötte där drottningElizabeth II. Påven besöktekatedralen i Canterbury.

Påven under hans första besök i Polen som påve, 1979.

1989 besökte hanNorden och hans besök var det första som någon påve gjort på sin post (Hadrianus IV besökte Norden innan han blev påve under 1150-talet). Den 8 juni var han i Sverige, och höll under sin vistelse bland annat enmässa iGloben iStockholm, vid vilken 16 000 personer närvarade. Påven besökteUppsala domkyrka, samtVadstena klosterkyrka ochHeliga Birgittas reliker. Han firade även en mässa påVadstena slotts borggård.

Påven tillsammans medManilas ärkebiskop kardinalJaime Sin under världsungdomsdagen 1995 i Manila.

Den 15 januari 1995 under den 10:e världsungdomsdagen firade Johannes Paulus II mässa med omkring fem till sju miljoner människor[11] iManila,Filippinerna. I mars 2000 blev Johannes Paulus II den förste påven att be vid denVästra muren i Jerusalem.[12]

År 2000 besökte påven Egypten och mötte därShenouda III frånkoptisk-ortodoxa kyrkan och dengrekisk ortodoxa patriarken av Alexandria.

Världsungdomsdagarna

[redigera |redigera wikitext]

Som en förlängning av det arbete han utfört med ungdomar som präst, var han banbrytande för de internationella världsungdomsdagarna. Nio av världsungdomsdagarna leddes av Johannes Paulus II: iRom 1985 och 2000,Buenos Aires 1987,Santiago de Compostela 1989,Częstochowa 1991,Denver 1993,Manila 1995,Paris 1997 och slutligenToronto 2002.

Attentat

[redigera |redigera wikitext]
USA:s presidentRonald Reagan möter påve Johannes Paulus II i Vatikanen, 1982.

Den 13 maj 1981 blev han utsatt för ettattentatPetersplatsen och skottskadades i buken. En turkisk man,Mehmet Ali Ağca, som var medlem i eller hade starka kopplingar till den turknationalistiska organisationenGrå vargarna, dömdes för dådet. Påven återhämtade sig efter attentatet.

Relationen med andra kristna samfund

[redigera |redigera wikitext]

Johannes Paulus II har mött flera olika ledare från olika kristna samfund. IAssisi hölls den 27 oktober 1986 en världsböndag för freden, under vilken mer än 120 representanter från olika religioner och kyrkogemenskaper deltog.

Protestantiska kyrkor

[redigera |redigera wikitext]

I november 1980 besökte påvenVästtyskland, vilket var hans första resa till ett land med en stor luthersk befolkning. Han träffade iMainz ledare för den evangeliska kyrkan i Tyskland.

I december 1983 deltog påven i enekumenisk gudstjänst i en evangelisk kyrka i Rom, vilket var den första gången påven besökte en luthersk kyrka.[13] Detta skedde 500 år efterMartin Luthers födelse. 1989 besökte påvenSverige,Norge,Island,Danmark ochFinland. Han deltog i ekumeniska gudstjänster iNidarosdomen,Åbo domkyrka,Roskilde domkyrka ochUppsala domkyrka.

Anglikanska kyrkor

[redigera |redigera wikitext]

Påven hade goda relationer med denEngelska kyrkan och han besökteStorbritannien 1982, där han träffadeDrottning Elizabeth II. Han predikade iCanterbury där han också träffadeärkebiskopen av Canterbury.

Ortodoxa kyrkor

[redigera |redigera wikitext]

1999 besökte påvenRumänien och träffade patriarken för denRumänsk-ortodoxa kyrkan.

2001 besökte påvenUkraina, ett land med en stor ortodox befolkning, efter inbjudan av presidenten i Ukraina. Under samma år besökte påven Grekland och blev den förste påven att göra det på 1291 år. Påven mötte ärkebiskopen av dengrekisk-ortodoxa kyrkan iAten.

Jubelåret 2000

[redigera |redigera wikitext]

Jubelåret 2000 handlade om katolska kyrkans medvetenhet ommission, samt omfamnande av uppgiften att missionera. Johannes Paulus II gjorde under jubelåret 2000 en resa tillHeliga landet. Under sin resa besökte påven flera platser däribland platsen iJordan därJohannes Döparen döpte Jesus,Födelsekyrkan iBetlehem och platserna för Jesu död och uppståndelse.[14]

Senare liv och död

[redigera |redigera wikitext]
Johannes Paulus II:s grav i Peterskyrkan.

2001 diagnoserades påven medparkinsons sjukdom.

I februari 2005 blev påven inlagd på sjukhus efter svårigheter med andningen. Han kunde kort därefter lämna sjukhuset, men blev sedan inlagd igen. Under hans sista tid var tusentals människor närvarande påPetersplatsen och bad för honom.[15] Johannes Paulus II avled i detApostoliska palatset den 2 april 2005, klockan 21.37. Den 8 april 2005 höllsrequiem-mässan, i vilken omkring 200 statsöverhuvuden och regeringschefer deltog, däribland USA:s presidenterGeorge W. Bush ochBill Clinton. Utöver dem var omkring 300 000 pilgrimer närvarande. KardinalRatzinger höll i mässan.

I mars 2023 framkom uppgifter att Johannes Paulus II under sin tid som ärkebiskop i Polen ska ha känt till att präster begått sexuella övergrepp. Reaktionerna i Polen blev mycket starka över att han skulle ha känt till dessa sexuella övergrepp, men tystat ned dem.[16]

Lära och ställningstaganden

[redigera |redigera wikitext]

Som påve författade Johannes Paulus II, 14 påvligaencyklikor.

Apartheid i Sydafrika

[redigera |redigera wikitext]

Johannes Paulus II var en öppen motståndare tillapartheiden i Sydafrika. Under ett besök i Nederländerna 1985, höll påven ett tal, i vilket han fördömde apartheid vid deninternationella domstolen.[17] År 1988 besökte påven tio länder i södra Afrika, men undvekSydafrika. Han verkade för att ekonomiska sanktioner mot Sydafrikas regering skulle införas. BådeNelson Mandela ochDesmond Tutu har hyllat Johannes Paulus II för hans försvar av de mänskliga rättigheterna och mot ekonomisk ojämlikhet.[18]

Irakkriget

[redigera |redigera wikitext]

2003 kritiserade påveninvasionen av Irak, ledd av USA. Påven skickade en kardinal till USA för att tala med president George W. Bush, om påvens motstånd till kriget.[19] Påven sade att det var upp till FN att lösa konflikten genom diplomati och att aggressionen är ett brott mot freden och internationell rätt.

Befrielseteologi

[redigera |redigera wikitext]

Både 1984 och 1986 fördömde påven, genom kardinalRatzinger (sedermera påve Benedictus XVI) officiellt aspekterna avbefrielseteologin som hade många anhängare iLatinamerika.

Encyklikor

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Lista över viktigare påvliga encyklikor

Helgonförklaring

[redigera |redigera wikitext]
Johannes Paulus II:s vapen.
Kanoniseringen av Johannes Paulus II ochJohannes XXIII 2014.

PåvenBenedictus XVI inledde den 13 maj 2005 ensaligförklaringsprocess för sin företrädare påpåvestolen, trots att det bör ha förflutit fem år efter vederbörandes död. Under reqiuem-mässan för påven i april 2005, förde de deltagande med budskapet att genast göra honom till ett helgon:"Santo Subito".[20]

År 2007 offentliggjordes uppgiften att syster Marie-Simon-Pierre, en fransknunna, uppgivit att hon den 2 juni 2005 blivit helbrägdad från sinParkinsons sjukdom avGud på Johannes Paulusförbön, två månader efter hans död. Det uppgivnamiraklet, som var det första steget mot enhelgonförklaring, skedde efter att systern bett om den hädangångne påvensförböner. Även påven led av sjukdomen.[21].

På Petersplatsen under saligförklaringen av Johannes Paulus II den 1 maj 2011, deltog 1 500 000 människor.[22]

Johannes Paulus II helgonförklarades den 27 april 2014 av påveFranciskus.[2] Mässan leddes av påve Franciskus, men påve emeritus Benedictus XVI deltog också. PåPetersplatsen deltog omkring 150kardinaler och 700biskopar och omkring 500 000 personer deltog imässan. Efter Johannes Paulus II tid som påve har flera statyer och minnesplatser skapats, bland annat en staty av honom utanförNotre-Dame de Paris och i flera andra städer.

Bilder

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^Fournier, Keith (13 april 2011). ”Beginning October 22, 2011 Church will Celebrate Feast of Blessed John Paul II” (på engelska). Catholic Online. Arkiverad frånoriginalet den 19 april 2011.https://web.archive.org/web/20110419235115/http://www.catholic.org/international/international_story.php?id=41013. Läst 1 maj 2011. 
  2. ^ [ab]Pope declares John XXIII and John Paul II as saints of the Universal ChurchArkiverad 27 april 2014 hämtat från theWayback Machine.
  3. ^”John Paul the Great Catholic University”. www.jpcatholic.com. Arkiverad frånoriginalet den 22 januari 2012.https://web.archive.org/web/20120122052707/http://www.jpcatholic.com/. Läst 25 juni 2025. 
  4. ^”John Paul's Conservative Legacy - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. 3 april 2005.https://www.cbsnews.com/news/john-pauls-conservative-legacy/. Läst 14 januari 2025. 
  5. ^”List of Blesseds proclaimed during the Pontificate of John Paul II”. www.vatican.va.https://www.vatican.va/news_services/liturgy/saints/ns_lit_doc_list_blesseds-jp-ii_en.html. Läst 20 juli 2022. 
  6. ^Online, Catholic. ”St. Pope John Paul II - Saints & Angels” (på engelska). Catholic Online.https://www.catholic.org/saints/saint.php?saint_id=6996. Läst 4 november 2022. 
  7. ^ [ab]Stourton 2006, sid. 25.
  8. ^”CNN Report Pope John Paul II 1920–2005”. CNN. Arkiverad frånoriginalet den 16 januari 2014.https://web.archive.org/web/20140116090409/http://edition.cnn.com/SPECIALS/2005/pope/stories/bio1/index.html. Läst 1 januari 2009. 
  9. ^Editors, Biography com. ”John Paul II” (på amerikansk engelska). Biography.https://www.biography.com/religious-figure/john-paul-ii. Läst 4 november 2022. 
  10. ^”HOME” (på brittisk engelska). www.pust.it. Arkiverad frånoriginalet den 7 april 2014.https://web.archive.org/web/20140407161736/http://www.pust.it/index.php?start=5&lang=en. Läst 24 juni 2025. 
  11. ^AsiaNews.it. ”The Philippines, 1995: Pope dreams of” (på engelska). www.asianews.it.https://www.asianews.it/index.php?l=en&art=2947&dos=48&size=A. Läst 7 januari 2025. 
  12. ^”2000: Pope prays for Holocaust forgiveness” (på brittisk engelska). 26 mars 2000.http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/march/26/newsid_4168000/4168803.stm. Läst 7 januari 2025. 
  13. ^”Ökumenisches Treffen mit der evangelisch-lutherischen Gemeinde von Rom”. web.archive.org. 29 juli 2013. Arkiverad frånoriginalet den 29 juli 2013.https://web.archive.org/web/20130729082347/https://www.vatican.va/holy_father/john_paul_ii/speeches/1983/december/documents/hf_jp-ii_spe_19831211_incontro-ecumenico_ge.html. Läst 20 juli 2022. 
  14. ^”Jubilee Pilgrimage to the Holy Land (March 20-26, 2000) | John Paul II”. www.vatican.va.https://www.vatican.va/content/john-paul-ii/en/travels/2000/travels/documents/trav_holyland-2000.html. Läst 7 januari 2025. 
  15. ^”News Features”. www.catholicculture.org.https://www.catholicculture.org/news/features/index.cfm?recnum=39699. Läst 21 juli 2022. 
  16. ^”Starka reaktioner i Polen att påve Johannes Paulus II ska ha känt till sexuella övergrepp”.https://sverigesradio.se/artikel/starka-reaktioner-i-polen-att-pave-johannes-paulus-ii-ska-ha-kant-till-sexuella-overgrepp. 
  17. ^”Pope Attacks Apartheid in Speech at U.N. Court - Los Angeles Times”. web.archive.org. 9 mars 2013. Arkiverad frånoriginalet den 9 mars 2013.https://web.archive.org/web/20130309014419/http://articles.latimes.com/1985-05-13/news/mn-9935_1_afrikaners. Läst 4 november 2022. 
  18. ^”Mandela 'deeply inspired' by Pope - SouthAfrica.info”. web.archive.org. 18 juli 2006. Arkiverad frånoriginalet den 18 juli 2006.https://web.archive.org/web/20060718134841/http://www.southafrica.info/mandela/pope-050405.htm. Läst 4 november 2022. 
  19. ^”To the Diplomatic Corps accredited to the Holy See (January 13, 2003) | John Paul II”. www.vatican.va.https://www.vatican.va/content/john-paul-ii/en/speeches/2003/january/documents/hf_jp-ii_spe_20030113_diplomatic-corps.html. Läst 4 november 2022. 
  20. ^Hollingshead, Iain (31 mars 2006). ”Iain Hollingshead: Whatever happened to ... canonising John Paul II?” (på engelska). the Guardian.http://www.theguardian.com/world/2006/apr/01/catholicism.religion. Läst 21 juli 2022. 
  21. ^A Healing Worthy of a Saint.The Washington Post den 31 mars 2007.
  22. ^”Pope Beatifies John Paul II Before 1.5 Million Faithful”. CNSnews.com. 4 maj 2011. Arkiverad frånoriginalet den 4 maj 2011.https://web.archive.org/web/20110504124941/http://www.cnsnews.com/news/article/pope-beatifies-john-paul-ii-15-million-f. Läst 21 juli 2022. 

Tryckta källor

[redigera |redigera wikitext]
  • Kelly, J.N.D.,The Oxford Dictionary of Popes. Oxford: Oxford University Press 1988.ISBN 0-19-282085-0
  • Rendina, Claudio,I papi: storia e segreti. Roma: Newton Compton editori 1999.ISBN 88-8289-070-8

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Katolska kyrkotitlar
Företräddes av
Johannes Paulus I
 
Romersk-katolska kyrkans påve

1978–2005
Efterträddes av
Benedictus XVI
v  r
Påvar iRomersk-katolska kyrkan
Kronologisk ordning fram till nuvarande påveLeo XIV
30–498Heliga stolens heraldiska vapen
498–999
Symmachus ·Hormisdas ·Johannes I ·Felix IV ·Bonifatius II ·Johannes II ·Agapetus I ·Silverius ·Vigilius ·Pelagius I ·Johannes III ·Benedictus I ·Pelagius II ·Gregorius I ·Sabinianus ·Bonifatius III ·Bonifatius IV ·Adeodatus I ·Bonifatius V ·Honorius I ·Severinus ·Johannes IV ·Theodor I ·Martin I ·Eugenius I ·Vitalianus ·Adeodatus II ·Donus ·Agatho ·Leo II ·Benedictus II ·Johannes V ·Konon ·Sergius I ·Johannes VI ·Johannes VII ·Sisinnius ·Constantinus ·Gregorius II ·Gregorius III ·Zacharias · (Stefan) ·Stefan II ·Paulus I ·Stefan III ·Hadrianus I ·Leo III ·Stefan IV ·Paschalis I ·Eugenius II ·Valentinus ·Gregorius IV ·Sergius II ·Leo IV ·Benedictus III ·Nicolaus I ·Hadrianus II ·Johannes VIII ·Marinus I ·Hadrianus III ·Stefan V ·Formosus ·Bonifatius VI ·Stefan VI ·Romanus ·Theodor II ·Johannes IX ·Benedictus IV ·Leo V ·Sergius III ·Anastasius III ·Lando ·Johannes X ·Leo VI ·Stefan VII ·Johannes XI ·Leo VII ·Stefan VIII ·Marinus II ·Agapetus II ·Johannes XII ·Benedictus V ·Leo VIII ·Johannes XIII ·Benedictus VI ·Benedictus VII ·Johannes XIV ·Johannes XV ·Gregorius V
999–1503
Silvester II ·Johannes XVII ·Johannes XVIII ·Sergius IV ·Benedictus VIII ·Johannes XIX ·Benedictus IX ·Silvester III ·Benedictus IX ·Gregorius VI ·Clemens II ·Benedictus IX ·Damasus II ·Leo IX ·Viktor II ·Stefan IX ·Nicolaus II ·Alexander II ·Gregorius VII ·Viktor III ·Urban II ·Paschalis II ·Gelasius II ·Calixtus II ·Honorius II ·Innocentius II ·Celestinus II ·Lucius II ·Eugenius III ·Anastasius IV ·Hadrianus IV ·Alexander III ·Lucius III ·Urban III ·Gregorius VIII ·Clemens III ·Celestinus III ·Innocentius III ·Honorius III ·Gregorius IX ·Celestinus IV ·Innocentius IV ·Alexander IV ·Urban IV ·Clemens IV ·Gregorius X ·Innocentius V ·Hadrianus V ·Johannes XXI ·Nicolaus III ·Martin IV ·Honorius IV ·Nicolaus IV ·Celestinus V ·Bonifatius VIII ·Benedictus XI ·Clemens V ·Johannes XXII ·Benedictus XII ·Clemens VI ·Innocentius VI ·Urban V ·Gregorius XI ·Urban VI ·Bonifatius IX ·Innocentius VII ·Gregorius XII ·Martin V ·Eugenius IV ·Nicolaus V ·Calixtus III ·Pius II ·Paulus II ·Sixtus IV ·Innocentius VIII ·Alexander VI
1503–2005
2005–
För alfabetisk lista se,Kategori:Påvar
v  r
Romersk-katolska kyrkan
Organisation, påvedöme, lära och liturgiska traditioner
HistorikHeliga stolens heraldiska vapen
Hierarki
Teologi
Sakrament
Mariologi
Påve Leo XIV
Tidigare påvar
Religiösa institut
ochsällskap
Andra Vatikankonciliet
Delkyrkor
ochliturgiska riter
Kategori:Romersk-katolska kyrkan
v  r
Personer utnämnda tillPerson of the Year av tidskriftenTime
1927–1950
1951–1975
Mohammad Mosaddeq (1951) ·Elizabeth II (1952) ·Konrad Adenauer (1953) ·John Foster Dulles (1954) ·Harlow H. Curtice (1955) ·Ungerska frihetskämpar (1956) ·Nikita Chrusjtjov (1957) ·Charles de Gaulle (1958) ·Dwight D. Eisenhower (1959) · Amerikanska vetenskapsmän:George Wells Beadle /Charles Draper /John F. Enders /Donald A. Glaser /Joshua Lederberg /Willard Frank Libby /Linus Pauling /Edward M. Purcell /Isidor Isaac Rabi /Emilio Segrè /William B. Shockley /Edward Teller /Charles H. Townes /James Van Allen /Robert Woodward (1960) ·John F. Kennedy (1961) ·Påve Johannes XXIII (1962) ·Martin Luther King, Jr. (1963) ·Lyndon B. Johnson (1964) ·William Westmoreland (1965) · Generationen av 25-åringar och yngre (1966) ·Lyndon B. Johnson (1967) · De 8 Apolloastronauterna:William Anders /Frank Borman /Jim Lovell (1968) · Medelamerikanerna (1969) ·Willy Brandt (1970) ·Richard Nixon (1971) ·Henry Kissinger /Richard Nixon (1972) ·John Sirica (1973) ·Kung Faisal (1974) · Amerikanska kvinnor:Susan Brownmiller /Kathleen Byerly /Alison Cheek /Jill Conway /Betty Ford /Ella T. Grasso /Carla Hills /Barbara Jordan /Billie Jean King /Susie Sharp /Carol Sutton /Addie Wyatt (1975)
1976–2000
Jimmy Carter (1976) ·Anwar Sadat (1977) ·Deng Xiaoping (1978) ·Ayatollah Khomeini (1979) ·Ronald Reagan (1980) ·Lech Wałęsa (1981) ·Datorn (1982) ·Ronald Reagan /Jurij Andropov (1983) ·Peter Ueberroth (1984) ·Deng Xiaoping (1985) ·Corazon Aquino (1986) ·Michail Gorbatjov (1987) ·Den hotade jorden (1988) ·Michail Gorbatjov (1989) ·George H.W. Bush (1990) ·Ted Turner (1991) ·Bill Clinton (1992) · Fredsskaparna:Yassir Arafat /F.W. de Klerk /Nelson Mandela /Yitzhak Rabin (1993) ·Påve Johannes Paulus II (1994) ·Newt Gingrich (1995) ·David Ho (1996) ·Andrew Grove (1997) ·Bill Clinton /Kenneth Starr (1998) ·Jeff Bezos (1999) ·George W. Bush (2000)
2001–idag
Rudolph Giuliani (2001) · Visselblåsarna:Cynthia Cooper /Coleen Rowley /Sherron Watkins (2002) ·Den amerikanska soldaten (2003) ·George W. Bush (2004) ·Bono /Bill Gates /Melinda Gates (2005) ·Du (2006) ·Vladimir Putin (2007) ·Barack Obama (2008) ·Ben Bernanke (2009) ·Mark Zuckerberg (2010) · Demonstranten (2011) ·Barack Obama (2012) ·Påve Franciskus (2013) · Bekämparna av ebola: Jerry Brown /Kent Brantly / Ella Watson-Stryker / Foday Gollah /Salome Karwah (2014) ·Angela Merkel (2015) ·Donald Trump (2016) ·The Silence Breakers (2017) · Sanningens väktare (2018) ·Greta Thunberg (2019) ·Joe Biden /Kamala Harris (2020) ·Elon Musk (2021) ·Volodymyr Zelenskyj / Ukrainska andan (2022) ·Taylor Swift (2023) ·Donald Trump (2024)
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johannes_Paulus_II&oldid=58243367
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp