Han föddes iPolen och var därför den förste icke- italienske påven sedan påveHadrianus VI år 1523. Wojtyła prästvigdes den 1 november 1946, biskopvigdes 28 september 1958 och han utsågs till ärkebiskop av Kraków år 1964 av påvePaulus VI. Han deltog i konklaven 1978 som valde påveJohannes Paulus I. Wojtyła valde sitt påvenamn efter sin föregångare Johannes Paulus I.[3]
Johannes Paulus II försökte under sin tid som påve att förbättra kyrkans relationer medjudendomen,islam och denortodoxa kristenheten. Han bibehöll kyrkans positionering kring frågor rörande abort, kvinnliga präster, konstgjord befruktning och celibat för präster. Han stod bakom reformerna underAndra Vatikankonciliet, men han hade en konservativ positionering.[4] Johannes Paulus II lade vikt vid familj och identitet och ifrågasatte masskonsumtion och strävande efter pengar. Under sitt pontifikat besökte han 129 olika länder och var därmed en av de mest beresta världsledarna. 1989 besökte han Sverige och firade mässa iVadstena och besökteUppsala där han mötteSvenska kyrkans ärkebiskopBertil Werkström. Under hans tid som påve, saligförklarades 1340 personer och 483 personer helgonförklarades.[5] Johannes Paulus II hade en stor betydelse för kommunismdiktaturens fall, dels i sitt hemland Polen, men likaså i Europa. Under hans tid som påve utökades den katolska kyrkans inflytande i Afrika och Latinamerika och var fortsatt inflytelserik i Europa och resten av världen.
Karol Józef Wojtyła var son till Karol Wojtyła, militär i denösterrikisk-ungerska armén, och hans hustru Emilia, född Kaczorowsky. Han var den yngste av tre barn. Hans mor Emilia avled efter en hjärtinfarkt, då Karol var åtta år gammal.
Karol döptes vid en månads ålder, tog emot kommunionen vid nio års ålder och konfirmerades som 18-åring.[6] Som liten pojke var han aktiv inom idrotten och spelade oftafotboll sommålvakt.[7] Han hade också kontakt medWadowices stora judiska församling. Skolfotbollen arrangerades ofta med judiska och kristna (katolska) lag, och Wojtyła spelade ofta för det judiska laget.[8][7]
År 1938 flyttade Wojtyła tillKraków där han började studera vidJagellonska universitetet. 1939, efter attNazityskland invaderatPolen, stängdes universitetet.[9] Efter att Wojtyłas far avled, började han fundera över prästkallelsen. 1942 påbörjade han sina präststudier, underkriget som pågick. Under nazisternas ockupation av Polen var män tvungna att arbeta och mellan 1940–1944 arbetade Wojtyła med olika arbetsuppgifter, bland annat på en restaurang. Efter att nazisterna lämnade Polen 1945 kunde prästseminaristerna återvända tillprästseminariet.
Karol Józef Wojtyłaprästvigdes den 1 november 1946 av Adam Stefan Sapieha, ärkebiskop av Kraków. Efter sin prästvigning sändes Wojtyła till Rom för fortsatta studier vidAngelicum. Han disputerade 1948.[10] 1948 återvände Wojtyła till Polen och arbetade i en församling iNiegowić. I mars 1949 förflyttades Wojtyła till församlingen Sankt Florian i Kraków. Han undervisade vidJagellonska universitetet och vid det katolska universitetet i Lublin.
Redan långt före sin påvetid var Wojtyła en produktivförfattare (även tilldikter ochskådespel) och varfilosofiskt bildad med enpersonalistisk åskådning, påverkad av den tyskefilosofenMax Scheler.Wojtyła författade artiklar till Krakóws katolska tidning (Tygodnik Powszechny) där han skrev om olika kyrkliga frågor. Han publicerade en del av sitt arbete under olikapseudonymer. 1960 publicerades hans bokKärlek och ansvar.
Den 4 juli 1958 utsågs Wojtyła till hjälpbiskop i Kraków av påvePius XII. Wojtyła biskopsvigdes den 28 september 1958 av ärkebiskopEugeniusz Baziak. Vid 38 års ålder blev Wojtyła den yngste biskopen i Polen. Den 13 januari 1964 utsågs han till Krakóws ärkebiskop avpåvePaulus VI. Paulus VI upphöjde Wojtyła tillkardinalpräst medSan Cesareo in Palatio somtitelkyrka (pro illa vice).
Wojtyła deltog ikonklaven som valde kardinalLuciani (Johannes Paulus I) tillpåve den 26 augusti 1978. Johannes Paulus I avled efter endast 33 dagarspontifikat.
Wojtyła deltog iAndra Vatikankonciliet från oktober 1962 och han bidrog till två av de mest betydelsefulla dokumenten från konciliet;Dignitatis humanae ochGaudium et spes. Wojtyła och de polska biskoparna bidrog med förslag till texten iGaudium et spes.
Kardinal Wojtyła valdes till ny påve den 16 oktober 1978 och installerades den 22 oktober. I samband med detta antog den nye påven namnet Johannes Paulus II, till minne av sin företrädare. Valet av Johannes Paulus II till påve innebar att en icke-italienare tillträdde påvestolen för första gången sedan 1523.
Johannes Paulus II var en framståendefilosof, och skrev ett flertal böcker i ämnet, talade många olika språk och var kyrkligtkonservativ men samtidigt socialt radikal. Han är så vitt känt den förste påve som besökt ensynagoga och enmoské. Beträffande sin konservativa hållning gällandepreventivmedel,homosexualitet ochabort blev påven kritiserad av mer liberala krafter. I bokenMemoria e identità (utgiven2005) sade han atthomosexuella äktenskap ingår i ”ondskans ideologi”.
Johannes Pauluskanoniserade 483helgon, vilket gjorde honom till den påve som helgonförklarat flest personer, och hansaligförklarade 1340. Sompåve blev Johannes Paulus II känd för sina resor världen över och för sina mångamassmediala framträdanden som gav påveämbetet en ny och mera utåtriktad karaktär.
Johannes Paulus II genomförde många internationella besök under sin tid som påve; totalt resor till 129 länder. Ett av de första besöken han gjorde som påve, gjordes tillDominikanska republiken ochMexiko i januari 1979. I juni 1979 besökte påven sitt hemlandPolen. Han blev den förste påve att besökaVita huset,USA, vilket han gjorde i oktober 1979. Där mottogs påven av presidentJimmy Carter. Han blev även den förste påven att resa tillStorbritannien, vilket han gjorde 1982 och mötte där drottningElizabeth II. Påven besöktekatedralen i Canterbury.
Påven under hans första besök i Polen som påve, 1979.
1989 besökte hanNorden och hans besök var det första som någon påve gjort på sin post (Hadrianus IV besökte Norden innan han blev påve under 1150-talet). Den 8 juni var han i Sverige, och höll under sin vistelse bland annat enmässa iGloben iStockholm, vid vilken 16 000 personer närvarade. Påven besökteUppsala domkyrka, samtVadstena klosterkyrka ochHeliga Birgittas reliker. Han firade även en mässa påVadstena slotts borggård.
Påven tillsammans medManilas ärkebiskop kardinalJaime Sin under världsungdomsdagen 1995 i Manila.
Den 15 januari 1995 under den 10:e världsungdomsdagen firade Johannes Paulus II mässa med omkring fem till sju miljoner människor[11] iManila,Filippinerna. I mars 2000 blev Johannes Paulus II den förste påven att be vid denVästra muren i Jerusalem.[12]
Som en förlängning av det arbete han utfört med ungdomar som präst, var han banbrytande för de internationella världsungdomsdagarna. Nio av världsungdomsdagarna leddes av Johannes Paulus II: iRom 1985 och 2000,Buenos Aires 1987,Santiago de Compostela 1989,Częstochowa 1991,Denver 1993,Manila 1995,Paris 1997 och slutligenToronto 2002.
USA:s presidentRonald Reagan möter påve Johannes Paulus II i Vatikanen, 1982.
Den 13 maj 1981 blev han utsatt för ettattentat påPetersplatsen och skottskadades i buken. En turkisk man,Mehmet Ali Ağca, som var medlem i eller hade starka kopplingar till den turknationalistiska organisationenGrå vargarna, dömdes för dådet. Påven återhämtade sig efter attentatet.
Johannes Paulus II har mött flera olika ledare från olika kristna samfund. IAssisi hölls den 27 oktober 1986 en världsböndag för freden, under vilken mer än 120 representanter från olika religioner och kyrkogemenskaper deltog.
I november 1980 besökte påvenVästtyskland, vilket var hans första resa till ett land med en stor luthersk befolkning. Han träffade iMainz ledare för den evangeliska kyrkan i Tyskland.
2001 besökte påvenUkraina, ett land med en stor ortodox befolkning, efter inbjudan av presidenten i Ukraina. Under samma år besökte påven Grekland och blev den förste påven att göra det på 1291 år. Påven mötte ärkebiskopen av dengrekisk-ortodoxa kyrkan iAten.
Jubelåret 2000 handlade om katolska kyrkans medvetenhet ommission, samt omfamnande av uppgiften att missionera. Johannes Paulus II gjorde under jubelåret 2000 en resa tillHeliga landet. Under sin resa besökte påven flera platser däribland platsen iJordan därJohannes Döparen döpte Jesus,Födelsekyrkan iBetlehem och platserna för Jesu död och uppståndelse.[14]
I februari 2005 blev påven inlagd på sjukhus efter svårigheter med andningen. Han kunde kort därefter lämna sjukhuset, men blev sedan inlagd igen. Under hans sista tid var tusentals människor närvarande påPetersplatsen och bad för honom.[15] Johannes Paulus II avled i detApostoliska palatset den 2 april 2005, klockan 21.37. Den 8 april 2005 höllsrequiem-mässan, i vilken omkring 200 statsöverhuvuden och regeringschefer deltog, däribland USA:s presidenterGeorge W. Bush ochBill Clinton. Utöver dem var omkring 300 000 pilgrimer närvarande. KardinalRatzinger höll i mässan.
I mars 2023 framkom uppgifter att Johannes Paulus II under sin tid som ärkebiskop i Polen ska ha känt till att präster begått sexuella övergrepp. Reaktionerna i Polen blev mycket starka över att han skulle ha känt till dessa sexuella övergrepp, men tystat ned dem.[16]
Johannes Paulus II var en öppen motståndare tillapartheiden i Sydafrika. Under ett besök i Nederländerna 1985, höll påven ett tal, i vilket han fördömde apartheid vid deninternationella domstolen.[17] År 1988 besökte påven tio länder i södra Afrika, men undvekSydafrika. Han verkade för att ekonomiska sanktioner mot Sydafrikas regering skulle införas. BådeNelson Mandela ochDesmond Tutu har hyllat Johannes Paulus II för hans försvar av de mänskliga rättigheterna och mot ekonomisk ojämlikhet.[18]
2003 kritiserade påveninvasionen av Irak, ledd av USA. Påven skickade en kardinal till USA för att tala med president George W. Bush, om påvens motstånd till kriget.[19] Påven sade att det var upp till FN att lösa konflikten genom diplomati och att aggressionen är ett brott mot freden och internationell rätt.
Både 1984 och 1986 fördömde påven, genom kardinalRatzinger (sedermera påve Benedictus XVI) officiellt aspekterna avbefrielseteologin som hade många anhängare iLatinamerika.
Johannes Paulus II:s vapen.Kanoniseringen av Johannes Paulus II ochJohannes XXIII 2014.
PåvenBenedictus XVI inledde den 13 maj 2005 ensaligförklaringsprocess för sin företrädare påpåvestolen, trots att det bör ha förflutit fem år efter vederbörandes död. Under reqiuem-mässan för påven i april 2005, förde de deltagande med budskapet att genast göra honom till ett helgon:"Santo Subito".[20]
År 2007 offentliggjordes uppgiften att syster Marie-Simon-Pierre, en fransknunna, uppgivit att hon den 2 juni 2005 blivit helbrägdad från sinParkinsons sjukdom avGud på Johannes Paulusförbön, två månader efter hans död. Det uppgivnamiraklet, som var det första steget mot enhelgonförklaring, skedde efter att systern bett om den hädangångne påvensförböner. Även påven led av sjukdomen.[21].
På Petersplatsen under saligförklaringen av Johannes Paulus II den 1 maj 2011, deltog 1 500 000 människor.[22]
Johannes Paulus II helgonförklarades den 27 april 2014 av påveFranciskus.[2] Mässan leddes av påve Franciskus, men påve emeritus Benedictus XVI deltog också. PåPetersplatsen deltog omkring 150kardinaler och 700biskopar och omkring 500 000 personer deltog imässan. Efter Johannes Paulus II tid som påve har flera statyer och minnesplatser skapats, bland annat en staty av honom utanförNotre-Dame de Paris och i flera andra städer.