Johan I av Brandenburg
Född	1213[1]
Död	4 april1266 Stendal,Tyskland
Sysselsättning	Härskare
Maka	Sofie av Danmark (g. 1236–, cirka)[2] Hedwig von Pommern (g. 1250–)[2] Jutta av Sachsen (g. 1255–)
Barn	Hermann af Brandenburg Mechtild av Brandenburg[3] Helene av Brandenburg[3] Johan II av Brandenburg(f. 1237)[3] Otto IV av Brandenburg(f. 1238)[3] Konrad I av Brandenburg(f. 1240)[3] Erik av Brandenburg(f. 1245)[3] Henrik I av Brandenburg(f. 1256)[3] Agnes av Brandenburg(f. 1257) Albrecht av Brandenburg(f. 1259)[3]
Föräldrar	Albrekt II av Brandenburg Mathilde av Lausitz
Släktingar	Otto III av Brandenburg (syskon)
Redigera Wikidata

Johan I av Brandenburg (tyska:Johann I. von Brandenburg), född omkring år 1213, död4 april1266, var tillsammans med sin brorOtto III av Brandenburgmarkgreve avMarkgrevskapet Brandenburg i detTysk-romerska riket från år 1220 till sin död 1266. De tillhörde ättenAskanien.

Johan och Otto är framförallt kända för att ha låtit grunda och bygga ut många städer i östra Tyskland, bland andraBerlin ochFrankfurt an der Oder.

Johan var äldste son till markgrevenAlbrekt II av Brandenburg och hans hustru Mathilde av Lausitz, och därmed på mödernet barnbarn till grevenKonrad II av Groitzsch avhuset Wettin. Vid faderns död 25 februari 1220 var Johan och den två år yngre brodern Otto omyndiga, och Brandenburg kom att regeras genom de närmaste manliga släktingarna ärkebiskopAlbrekt av Magdeburg och furstenHenrik I av Anhalt, på kejsarenFredrik II:s uppdrag. 1221 köpte Johans mor, änkan Mathilde av Lausitz, länsförmyndarrätten av ärkebiskop Albrecht, och hon kom därefter att samregera med Henrik av Anhalt.

Modern Mathilde dog 1225, varefter bröderna till namnet var regerande länsherrar över Brandenburg; från år 1231, då de båda erhöllriddarslaget iBrandenburg Neustadt, var deras förmyndarskap över.

Bröderna samregerade Brandenburgs territorium fram till 1258, då markgrevskapet delades i två delar. Johan I fickStendal ochAltmark, som vid denna tid fortfarande sågs som markgrevskapets ursprungliga kärnland, samtHavelland ochUckermark, och grundade därmed linjen Brandenburg-Stendal av huset Askanien.Otto III styrde överSpandau,Salzwedel,Barnim,Lebuser Land ochStargard, och grundade linjen Brandenburg-Salzwedel. Bröderna fortsatte dock att representera Brandenburg tillsammans och även under deras ättlingar kom både Johans och Ottos efterlevande att erkännas som markgrevar och medregenter av Brandenburg. GenomValdemar av Brandenburg återförenades sedermera de båda linjerna 1317, efter att linjen Brandenburg-Salzwedel dött ut, men kort därefter utslocknade även Brandenburg-Stendallinjen och helahuset Askaniens brandenburgska gren på manssidan 1320, varefterhuset Wittelsbach förlänades med markgrevetiteln.

Johan I och Otto III:s tid som markgrevar av Brandenburg kännetecknas av expansion, och under deras regeringstid kom de sista delarna avBarnim ochTeltow,Uckermark,herrskapet Stargard ochLebuser Land att komma under huset Askanien. Även öster om Oder iNeumark kom markgrevarna att bygga ut sin makt. Brandenburgs ökade makt under denna tid tog sig bland annat uttryck i Otto III:s kandidatur tillKung av Tyskland 1256.

Under denna period grundades många städer i de nykoloniserade områdena iMittelmark och vid Oder. DubbelstädernaCölln ochBerlin, samtSpandau, kom att byggas ut under denna tid, ochFrankfurt an der Oder ochNeu-Landsberg i nuvarande Polen grundades. Från 1230-talet och framåt kom Johan att bygga ut och användaSpandaus borg som sitt viktigaste residens, istället för den tidigare residensstadenBrandenburg an der Havel.

Johan I ligger begravd i det kloster som han grundade 1258,Kloster Chorin näraEberswalde nordost om Berlin. Han är tillsammans med sin bror Otto framförallt ihågkommen för sin viktiga roll i utbyggnaden av de städer som senare bildade det moderna Berlin, och för att ha stärkt huset Askaniens och markgrevskapet Brandenburgs ställning öster om Elbe.

Johan gifte sig 1230 med prinsessanSofie av Danmark (1217-1247), dotter till kungValdemar Sejr ochBerengaria av Portugal. De fick följande barn:

• Johan II av Brandenburg (omkr. 1237 – 1281), medregent som markgreve av Brandenburg.
• Otto IV av Brandenburg (omkr. 1238–1308), markgreve avBrandenburg.
• Erik av Brandenburg (omkr. 1242–1295), ärkebiskop avMagdeburg 1283–1295.
• Konrad I av Brandenburg (ca. 1240–1304), medregent som markgreve av Brandenburg, far tillValdemar av Brandenburg.
• Helene (1241/42 –1304), gift 1258 med markgrevenDietrich av Landsberg, (1242–1285).

Sofie avled under en resa till Danmark 1247 i barnsäng.

Han gifte sig andra gången 1255 medJutta av Sachsen (? –1287), dotter tillAlbrekt I av Sachsen och Agnes av Thüringen (död före 1247). I det äktenskapet föddes:

• Agnes av Brandenburg (efter 1255–1304), drottning av Danmark genom giftermål 1273 med kungErik Klipping (1249 –1286), omgift 1293 med greveGerhard II av Holstein (1254–1312).
• Henrik I "utan land", (1256–1318), medregerande markgreve av Brandenburg och markgreve avLandsberg, gift med Agnes av Bayern, dotter till hertigLudvig II av Bayern.
• Mechthild (?–före 1309), gift med hertigBogislav IV av Pommern, (1258–1309)
• Albrekt (ca. 1258–1290)
• Hermann (?–1291),biskop av Havelberg 1290-1291.

• 
  Max Baumbachs skulptur av bröderna och markgrevarna Johan I och Otto III, avbildade som grundare avBerlin, avtäcktes år 1900 och stod fram till 1930-talet iSiegesallee. Idag finns den temporärt uppställd iZitadelle Spandau.
• 
  Markgrevskapet Brandenburgs expansion underhuset Askanien.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material fråntyskspråkiga Wikipedia,Johann I. (Brandenburg),17 oktober 2016.

• Markgrevar av Brandenburg
• Huset Askanien
• Personer i Tyskland under 1200-talet
• Födda 1200-talet
• Avlidna 1266
• Män

• Bild från Wikidata som saknar bildtext
• Artiklar med eventuellt julianska datum från Wikidata
• Uppgifter från Wikidata med förbehåll – äktenskap
• Wikidataetiketter på danska
• Wikidataetiketter på främmande språk för egenskapen P40
• Dewp