Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Johan Adler Salvius

Från Wikipedia
Johan Adler Salvius
Född1590[1][2][3]
Strängnäs,Sverige
Död24 augusti1652[1]
Stockholm
BegravdStorkyrkan[1][4]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1]
SysselsättningDiplomat[1],politiker[5]
Befattning
Häradshövding[1]
Riksråd[1]
Hovkansler (1634–1651)[1]
MakaMargareta Pedersdotter
(g. 1620–1652)
Redigera Wikidata
Gravmonumentet med epitafium över Johan Adler Salvius iStorkyrkan i Stockholm

Johan Adler Salvius, före adlandet 1629Johan Salvius, född1590 iSträngnäs, död24 augusti1652 iStockholm, var ensvenskfriherre,riksråd ochdiplomat.Han företrädde Sverige vid de förhandlingar som avslutadetrettioåriga kriget och ledde fram tillwestfaliska freden 1648.

Biografi

[redigera |redigera wikitext]

Johan Salvius var son till makarna Anna Persdotter och Peder Hansson, stadsskrivare i Strängnäs av ångermanländsk allmogesläkt. Han studerade vältalighet, medicin och juridik vid olika europeiska universitet (Uppsala,Rostock,Strasbourg,Montpellier,Helmstedt ochMarburg), som avslutades medjuris utriusque doktorsgrad 1619. Adler Salvius fickGustav II Adolfs förtroende att anlägga planen förGöteborg.[6] Året därpå ingick han äktenskap med Margareta Pedersdotter Skuthe (1560–1657), den trettio år äldre änkan efter en förmögen guldsmed och borgare i Stockholm, Lorentz Hartman († 1617), förfäder till ättenAdlerhielm.[7]

Johan Adler Salvius egentliga karriär inleddes 1621, då han utnämndes till assessor iSvea hovrätt. Året därpå fick han diplomatiska uppdrag i bland annat norra Tyskland och utnämndes 1624 tillstatssekreterare. Efter adlandet 1629 utnämndes Adler Salvius efterAnders Ödla (död 1630) till ordinarie resident i Hamburg, en av den dåtida svenska diplomatins viktigaste poster, som han innehade i tjugo år (1631–50). Han utnämndes till riksråd 1648 mot protester avPer Brahe den Yngre ochAxel Oxenstierna som tyckte Salvius låga börd inte var förenlig med Riksråds värdighet.Drottning Kristina tyckte dock annorlunda och sade "När man frågar gode rådh, då frågar man inte inthet efter 16 ahner utan quid consilii (goda råd)". Salvius upphöjdes till friherre 1651 strax före sin död.[8]

Tillsammans med Johan Oxenstierna, son till Axel Oxenstierna, blev Johan Adler Salvius 1641 Sveriges ombud vid fredsförhandlingarna i Osnabrück och Münster, vilka ledde fram till den för Sverige så gynnsamma westfaliska freden 1648.

Efter att westfaliska freden slutits kallades Adler Salvius hem för att som personlig rådgivare bistådrottning Kristina.Trots detta dröjde han kvar över ett år i Tyskland och återvände först våren 1650 motvilligt till Sverige, där han fullföljde hedersuppdraget att lämnaratifikationen av fredsdokumentet till drottningen.[9]

Redan följande år fick han dock åter lämna Sverige för att på en fredskongress i Lübeck förhandla med polackerna och samtidigt söka kontakt med fransmännen för en eventuellt förnyad allians med dem. Resultatet blev emellertid klent och han kallades åter hem.[9]

Adler Salvius räknas till en av Sveriges dåtida främsta yrkesdiplomater. Hans politiska smidighet var högt uppdriven och hans förmåga att finna inflytelserika gynnare inte mindre. Samtidigt kunde han med viss lätthet hitta stöd i olika läger, vilket framgår av hans omfattande brevväxling.[9]

Adler Salvius sista år fick framför allt sin prägel av hans gynnade ställning hos drottning Kristina. Han byggde upp verksamhet iTullinge gård, som han ägde från 1630-talet, där han bland annat hade drottningen på besök.[9]Adler Salvius väg som passerar gården är uppkallad efter honom. Gårdens huvudbyggnad, med omkring 30 rum, brann ned 13 februari 1943.

Adler Salvius är begravd iStorkyrkan i Stockholm.[10] Ovanför hansgravmonument i Storkyrkan hänger ettepitafium skapat av den tyske skulptörenHeinrich Wilhelm. Gravmonumentet är omgivet av ettjärngaller. Det smida järngallret kring Salvius grav är ettmästararbete.[11] Som diplomat och förhandlare för Sverige undertrettioåriga kriget hade Salvius en mycket framträdande position. För sina insatser som förhandlare efter trettioåriga kriget erhöll SalvisBalingsta gård somförläning. Han skänktealtaruppsatsen i silver till Storkyrkan i Stockholm.

Se även

[redigera |redigera wikitext]

Referenser

[redigera |redigera wikitext]

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^ [abcdefgh]Johan Adler Salvius,Svenskt biografiskt lexikon,Svenskt Biografiskt Lexikon-ID:5540.[källa från Wikidata]
  2. ^Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren,Digitale Bibliotheek voor de Nederlandse Letteren, DBNL författar-ID:salv008, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^Nationalencyklopedin,Nationalencyklopedin-ID:johan-adler-salviusnationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^S. Nikolai eller Storkyrkan S. Nikolai eller Storkyrkan. III, Inredning och lösa inventarier, 1927, s. 518,läs online, läst: 16 november 2019, ”Herregraven N:o 15. Adler Salvius, t 1652 (fig. 275).”.[källa från Wikidata]
  5. ^Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID:ola2016928533, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^Adler-Salvius, Johan, iHerman Hofberg,Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
  7. ^Adler Salvius, Adelsvapen-Wiki, adelsvapen.com. Läst 23 mars 2023.
  8. ^Ullgren, Peter (2015). En makalös historia: Magnus Gabriel De la Gardies uppgång och fall. Norstedt. sid. 126-127.ISBN 978-91-1-304083-7. Läst 16 februari 2025 
  9. ^ [abcd]Svensk Uppslagsbok, Band 1, 1947-1955. (spalt 198)
  10. ^Här vilar berömda svenskar, Ordalaget Bokförlag och Göran Åstrand (1999) sid.155,ISBN 91-89086-02-3
  11. ^Göran Åstrand, Känt och okänt på Stockholms kyrkoårdar, 1998, sidorna 173-175.ISBN 91-973128-2-7

Källor

[redigera |redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]
  • Botëhius, Bertil (1914). Johan Adler-Salvius' papper i Riksarkivet.. Stockholm.Libris1967266 
  • Cronholm, Abraham Peter (1836). Strödda biographier, samlade och utgifne. Lund.Libris2604371 
  • Droste, Heiko (1999). ”Johan Adler Salvius i Hamburg: ett nätverksbygge i 1600-talets Sverige”. Mare nostrum / [text- och bildredigering: Kerstin Abukhanfusa] (Stockholm : Riksarkivet, 1999): sid. 243–255 : ill..  Libris3396359
  • Engström, Nils Göran (1998). Johan Adler Salvius, krigsbankir och fredsfrämjare: en levnadsteckning. [Helsingfors]: [N. G. Engström].Libris7855513.ISBN 952-91-0067-1 
  • Lundgren, Sune (1945). Johan Adler Salvius: problem kring freden, krigsekonomien och maktkampen. Lund: Lindstedts univ.-bokhandel.Libris8074988 
  • Odhner, Clas Theodor (1876). Handlingar rörande Johan Adler Salvii upphöjelse till riksråd. Historiskt bibliotek, 99-0432296-1 ; 2:4. Stockholm: Klemmings antiqvariat.Libris1963696 
  • Oxenstierna, Axel (2012). Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling. Avd. 2. Bd 14, Brev från Johan Adler Salvius. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien.Libris13484287.ISBN 978-91-7402-411-1 
  • Skenbäck, Urban (1998). ”Diplomaten, drottningen och freden: Der Diplomat, die Königin und die Frieden = The diplomat, the Queen and the peace”. 1648 Westfaliska freden / [redaktör: Elisabeth Westin Berg] (Stockholm : Vasamuseet, 1998): sid. 9–67 : ill. (vissa i färg).  Libris3013655
  • Skoglund, Lars-Olof (1998). ”Två bönder och en springare: de svenska sändebuden till westfaliska fredskongressen”. Krig och fred i källorna / [text- och bildredaktion: Kerstin Abukhanfusa] (Stockholm : Riksarkivet, 1998): sid. 117–131 : färgill..  Libris2542608

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Adler_Salvius&oldid=58831816
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2026 Movatter.jp