Joensuu är enstad (kommun) ochresidensstad ilandskapetNorra Karelen iFinland. Joensuu har&&&&&&&&&&077261.&&&&&077 261 invånare och en total yta på&&&&&&&&&&&02751.&700002 751,07 kvadratkilometer.
Grannkommuner ärBräkylä,Ilomants,Kontiolax,Lieksa,Libelits ochTohmajärvi.
Joensuu stads språkliga status ärenspråkigtfinsk.
Stadens namn betyderÄlvmynningen. I staden ges en finskspråkig dagstidning ut,Karjalainen.
En finskspråkig högskola öppnades 1969 i staden, som 1984 uppgraderades tillJoensuu universitet.Östra Finlands universitet bildades 2010, då Kuopios och Joensuus universitet sammanslogs.[5]
Där stadens centrum kom att ligga låg mellan 1790 och 1809 den fornaKarelska jägarkårens sommarexercisplats. Joensuu grundlades 1848 på västra stranden avPielis älv, främjande norra Karelens handel och ekonomiska liv. Staden uppfördes efter en regelbunden plan med breda, raka gator. Längs älvens strand anlades esplanader med alléer av stora björkar, varigenom hamnpartiet med Pielis kanals nedersta sluss gjorde ett prydligt intryck; därifrån gick även den stora bron över älven till dess östra strand.
Omkring förra sekelskiftet var handeln betydande, särskilt exporten av trävaror och mejeri‐ och köttprodukter. I staden fanns då ettlyceum uppfört 1894 efter ritningar avTheodor Decker, en sexklassig privat flickskola, en lägre hantverksskola, navigationsskola, samt en väv‐ och handarbetsskola. Stadskyrkan uppfördes 1903, med sina tre torn efter ritningar avJosef Stenbäck. Joensuu kom med tiden att behålla sin position som en livlig utbildnings‐ och handelsstad, och har dessutom blivit en viktig knutpunkt för flera landsvägar, flyg‐ och järnvägslinjer, samt vattenleder. De senare sammanstrålade i stadens hamnområde vid älven. Joensuu spelar en väsentlig roll i Finlands kulturliv, som vårdare avkalevalakulturens traditioner. Denkarelska kulturtraditionen bevaras bland annat iNorra Karelens museum. Många gamla bilder av drunknade sjömän hänger inne i stadens kyrka.
den 1 januari 1954 inkorporerades kommunenPielisensuu.[6] Den 1 januari 2005 slogs Joensuu stad samman medKiihtelysvaara ochTuupovaara förutvarande kommuner. Vid årsskiftet 2008/2009 genomfördes den andra kommunsammanslagningen, då Joensuu stad gick ihop medPyhäselkä ochEno kommuner.
| Valår | VF | SDP | GRÖN | SAF | C | LFP | RN | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1976 | 7 | 17 | | 1 | 4 | 4 | | 3 | 15 | | 51 | 73,8 | |
| 1980 | 5 | 19 | | 1 | 6 | 2 | | 3 | 15 | | 51 | 73,2 | |
| 1984 | 5 | 20 | | 2 | 7 | | | 2 | 15 | | 51 | 66,7 | |
| 1988 | 3 | 20 | 1 | 1 | 7 | 1 | | 4 | 14 | | 51 | 64,0 | |
| 1992 | 3 | 22 | 4 | 2 | 6 | | | 3 | 11 | | 51 | 66,6 | |
| 1996 | 2 | 20 | 5 | | 9 | | | 2 | 13 | | 51 | 54,9 | |
| 2000 | 2 | 20 | 5 | | 9 | | | 4 | 11 | | 51 | 47,6 | |
| 2004 | 3 | 18 | 4 | | 11 | | | 3 | 12 | | 51 | 51,6 | |
| 2008 | 3 | 19 | 6 | 3 | 14 | | | 2 | 12 | | 59 | 54,1 | |
| 2012 | 3 | 17 | 6 | 8 | 13 | | | 2 | 10 | | 59 | 51,4 | |
| 2017 | 6 | 15 | 9 | 5 | 12 | | | 3 | 9 | | 59 | 52,6 | |
| 2021 | 5 | 14 | 7 | 8 | 13 | | 1 | 2 | 9 | | 59 | 47,6 | |
| Data hämtat frånStatistikcentralen ochDoria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Joensuu har följande vänorter:[7]
Linköping,Sverige, sedan 1940
Tønsberg,Norge, sedan 1948
Ísafjörður,Island, sedan 1948
Hof,Tyskland, sedan 1970
Vilnius,Litauen, sedan 1970
Joensuu har även samarbetsavtal medPetrozavodsk sedan 1994, samt samverkan medSordavala ochSuojärvi, alla iRyssland.
| Befolkningsutvecklingen i Joensuu stad 1975–2020[8] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1975 | | 62 193 |
| 1980 | | 63 969 |
| 1985 | | 66 166 |
| 1990 | | 67 363 |
| 1995 | | 70 507 |
| 2000 | | 71 013 |
| 2005 | | 72 292 |
| 2010 | | 73 305 |
| 2015 | | 75 514 |
| 2020 | | 76 935 |
| Anm:Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 50 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[9][10]
| Språk | Talare 2022-12-31 |
|---|
| Antal | Andel (%) |
|---|
| Hela befolkningen | 77 513 | 100,0 | | Inhemska språk totalt | 72 677 | 93,8 | | Finska | 72 590 | 93,6 | | Svenska | 83 | 0,1 | | Samiska | 4 | 0,0 | | Främmande språk totalt | 4 836 | 6,2 | | Ryska | 2 462 | 3,2 | | Arabiska | 250 | 0,3 | | Engelska | 212 | 0,3 | | Bengali | 181 | 0,2 | | Kinesiska | 130 | 0,2 | | Tyska | 100 | 0,1 | | Thailändska | 94 | 0,1 | | Kurdiska | 91 | 0,1 | | Estniska | 90 | 0,1 | | Spanska | 84 | 0,1 | | Vietnamesiska | 83 | 0,1 | | Persiska | 77 | 0,1 | | Urdu | 69 | 0,1 | | Turkiska | 64 | 0,1 | | "Annat språk" | 55 | 0,1 | | Språk med färre än 50 talare men fler än 10 | 668 | 0,9 | | Språk med färre än 10 talare | 126 | 0,2 |
| Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk. | |
