Jean Racine, född22 december1639 iLa Ferté-Milon iAisne, död21 april1699 iParis, var enfransktragedidramatiker underbarocken. Han var far tillLouis Racine. Racine är en av Frankrikes mest kändadramatiker. Tillsammans medMolière ochCorneille räknas han som en ledande företrädare förfranskklassicismen under1600-talet.
Racine blev tidigtföräldralös. Istället uppfostrades han hosmoralsträngajansenister vidPort-Royal. Dessa upprätthöll en strängaugustinsk uppfattning inom denromersk-katolska kyrkan. Han blev upptagen av dem 1655 och tillbringade tre år i klostret, samtidigt som han fick en utbildning och lärde sig bland annatgrekiska.
År 1664 började Racine arbeta som dramatiker hos Molière och han skrev under denna tidLa Thébaïde, men han lämnade snart Molière och blev en av hans största konkurrenter. Nu började han arbeta efter franskklassicismens regler och skrev sitt första stora mästerverk –Andromake (1668), en pjäs som är inspirerad av den grekiskasagohistorien. Den handlar omAndromakes trofasthet mot sin döde makeHektor och vägen till det tragiska slutet. Framgångarna medAndromake gjorde att Racine vid den tiden blev det största namnet inom tragedin, vid sidan av Corneille.
I Racines verk kan man notera att han var en skarp skildrare av psykologiska händelseförlopp, för konflikterna är hårddragna. Racine använder sig av ett uttryckligt språk, vilket man särskilt kan se iBritannicus (1669), en tragedi om kejsarNero, vilken liksom många av Racines verk handlar om kvinnorna i en mansdominerad värld. EfterBritannicus fortsatte Racine att författa tragedier medantikt tema, vilka gestaltade mänskligt lidande och konflikter. Där kan man seBerenike (1671), som tar upp fakta ur den romerska historien,Bajazet (1672), som utspelar sig i ett samtida Turkiet,Ifigenia i Aulis (1675), vilken bygger påEuripides verk, samtFaidra (1677), där han visar en stor talang när det gäller att skildra kvinnopsykologi. Då berättar han om hurFaidra möter den sanna passionen och övervinner förnuftets motstånd.
Efter stora framgångar medFaidra väckte Racine missnöje från de högt uppsatta i samhället, samtidigt som han genomgick en religiös kris på grund av återuppväckta tvivel från sin tid som jansenist. Detta gjorde att han lämnade teatern och inte kom ut med några nya verk på tio år. Istället anställdes han vidhovet som kunglighistoriograf tillsammans med sin vänNicolas Boileau.
Racine skulle så småningom återvända till teatern. NärMadame de Maintenon, som varLudvig XIV:smätress, kom med en beställning på två verk medbibliskttema antog han den och genomgick en av de viktigaste perioderna i sitt kreativa liv. Det första verket blevEsther (1689) som han skrev för flickskolanMaison royale de Saint-Louis i Saint-Cyr (nuvarandeSaint-Cyr-l'École), vilken de Maintenon var föreståndare för, och 1691 utkom han med det andra dramat,Atalja, vilket även det uppfördes på skolan.
TillAtalja skrev Racine ävenCantiques spirituels (1694), vilket betyder ungefär andliga sånger. Detta verk är skrivet med ett allvar och en utsökt stil som har gjort det till ett av de främsta verken inom fransklyrik. Av Racines arbeten har eftervärlden framför andra hyllatFaidra, som har beskrivits somskådespelerskornasHamlet. Svenska översättningar på originalets versmått,alexandriner, utgavs 1797 (Gudmund Jöran Adlerbeth:Fedra och Hippolyt), 1906 (Karl August Hagberg:Fedra) och 1974 (Thomas Kinding:Faidra). En icke rimmad tolkning spelades påDramaten 2006 (Anders Bodegård:Fedra).
Asteroiden11051 Racine är uppkallad efter honom.[12]
- La Thébaïde (1664)
- Alexandre le Grand (1665)
- Andromaque (1668)
- Andromache eller Ett ömt moders-hierta förestält i en af engelskan öfwersatt tragoedia ... (översättningCarl Gyllenborg, Stockholm, 1723)
- Andromach, sorgespel i fem acter (översättningChristopher Manderström, Stockholm, 1778)
- Andromake: sorgespel (översättningIvar Harrie, Geber, 1934)
- Britannicus (1669)
- Britannicus (otryckt översättning avGöran O. Eriksson för Kungliga Dramatiska teatern, 1974)
- Bérénice (1671)
- Bérénice (otryckt översättning av Göran O. Eriksson för Stockholms stadsteater 1969)
- Bajazet (1672)
- Mithridate (1672)
- Mitridath, sorge-spel uti fem afhandlingar (anonym översättning, Stockholm, 1759)
- Mitridates (översättning Ivar Harrie, Gleerup, 1934)
- Iphigénie (1675)
- Phèdre (1677)
- Esther (1689)
- Comedia om Ester (översättning G. Josuæ Törnqvist (Adelcrantz), Stockholm: C. G. U. Silfverstolpe, 1871)
- Athalie (1691)
- Athalie, tragedie uti fem acter med chorer (översättningJohan Murberg, Stockholm, 1776)
- Atalja: sorgespel ur den heliga skrift (översättning Ivar Harrie, Geber, 1938)
- ^ [ab]Bibliothèque nationale de France,BnF catalogue général,Bibliothèque nationale de France, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog:120076761, läst: 14 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [abc]arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID:10377, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^SNAC, SNAC Ark-ID:w6571fw6, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^Internet Broadway Database,Internet Broadway Database person-ID:8225, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^Itaú Cultural,Enciclopédia Itaú Cultural, Itaú Cultural,ISBN 978-85-7979-060-7, Enciclopédia Itaú Cultural:pessoa360238/jean-racine, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^”Расин Жан”,Большая советская энциклопедия :[в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^läs online,www.tombes-sepultures.com .[källa från Wikidata]
- ^ [ab]abART, abART person-ID:34554, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^Charles Dudley Warner (red.),Library of the World's Best Literature, 1897,läs online.[källa från Wikidata]
- ^Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID:jean-racine,läs online, läst: 2 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [abc]Leo van de Pas,Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
- ^”Minor Planet Center 11051 Racine” (på engelska). Minor Planet Center.https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11051. Läst 3 juni 2023.
