Movatterモバイル変換


[0]ホーム

URL:


Hoppa till innehållet
Wikipedia
Sök

Japan

Koordinater:35°N136°Ö / 35°N 136°Ö /35; 136
Från Wikipedia
För andra betydelser, seJapan (olika betydelser).
Japan
日本
Nihon, Nippon
FlaggaStatsvapen
Nationalsång: Kimi ga yo

läge
HuvudstadTokyo[1]
Största stadTokyo
Officiellt språkjapanska
StatsskickParlamentariskkonstitutionell monarki
 - KejsareNaruhito
 - PremiärministerSanae Takaichi
NationalförsamlingParlamentet
 - ÖverhusÖverhuset
 - UnderhusUnderhuset
Självständighetofficiellt grundat: 660 f.Kr. 
 - DeklareradJapans konstitution 1947 
Yta
 - Totalt377 915 km²[2] (64:e)
 - Vatten (%)3,55 %
Demografi
 - 2022 (jan) års uppskattning125 440 000[4] (11:e)
 - 2015a års folkräkning127 094 745[3] 
 - Befolkningstäthet330 inv./km² (44:e)
BNP (PPP)2023 års beräkning
 - Totalt 6,456biljonerUSD[5] (4:e)
 - Per capita 51 809USD[5] (36:e)
BNP (nominell)2023 års beräkning
 - Totalt 4,409 biljonerUSD[5] (3:e)
 - Per capita 35 385USD[5] (28:e)
HDI (2021) 0,925[6] (19:e)
Valutajapansk yen (¥) (JPY)
TidszonUTC+9
Topografi
 - Högsta punktFuji,3 776 m ö.h.
 - Största sjöBiwasjön,670 km²
 - Längsta flodShinanogawa,367 km
Kör påVänster
Nationaldag11 februari
NationalitetsmärkeJ
LandskodJP, JPN, 392
Toppdomän.jp
Landsnummer81
a Folkräkningen hölls den 1 oktober 2015.

Japan (japanska:日本,Nihon ellerNippon; formellt日本国,Nihon-koku ellerNippon-koku; bokstavligtstaten Japan) är enöstat ochkonstitutionell monarki (kejsardöme) iÖstasien.[7] Japan är beläget iStilla havet, öster omJapanska havet,Kina,Nordkorea,Sydkorea ochRyssland och sträcker sig frånOchotska havet i norr tillÖstkinesiska havet ochTaiwan i söder. Detecken som utgör Japans namn betyder "solens ursprung", varför Japan ibland kallas "Soluppgångens land".

Japan är enögrupp bestående av 6 852 öar.[8] De fyra största öarna ärHonshu,Hokkaido,Kyushu ochShikoku, som tillsammans står för 97 procent av Japans yta. Japan är detelfte folkrikaste landet, med omkring 125 miljoner invånare, varav mer än 37,73 miljoner i huvudstadenTokyo, som ärvärldens folkrikaste stad (sedan millennieskiftet 2000).

Arkeologiska undersökningar visar att människor bott i Japan så tidigt somsenpaleolitikum. Det första skriftliga omnämnandet av Japan är ikinesiska historietexter från första århundradet. Inflytande från andra länder följt av långa perioder av isolering har präglatJapans historia. Segrar i slutet av 1800- och början av 1900-talet iförsta kinesisk-japanska kriget,rysk-japanska kriget ochförsta världskriget tillät Japan att utöka sitt imperium under en period av ökad militarism. Detandra kinesisk-japanska kriget 1937 expanderade till en del avandra världskriget, som kom till ett slut 1945 genomatombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Sedan Japan antog sin revideradekonstitution 1947 har Japan haft en enhetlig konstitutionell monarki med en kejsare och ett folkvaltparlament.

Japan, en ekonomisk stormakt,[9] är världenstredje största ekonomi efter nominell BNP[10] och fjärde största ekonomi efterköpkraftsparitet. Det är också världens fjärde största exportör och fjärde största importör. Trots att Japan officiellt har avsagt sig sin rätt att förklara krig, upprätthåller man en modern militär styrka för självförsvar och fredsbevarande,Japans självförsvarsstyrkor. EfterSingapore har Japan den lägsta mordfrekvensen (inklusive mordförsök) i världen.[11] Enligt bådeFörenta nationernas ochVärldshälsoorganisationens beräkningar har Japan längst livslängd av världens länder,[12][13] och enligtThe World Factbook den näst lägstaspädbarnsdödligheten, efterMonaco, per 2016 års beräkning (med endast två döda per tusen nyfödda).[14]

Etymologi

[redigera |redigera wikitext]

Ordet Japan är enexonym, på japanska heter landetNihon ellerNippon (日本), officielltNihonkoku ellerNipponkoku (日本国), "Japanska riket". Teckensammansättningen, som ordagrant betyder "solens ursprung", eller som det vanligen tolkas tillsammans med tecknet för land, "Soluppgångens (land)", härstammar från det väster om Japan belägnaKina. Tidigare hade flera namn förekommit.

Det tidiga (700-tal) namnetYamato (大和 eller 倭) går tillbaka på ett ännu äldre (300-tal) namn kineserna använde om Japan,Wa (倭).Wa var ursprungligen en pejorativ term, "dvärg" (modern kinesiska wō, med betydelsen "kort"). Japan kom senare att skrivas med tecknet för en mer positivhomonym, i dag på kinesiska vanligen uttalad (和), och kom så att användas i Japan först om området kring dagensNara och senare (underNaraperioden) om landet självt tillsammans med tecknet för "stor" (大).

Marco Polo använde i sin bok namnetCipangu, som troligtvis återger det dåtida (1200-tal) kinesiska uttalet av 日本國, "landet Cipang", påmandarin ellerwudialekten. Att det kinesiska uttalet fick genomslag ivästvärlden berodde på Ostindiehandeln med Kina.Portugisiska sjöfarare i början av 1500-talet var de första av dessa köpmän som rapporterade tillbaka till Europa om landets existens efter expeditioner tillMalaysia och Sydkina.

I Japan var Nippon det vanligaste uttalet fram tillandra världskrigets slut, dåNihon började användas allt mer i offentliga sammanhang. Detta bottnade i att Nippon upplevdes som att det lät för hårt och påminde om kriget och den statliga propagandans tal om "Dainippon" (Storjapan). Nippon används dock fortfarande i många officiella sammanhang, påfrimärken, allmänt av människor som växte upp innan kriget och vid internationella sportevenemang som exempelvis ihejaramsanGambatte Nippon, "Heja Japan". Det finns även andra användningstillfällen.

Historia

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Japans historia

Japan har bebotts av människor i minst 35 000 år. De tidigast daterade kvarlämningarna, verktyg gjorda av sten, härstammar från kring 12 000 f.Kr. Vid den tiden räknar man att Japansyngre stenålder, ofta benämnd med det japanska namnetJomon, inleddes.

Mycket lite är känt om Japans förhistoriska förflutna, men 11 februari 660 f.Kr. räknas traditionellt som den dag då det japanska kejsardömet grundades. Detta baseras på två japanska delvis historiska, men mestadels mytologiska krönikorNihonshoki ochKojiki som skrevs i början av 700-talet. Historiker tror dock att den förste japanske kejsaren varOjin, som kan ha varit verksam under första hälften av 400-talet, även om det råder stor osäkerhet kring hans levnadsår. Japan har sedan dess traditionellt styrts av en kejsare med mandat från de gudar som skapade Japan, även om den verklige regenten inte alltid tillhört kejsarhuset. Under de tvåshogunaten var kejsaren oftast enmarionett för militärregimen.

Under den japanska medeltiden, den period som inleddes 1185 efter attMinamoto-klanen installerat sin ledare Yorimoto somshogun iKamakura, växte en stark krigarklass fram,samurajerna. Dessa skulle komma att få en stor betydelse i Japans historia. Med start iŌninkriget 1467, påbörjades en nästan 150 år lång period av inbördeskrig mellan feodalherrar, så kalladedaimyoer, och därmed splittring. Perioden kallasSengoku, "de krigande staterna".

I slutet av 1500-talet leddeOda Nobunaga landet mot en unifiering, men efter att han blev mördad av en av sina egna generaler år 1582, etableradeToyotomi Hideyoshi sig som efterföljare och lyckades så småningom konsolidera resten av Japans daimyoer. När Hideyoshi dog 1598 utan att ha utsett en efterföljare, återuppstod inbördeskriget men så småningom framträddeTokugawa Ieyasu, en daimyo frånMikawa, som återförenare av Japan i och med grundandet avTokugawashogunatet, som också var startskottet påEdoperioden.

UnderEdoperioden slöt sig Japan nästan helt från omvärlden, efter decennier av stort kulturellt utbyte med Korea och Kina. I början av 1800-talen krackelerade shogunatet allt mer. Efter att den amerikanske kommendörkaptenenPerry 1853 slutgiltigt tvingat Japan att öppna sig för handel med utlandet moderniserades Japan i en anmärkningsvärd hastighet. Han anlände i den typ av skepp som kallatsde svarta skeppen och som anlände till Japan under 1500-1800-talet.Meijirestaurationen, döpt efter kejsareMeiji (född Mutsuhito), räddade Japan från att utsättas från samma öde som Kina, som blivit utsuget av europeiska och nordamerikanska makter.

Japan år 1910.

Från slutet av 1800-talet och fram till 1945 utvecklades Japan från ett litet isolerat land på Stilla havets rand till det mäktigaste riket i Östasien. Perioden mellan 1894 och 1945 kan betecknas som Japans imperialistiska era och perioden mellan 1921 och 1931 kan betecknas som den tidsperiod då nationalismen/militarismen successivt ökade sitt inflytande i Japan till att mellan 1932 och 1945 helt dominera japansk politik.

År 1894 utbrötförsta kinesisk-japanska kriget som Japan vann, och i ett fredsavtal 1895 tillerkändes Japan överhöghet överTaiwan (Formosa). Samtidigt avsade sig Kina sina rättigheter i Korea och gav Japan samma exterritoriella rättigheter i Kina som övriga kolonialmakterna hade. Japanska trupper spelade en viktig roll då det så kalladeBoxarupproret i Peking slogs ned 1900. Ryska och japanska expansionsintressen kolliderade i Korea och Manchuriet, och 1904 utbröt detrysk-japanska kriget. Kriget varade till 1905 då Japan förklarades som segrare. Fredsvillkoren innebar att Ryssland erkände att Korea ingick i Japans intressesfär och att Ryssland skulle evakuera sina styrkor från Manchuriet. I realiteten handlade det om vem som skulle få överhöghet över Korea. Japan fick även kontroll över Port Arthurs flottbas och territorium bestående av den södra halvan avSachalin. Den ryska militärens bitterhet över förlusten mot Japan bidrog även till denryska revolutionen. År 1910 annekterade Japan hela den koreanska halvön, och Japan garanterades genom avtal med Ryssland särskilda rättigheter i Manchuriet.

Japan, som 1902 ingått en militär allians med Storbritannien, gick in i första världskriget påEntentens sida. Under första världskriget befäste Japan sin position som stormakt och striderna som i huvudsak bekämpades mot tyska intressen i Asien, inbegrep världens första flyganfall från hangarfartyg. Japanska flottan bistod även Storbritannien och skickade krigsfartyg till Sydafrika och Malta. Japans deltagande i första världskriget resulterade i att Tysklands rättigheter iShandongprovinsen överfördes till Japan (seVersaillesfreden 28 juni 1919). Vidare annekterade Japan Tysklands mandat över ett antal öar i Stilla havet, som klass C-mandat. Japan lyckades dock inte att i Versaillesfördraget och vidfredskonferensen i Paris (1919) inför inrättandet avNationernas Förbund, få in sitt förslag om en klausul om jämbördighet mellan raser. Japans klausulförslag för detta var ett tillägg till artikel 21 i fördraget om Nationernas Förbund. Motståndet kom framför allt från britterna efter bland annat lyckad lobbying från Australien (White Australia) och USA. Förslaget "Racial Equality Proposal, 1919" erhöll en röstmajoritet men ordförandenWoodrow Wilson, tillika USA:s president, förklarade att ett sådant förslag kräver enhällighet. Eftersom flera nationer ej röstade, däribland USA, antogs aldrig förslaget. Rapporterna från japansk media som följde konferensen bidrog till att den japanska folkliga opinionen gentemot väst, och USA i synnerhet, försämrades. Misslyckandet medförde även att japansk politik alltmer frångick samarbetspolitik med väst och alltmer inriktades mot nationalism. Relationen med Storbritannien försämrades också markant och den anglo-japanska alliansen upphörde inofficiellt 1921, och officiellt den 17 augusti 1923.

Under perioden mellan 1920 och 1936 ökade militären successivt sitt inflytande i japansk politik på bekostnad av de demokratiska krafter som fanns i landet. 1922 grundades det japanska kommunistpartiet med målen att utplåna den feodalism som återstod, avveckla monarkin, erkänna Sovjetunionen som stat och återkalla japanska trupper från Sibirien, Sachalin, Kina, Korea och Taiwan. En brutal förföljelse av kommunistpartiet följde. Radikaler svarade med ett mordförsök på kejsararvingenHirohito i november 1923. Hirohito blev kejsare (Showa) den 25 december 1926. Lagen om bevarande av fred 1925 var ett direkt svar för att försöka stävja kommunistiska "farliga tankar". År 1925 liberaliserades rösträtten, 1928 fick alla män allmän rösträtt i Japan och 1945 infördes allmän rösträtt för kvinnor. Förföljelsen av kommunister fortsatte dock med förbjudandet av kommunistpartiet och 1933 hade det helt utplånats. I spåren av denstora depressionen radikaliserades japansk politik alltmer med kuppförsök och politiska mordförsök genomförda av högerextrema "hemliga" grupper ofta bestående av radikala militära officerare. Det definitiva slutet för den japanska demokratirörelsen kom 15 maj 1932 då en grupp unga högerextrema militära officerare mördade premiärministernInukai Tsuyoshi. Den japanska armén, flottan och flygvapnet fick alltmer makt och självständiga roller.

Japanska marinkårens soldater underandra kinesisk-japanska kriget året 1938.

Den 18 september 1931 inträffade den manchuriska incidenten (även kalladMukdenincidenten). Då incidenten inte är helt utredd är en sannolik möjlighet att en grupp yngre japanska officerare genomförde ett sabotage mot ett stycke järnvägsspår som Japan kontrollerade i Manchuriet, varefter skulden lades på kinesiska dissidenter eftersom explosionen skedde cirka 800 meter från en kinesisk garnison. Japan hade alltsedan rysk-japanska kriget 1904-1905 starka ekonomiska intressen i Manchuriet. Incidenten ledde till att Japan de facto annekterade Manchuriet (Manchukuo). Kina, som var försvagat av interna oroligheter, valde att inte gå i konfrontation med Japan beträffande Japans annektering av Manchuriet. I stället vände sig Kina till Nationernas Förbund varpå en resolution följde om att Japan skulle återdra alla sina styrkor från Manchuriet. Japan vägrade, och lämnade Nationernas Förbund i mars 1933. Dettaandra kinesisk-japanska kriget påbörjades i full skala 1937.

Stridigheterna komplicerades av att kriget, på grund av Kinas inbördeskrig, bedrevs mellan tre parter: Japan, kinesiska nationella styrkor och kinesiska kommunistiska styrkor. Detta brutala krig som skedde på kinesisk mark skildras delvis av Japans erövrande av den dåvarande kinesiska huvudstadenNanking i december 1937 och den massaker som följde av civilbefolkningen. Formellt krig mellan Kina och Japan utropades dock inte förrän Japans attack påPearl Harbor, 1941. Det andra kinesisk-japanska kriget har utgjort den främsta orsaken till Kinas misstroende mot Japan. Trots ett flertal ursäkter anser en bred opinion i bland annatFolkrepubliken Kina att Japan ännu ej tillräckligt bett om ursäkt för kriget (se ävenYasukuni Jinja). I november 1936 gick Japan med i en antikommunistisk pakt,Antikominternpakten med den forne fienden Tyskland. Året efter anslöt sig Italien till pakten.

I september 1940 inträdde Japan i den militära alliansenTremaktspakten,axelmakterna, med bland andraTyskland ochItalien. Japan förde vid denna tidpunkt ett aggressivt och framgångsrikt expansionskrig i Kina och Manchuriet med stora landvinster och många miljoner döda som följd (dock med små japanska förluster). På grund av denna expansiva strategi inledde USA, som alltsedan 1931 stödde de kinesiska nationella styrkorna, enhandelsblockad mot landet, vilket orsakade en landsomspännande oljebrist. Genomransoneringar och andra oljebesparande åtgärder klarade sig landet trots allt relativt bra, men flottan som var något av Japans stolthet under den här tiden, var beroende avoljan och krigsregeringen såg sig tvungen att göra någonting. Man bestämde sig för en överraskningsattack mot den amerikanska flottbasenPearl Harbor, för att i ett slag försöka krossa den amerikanska stillahavsflottan och därmed kunna vinna en snabb seger. Först såg det ut som att strategin lyckats, men med tiden blev det allt mer tydligt att man väckt "en sovande jätte", och sakta blev japanerna tillbakatryckta och av sitt territorium förlorade de ö efter ö.

Amerikanerna blev skrämda av de japanska soldaternas kampvilja och i stället för att genomföra en invasion av den japanska arkipelagen, ville presidentTruman, som nyligen blivit tillsatt, pröva sitt hemliga vapen,atombomben. Redan på våren 1945, var den japanska krigsmakten i stort sett redan slagen, och närbrandbomberna överTokyo föll, fanns inte längre något japanskt flygvapen som kunde försvara städerna. Trots detta fortsatte kriget. Men atombomberna överHiroshima den 6 augusti 1945 ochNagasaki tre dagar senare framkallade denjapanska kapitulationen den 15 augusti. (Se vidareJapan under andra världskriget ).

Efter att ha besegrats i andra världskriget ockuperades Japan av USA fram till 1952, och när Japan återfått sin självständighet ingicksalliansen mellan USA och Japan. Efter ockupationens avslutande genomförde Japan en anmärkningsvärd ekonomisk återhämtning. USA återlämnadeRyukyuöarna 1972, men har fortfarande en stor militär närvaro i hela Japan.Sovjetunionen erövradeKurilöarna under kriget och dessa är fortfarande en del avRyssland. Japan har även en territoriell dispyt medSydkorea gällandeLiancourtöarna.

1989 tillträddeAkihito som landets kejsare och med detta börjarHeiseiperioden. År 2003 beslutade Japan att skicka trupper tillIrak, vilket är den första militära handling som Japan genomfört sedan det förbjöds i grundlagen av den amerikanska ockupationsmakten.

Den naturkatastrof som drabbade Japan i mars 2011 (seJordbävningen vid Tōhoku 2011) fick svåra konsekvenser (seFukushima-olyckan) och krävde omkring 20 000 människoliv. Skalvet, vars epicentrum låg i Stilla havet omkring 40 mil nordost om Tokyo, uppmättes till 9,0 på Richterskalan. Det följdes av en 10–20 meter hög tsunamivåg som drog in över de norra delarna av landets östkust, i regionen Tohoku på huvudön Honshu.

2019abdikerade Akihito och hans sonNaruhito tillträdde som Japans kejsare.

Geografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Japans geografi
Fuji.

Japan är beläget i västra delen avStilla havet och består av fyra större öar, samt omkring 6 848 andra mindre öar.[15] Nordligaste delen består av önHokkaido och den sydligaste utposten ärRyukyuöarna (varavOkinawa är den största).

Topografi och hydrografi

[redigera |redigera wikitext]

Både Japans terräng och öarnas uppkomst är resultatet av landets läge på gränsen mellantektoniska plattor, särskilt läget mellanstillahavsplattan och deneurasiska plattan. Stillahavsplattan rör sig västerut, medan den eurasiska plattan förflyttar sig åt öster. Den tektoniska dynamiken har gett upphov tilldjuphavsgravenJapanska graven (9 810 m djup) och en mängd öar som är belägna innanför graven.[16]

Öarna innanför Japanska graven är vulkaniska och på öarna finns ungefär 60vulkaner, samtgejsrar,heta källor ochsolfatarer. Vulkanerna har haftutbrott som är dokumenterade ihistorisk tid och ca en femtedel av öarnas yta är täckta av stelnadlava. I Japan ärjordskalv vanliga och den seismiska aktiviteten är hög med ca 1 500 skalv om året. Vissa skalv är mycket kraftiga där epicentrum kan vara djupt beläget, vilket inte sällan skapartsunamier som har stor påverkan på de japanska kustområdena.[16]

Norra Japan ligger på den södra spetsen avOchotska plattan, en utstickande del av dennordamerikanska kontinentalplattan, under vilkenStillahavsplattan skjuter in, medan Japans sydligare delar ligger på den östligaste delen avAmurplattan, en del av deneurasiska kontinentalplattan, och påOkinawaplattan, under vilka denfilippinska plattan skjuter in. Detta har bidragit till att Japans yta till cirka 73 procent är täckt av berg, varav ett flertal ärvulkaner, såsom det högsta berget,Fuji, vilket når 3 776meter över havet.

Japan är en del av ett stråk av bergskedjor som löper längs Stilla havets västra och norra kust.[16]

Klimat

[redigera |redigera wikitext]

Stora delar av Japan ligger i den tempererade zonen och har ett fuktigt monsunklimat med sydostliga vindar som blåser in från Stilla havet på sommaren. Under vintern blåser det nästan enbart in nordvästliga vindar.

Naturkatastrofer

[redigera |redigera wikitext]

Den seismiska aktiviteten är hög- och lågintensivajordbävningar som förekommer i princip i hela landet, upp emot 1 500 om året, vilket gör det till ett av världens mest jordbävningsbenägna områden.[17] Utöver detta drabbas Japan ofta avtyfoner och äventsunamivågor. År 1923 inträffade denStora Kanto-jordbävningen nära Tokyo som förstörde stora delar av staden och orsakade 140 000 dödsoffer.

Den 11 mars 2011 drabbades nordöstra Japan av en kraftigjordbävning utanför Tōhokus kust. Jordbävningen var den kraftigaste som någonsin har uppmätts i Japan med 9,0 påmomentmagnitudskalan enligt amerikanskaUSGS.[18] Jordskalvet samt följande efterskalv orsakade omfattandetsunamivågor som sköljde in över stora delar av den japanska kusten, och orsakade etthaveri i kärnkraftverket Fukushima I.

Växt- och djurliv

[redigera |redigera wikitext]
Sakuraträd i Japan.

Vegetation

[redigera |redigera wikitext]

Trots landets höga befolkningstäthet och höga efterfrågan på mark täcker skogen i Japan 2/3 av landets yta. Detta beror på att dessa skogar växer i bergstrakter av sådantopografi att risodling och bebyggelse i någon större omfattning inte kan bli aktuell; bergen är helt enkelt för branta. Skogen är också en värdefull råvara för husbyggnad, särskilt av den traditionella japanska stilen med mycket trä, och har följaktligen brukats ganska omfattande genom hela landets historia. I dag bedrivs skogsbruk på 90 procent av skogsarealen. Den återstående tiondelen är troligtvis av avgörande betydelse för att binda upp vattenflöden vid de ihärdiga regnen och därmed undvika översvämningar i de lägre delarna av landet.[19]

De japanska skogsområdena omfattar subtropisk skog, tempererad skog och barrskog, där den senare finns i de högst belägna och nordligaste trakterna medan de subtropiska finns i lågläntare delar i söder.[19]

I de täta lövskogarna är marken alltid skuggad så snart löven slagit ut på träden, markvegetationen består därför mest av tidiga vårblommor somsippor och skuggtåligare växter som vissaormbunkar ochpioner. Till dessa skuggväxande växter hör också ett helt släktekallaväxter,Arisaema. Dessa anses mycket vackra och har på grund av sin skönhet skövlats i stor omfattning och de är i dag akut hotade. I de subtropiska skogarna, som är ständigt gröna finns även klätterväxter, till exempel lianer som kan växa sig lika höga som träden och breda ut sig i krontaket.[19]

Djur

[redigera |redigera wikitext]
Japansk makak är den nordligaste primatarten förutom människan.

Den japanska jättesalamandern,Andrias japonicus, är världens näst störstagroddjur och kan bli bortåt 1,5 meter lång och väga runt 20 kilo. Den kan bli upp mot 60 år gammal och köttet anses som en delikatess. Jakt och miljögifter har lett till att arten nu tyvärr är utrotningshotad.[20]

Bortsett från havslevande arter, flygande arter som besöker Japan tillfälligt och av människan införda arter lever 63 olikadäggdjursarter på öarna. De flesta däggdjur som förekommer på landets stora öar hittas även på det asiatiska fastlandet. PåRyukyuöarna och på andra mindre öar lever fleraendemiska arter.[21]

Ett av de däggdjur man oftast ser i Japan är vesslor. Vesslor är vanliga trafikoffer och kan därför ofta hittas döda vid vägkanten. Ett annat vanligt djur i skogarna är den japanskamårdhunden som finns över hela landet.[20] Mårdhunden har alltid varit ett uppskattat inslag i japanskpopulärkultur.

Seroven (Kamoshika, lat.Nemorhaedus crispus), är ett getliknande djur som lever i skogarna på bergssluttningar på 1 500 till 2 500 meters höjd. Den var tidigare hotad av okontrollerad jakt, men är i dag fredad och anses inte längre vara hotad, trots att arten är endemisk i Japan.[22] En annan av Japans kända karaktärsarter är den karismatiska och omtycktajapanska makaken. Det är världens nordligast levande apa och finns över hela Japan undantagetHokkaido. Det är en uppfinningsrik apa som utvecklat olika födkrokar och äter växter, insekter, alger och havsdjur. Mest känd har den blivit för att den på vissa håll söker sig till varma källor för ett varmt bad.[20] De subtropiska skogarna i de södra delarna av landet visar upp den största artrikedomen även av djur, däriblandflygekorrar,flyghundar ochdugonger.[20]

Fågellivet är relativt artrikt med cirka 600 arter, varav 18 ärendemiska.[23]Jättefiskuv är en udda fågel som spelat en lite större roll för ainufolket, den var nämligen helig för dem. Det är en uggla som specialiserat sig på fisk och kräftor, fisken slås i vattnet från luften och kräftorna tas genom att den vadar runt på grunt vatten. Dejapanska tranorna vördas även av andra japaner. Båda dessa fåglar är i dag mycket ovanliga och hotade av utrotning i Japan.[20]

Sångglasögonfågeln är en karaktärsfågel i det japanska landskapet. Det är en liten tätting som lever främst i bergen under sommaren, men ses, framför allt under vintern, när den kommer ner till låglänta trakter och är en flitig gäst på de japanska fågelborden.

Det är vanligt med jakt på vilda djur i de japanska skogarna, även om flera av de tidigare vanliga jaktbytena somSeroven,räv ochfasan numera är helt eller delvis fredade.Mårdhunden jagas dock fortfarande för pälsens skull, cirka 70 000 djur nedläggs årligen.[24]Vildsvinet är också ett vanligt jaktbyte.

Utrotningshotade djur

[redigera |redigera wikitext]

Japan har världen över gjort sig känt för att idogt idkavalfångst, trots internationella protester och förbudet från 1986[25]. Flera av de stora valarna som lever i de grundare delarna av haven runt Japan är nära utrotning, någonting som inte ses som ett problem i Japan.

Japan har även utöver detta, skapat sig ett dåligt rykte genom att inte säga sig värna om utrotningshotade djurarter, och då i synnerhet djurarter utanför de egna gränserna. Japan är världens största importör avmysk, olika sköldpaddsprodukter,elfenben (tillhanko) och är även en stor importör avalligator- ochvaranskinn.[20]

Naturskydd

[redigera |redigera wikitext]

Det finns återplanteringsprogram för skogen och den återplanteras främst med barrträd. Det viktigaste virkesträdet är som nämntsSugi,Cryptomeria japonica, som behöver god vattentillgång för att växa snabbt.[26] Det är dock främst statliga skogar som återplanteras vilket gör att en stor andel av skogen är självsådd, ganska blandad, lövskog. De privatägda markerna är uppdelade mellan ett stort antal små skogsägare, vilket också bidrar till att skogsbruket blir mindre effektivt. Utmärkande för de japanska skogarna i jämförelse med de svenska är den stora variationen med många olika trädarter.[20][19]

Styre och politik

[redigera |redigera wikitext]

Författning och styre

[redigera |redigera wikitext]
Japans parlamentsbyggnad.

Japan har ett demokratisktstatsskick som bygger på enkonstitution som antogs 1947. Kejsaren är statsöverhuvud för Japan med representativa och ceremoniella uppgifter men utan politisk makt. I stället är högsta beslutande organJapans parlament med 722 medlemmar, vilka är uppdelade i två kamrar, första kammaren och andra kammaren. På japanska kallas parlamentet 国会kokkai, vilket betyder nationalförsamling. Japans parlament är, precis som Japans lagar och författning, skapat efter tysk modell.[när?] På engelska kallas parlamentet fördiet, även omdiet, från medeltidslatinetsdietas, bara är ett annat namn för en beslutande församling.

Parlamentarikerna väljs in till bägge kamrarna genom allmänna val. Ämbetsperioden skiljer sig dock: Fyra år för andra kammaren och 6 år för första kammaren. Frånkokkai väljs sedan enpremiärminister baserat på det parti som fick flest röster. Formellt sett blir han uttagen av kejsaren men detta är endast en symbolisk handling.

Myndighetsåldern i Japan är 20 år men det finns diskussioner om att sänka den till 18 år. Att bli myndig innebär bland annat rösträtt, att få röka och dricka alkohol. Den andra måndagen i januari firas alla som under det innevarande akademiska skolåret har fyllt eller fyller 20 år i en gemensam högtid som kallas 'seijin no hi', 成人の日, ungefär 'de fullvuxnas dag'. Det akademiska skolåret löper från 1 april det ena året till 31 mars nästa år. Allmän och lika rösträtt infördes 1945 även för kvinnor, alla män över 25 år hade haft rösträtt sen 1925.

Administrativ indelning

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Japans administrativa indelning och Japans prefekturer
Japan.

Japans administrativa indelning bygger på att landet är uppdelat i 47 administrativa enheter,to (都), (道),fu (府),ken (県); tillsammans benämns detodōfuken (都道府県). De brukar benämnas prefekturer. Indelning och statistik om prefekturerna finns i artikelnJapans prefekturer.

Prefekturerna är uppdelade i kommuner av olika slag:shi (市),chō /machi (町, olika läsningar av samma tecken) ochmura /son (村, d.o.) och iTokyo äventokubetsu-ku (特別区).Shi är städer medan de andra är mindre samhällen. Flerachō /machi ochmura /son samlas ihop i distrikt (gun, 郡) som har mindre administrativ betydelse.

Politik

[redigera |redigera wikitext]

Japan har hållit en konservativ profil under decennierna sedan andra världskrigets slut. Efter 2009 års val tog det socialliberalaDemokratiska partiet över makten, innan dess hade de konservativaLiberaldemokraterna innehaft regeringsmakten oavbrutet sedan 1955 med undantag för tio månader under 1990-talets första hälft. I valet som hölls 2012 återkom dockLiberaldemokraterna (LDP) till regeringsmakten.

LDP har haft regeringsmakten sedan 2012 i koalition medNya Komeito. Energiförsörjningen och kärnkraftens framtid har varit en ny utmaning vid sidan om de mångåriga problemen med trög ekonomi och åldrande befolkning. Dessutom har spänningarna till Kina skärpts och tendenserna till ökad nationalism har blivit en het politisk fråga, liksom Japans möjligheter att agera militärt ute i världen.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Under 1950-talet höll den amerikanske professornEdwards Deming föreläsningar i Japan om hur landet skulle kunna utveckla etikettenMade in Japan som ett kännetecken på japansk kvalitet. Japanerna tog till sig rekommendationerna och efter bara några år hade de fått landets utlandsaffärer att blomstra. Till minne av Deming instiftade det japanska vetenskaps- och ingenjörssamfundet Demingpriset som varje år delas ut till de personer eller företag som kan visa upp de största förbättringarna inom kvalitetskontroll.[27]

Under perioden från andra världskriget fram till 1980-talets slut växte den japanska ekonomin mycket snabbt. Från att ha varit i stort sett totalförstörd av kriget, återuppbyggdes Japans industri i rekordfart med hjälp avUSA, och landet blev från 1960-talet till slutet av 1980-talet hela världens ekonomiska lokomotiv. I synnerhet inom områdenaelektronik och bilindustri kom Japan att inta en världsledande position.

Den snabba tillväxten var dock behäftad med en rad problem, då den till stor del baserat sig på tillverkningsindustri med hög produktivitetsnivå och avancerad teknologi. Dessa konkurrensfördelar blev till nackdelar i början av 1990-talet då industriella frizoner började upprättas runt om i asiatiska länder där lönerna, på grund av den redan låga levnadsstandarden, var en bråkdel av vad de varit i Japan.

Exploateringsgraden i den japanska industrin var under denna period känd för att vara mycket hård. Jämfört med övriga industriländer var lönerna låga och de sociala skyddsnäten svaga. En stor del av Japans nuvarande problem med en åldrande och krympande befolkning sägs vara ett resultat av att de hårda arbetsvillkoren gjorde det svårt att få tid och råd till att skaffa barn.

Det japanska banksystemet hade dessutom under många år lånat ut pengar med dålig säkerhet, och under 1990-talet kom en bankkris som slog mycket hårt mot den japanska ekonomin.

Japan är världens nominellt största ekonomi efterUSA, men världens tredje största ekonomi om man räknarPPP, då också efterKina. Japans ekonomiska situation är i dagsläget relativt svag men dock stabil. Man har ännu inte återhämtat sig från den ekonomiska kollapsen inom bank- och byggsfären i början av 1990-talet. Landet försöker öka de utländska investeringarna och förenkla byråkratin för att få fart på tillväxten. De japanska storföretagen visar goda vinster medan de små- och medelstora fortfarande har problem. Köpkraften hos konsumenterna är stark men japanerna har visat sig vara ovilliga att börja handla eftersom det fortfarande finns en stor oro inför ett nytt ras.

Japan har världens näst störstastatsskuld som iseptember 2012 uppgick till 12,4biljoner USA-dollar.[28]

Näringsliv

[redigera |redigera wikitext]
Tokyo på natten.

Somarbetskraft anses japanerna vara ytterst lojala mot sina arbetsgivare, det är inte ovanligt att man stannar hos samma arbetsgivare under hela sitt yrkesliv. Det är också vanligt med mycket övertidsarbete och kort semester.

Energi

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Kärnkraft i Japan

2017 kom 39 procent av Japans energi ifrånpetroleum, 25 procent frånkol, 23 procent frånnaturgas, 3,5 procent frånvattenkraft och 1,5 procent frånkärnkraft. Användningen av kärnkraft hade alltså minskat sedan 2010 då 11,2 procent av energin var från kärnkraft.[29] I maj 2012 togs alla kärnkraftverk i Japan ur bruk på grund avFukushima-olyckan i mars 2011. Regeringstjänstemän hade dock åsikten att i alla fall några kunde tas i bruk igen.[30]Sendai kärnkraftverk startade återigen upp 2015[31] och efter dess har även flera andra kärnkraftverk åter tagits i bruk.[32] Japan saknar inhemska reserver och mycket av energin som används är importerad energi.[33] På grund av detta har landet haft som mål att försöka få till mer energi från egna källor och mindre importerad energi.[34]

Industri

[redigera |redigera wikitext]

Industrin i Japan ses som att vara en av världens effektivaste och som givit mest vinst. Exemplen på framgångsrika företag är många inom till exempelelektronik- ochfordonsindustrin. Dessa framgångar är resultatet av ett ständigt arbete med att förbättra kvaliteten och höja produktionstakten. Ett exempel är då de japanska motorcykeltillverkarna på några få år under 1960-talet konkurrerade de ut de anrikaengelska märkena. De produkter man sålde var helt enkelt av högre kvalitet och hade ett lägre pris.

Handel

[redigera |redigera wikitext]

Japan är starkt beroende avimport för sin råvarutillförsel. Landet importerar stora mängderolja ochnaturgas ifrånPersiska viken och är även den största uppköparen avkol ifrånAustralien. Japan producerar dessutom bara 40 procent av livsmedlen inom landet, resten importeras.

Infrastruktur

[redigera |redigera wikitext]

Transporter

[redigera |redigera wikitext]
Japan Airlines, Japans nationella lufttrafiksföretag.

Japan har investerat mycket inom transport.[35] Landet har ungefär 1 200 000 kilometer vägar som utgörs av 1 000 000 kilometer i städer och byar, 130 000 kilometer genom prefekturella vägar, 54 736 kilometer genom nationella motorvägar och 7 641 genom expressvägar.[36]

HöghastighetstågetShinkansen är känt för sin säkerhet och punktlighet.[37]

2013 fanns det 175 flygplatser i Japan.[38] Den största av dessa,Tokyo-Hanedas internationella flygplats, var Asiens näst mest trafikerade flygplats under 2019.[39]

Vattenförsörjning och sanitet

[redigera |redigera wikitext]

Ansvaret för vatten- och sanitetssektorn delas mellan treministerier: Ministeriet för hälsa, arbete och välfärd som ansvarar för vattenförsörjningen för hushållsbruk, ministeriet för mark, infrastruktur, transport och turism, som ansvarar för utveckling av vattenresurser samt sanitet miljöministeriet, som ansvarar för den vattenkvaliteten och miljöskydd och ministeriet för inrikes frågor och kommunikation, som ansvarar för prestanda.[40]

Utbildning

[redigera |redigera wikitext]

I Japan har utbildning länge spelat en viktig roll i samhället. Redan 1872 infördesobligatorisk skolgång, som ett led i moderniseringssträvandet som kom i och medmeijirestaurationen. I stort sett hela befolkningen förmodas ha varit läskunnig redan vid 1900-talets början. En demokratisering av skolan inleddes efterandra världskriget, under denamerikanska ockupationen av Japan. Det system med 6 + 3 år av obligatorisk utbildning följt av 3 + 4 år av frivillig utbildning som etablerades då gäller än i dag.

Japanska skoluniformer.

Den obligatoriska skolgången består av sex år shōgakkō (motsvarande svenskt låg- och mellanstadium) och tre år chūgakkō ("mellanskola", motsvarande svenskt högstadium). Efter detta följer tre års frivillig, avgiftsbelagd fortsättningsskola, kōkō (motsvarande gymnasiet) dit så många som 96 procent av japanerna fortsätter. Omkring 30 procent fortsätter därefter till den vanligtvis fyra år långa högre utbildningen och ett av Japans 580 olika daigaku (universitet) eller ett av 660 yrkesinriktade högskolor med kortare (oftast två till tre år) utbildning, tankidaigaku (ungefärlig översättning, korttidsuniversitet).Burakumin går sällan på universitet. Intagning sker generellt med att man gör ett antagningsprov till varje enskilt universitet man är intresserad av, och först sedan efter att man blivit antagen och valt universitet kan välja vad det är för ämnen man vill studera.Skoluniform är obligatoriskt fram till universitet.

Japanska skolor är omtalade i västvärlden för att de ska ha en jämförelsevis hårddisciplin. En japansk skolungdom går i skolan hela 243 dagar om året[41] till skillnad från en svensk som går 180. Det är också så att många tvingas gå i så kallad juku, extraskola,[41] och att japanska elever trots oftast större klasser klarar sig bra i internationella kunskapsjämförelser.

Befolkning

[redigera |redigera wikitext]

Demografi

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Japans demografi

Större städer

[redigera |redigera wikitext]

De största städerna är:

Minoriteter

[redigera |redigera wikitext]

Japans befolkning är både etniskt och språkligt mycket homogent (sejapaner), men det finns ett antal etniska minoriteter i landet. De två historiska etniska minoriteterna ärryukyuaner iOkinawa-prefekturen (Ryukyuöarna) i söder samtainuHokkaido i norr. Därutöver finnsBurakumin som möts av omfattande diskriminering och utgör ca 30 procent avYakuza. Den ryukyuanska befolkningen uppgår till ungefär 1,5 miljoner, men ainu-befolkningen är svårare att beräkna då många med ainu-bakgrund döljer, alternativt inte är medvetna om sitt ursprung (bland annat på grund av assimilering); antalet har uppskattats till allt mellan 20 000 och en miljon. Dessutom finns det en distinktkoreansk minoritet som uppskattas till en dryg miljon. Under 1990-talet arbetskraftsinvandrade även en delsydamerikaner (främst brasilianer av japanskt ursprung), av vilka 250 000 fortfarande bor kvar i Japan. I övrigt finns en kinesisk och en filippinsk minoritet på ungefär en halv miljon var. Övriga folkgrupper uppgår sammanlagt till cirka 240 000 personer.

Religion

[redigera |redigera wikitext]
Ett japansktaltare.

Den första religionen som tog form i Japan ärshinto, som växte fram ur de folkliga föreställningarna på den tiden. Dess första heliga skrift varKojiki, där myten om hur det japanska riket kom till finns nedtecknad. Japans förste kejsare, avkomma till solgudinnanAmaterasu, då under namnetIwarebiko, postumt "Jinmu", grundade enligt myten det japanska kejsardömet 660 f.Kr.

Samtidigt som den kinesiska kulturen började strömma in på 400-talet komkonfucianismen till Japan. Denna tillförde till statsreligionen en känsla avplikt ochdisciplin.

Buddhismen[42] sägs ha införts till Japan av PrinsShotoku (574–622), men den var redan innan 600-talet en accepterad andra religion. En av dekinesiska buddhistskolorna (mahayana) är i dag mest känd under sitt japanska namn,zen. Andra viktiga sekter är jodo och nichiren.[43].

Kristendomen nådde Japan viaportugisiskamissionärer på 1500-talet[44], och rönte stor framgång med flera hundra tusen omvända (när endaimyo konverterade ansågs också alla hans undersåtar konvertera vilket delvis förklarar de höga siffrorna). Denna framgång var dock kortvarig då kristendomen betraktades som ett hot av de dåvarande styrande i Japan och den förbjöds 1614, varpå förföljelser av kristna blev utbredda. Vissa fortsatte dock att utöva sin religion i hemlighet och 1873 blev kristendomen åter tillåten.[45].

Shinto var länge statsreligion, speciellt mellan åren 1868 och 1945 då den användes för att piska upp nationella stämningar, men i dag är stat och shinto åtskilda. Kejsaren är sedan Japans kapitulation iandra världskriget officiellt inte en gudomlighet[46], men betraktas fortfarande som det bland många äldre, som växte upp innan kriget.

Om man i dag frågar en japan vilken religion han eller hon tillhör, ska man inte bli förvånad om man får till svar att personen i fråga inte bara ärbuddhist ochshintoist, utan dessutomkonfucianist. Japans religion präglas av sin mångfald och så kalladsynkretism – de olika religionerna smälter samman med varandra. Speciellt shintoism och buddhism utövas av många i Japan.[47] En vanlig japan firar shintofestivaler, studenter ber innan sina prov, par gifter sig i kristna kyrkor och begravningar hålls i buddhisttempel.

Enligt statistiken är 79,2 procent shintoister, 66,8 procent buddhister, 1,5 procent kristna och 7,1 procent övriga.[47]

Kultur

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Japansk mytologi

Japansk kultur har utvecklats och förändrats mycket under landets historia, från den ursprungligaJomonkulturen via kinesiska importer till dess nuvarande "hybridkultur" som förenar såväl europeiska, amerikanska och östasiatiska influenser. För många som bor utanför Japan ses landet som en symbol för att leva med det nya jämsides med det gamla.

Japanskno-teater.

UnderTokugawa-shogunatet inleddes en nationell isolering (på japanska kallad 鎖国;sakoku, ung. översättning "kedjat land") som skulle vara i över 200 år, från 1641 till 1853. Under denna period stängdes landet nästan (men inte helt) av från omvärlden och detta bidrog ytterligare till den japanska kulturens särprägling. Det var under denna period sombudo,teceremoni,ikebana,kabuki,geishor,sushi och många andra kända kulturfenomen kom till eller utvecklades till vad de är i dag.

Konstarter

[redigera |redigera wikitext]

Det nutida Japans kultur är mångfacetterad och ganska svåröverskådlig med allt frånkaraoke till modern arkitektur.

Musik

[redigera |redigera wikitext]
Se även:Japanska musikinstrument

Den japanska popmusiken (populärt förkortadj-pop) har inte vunnit något fotfäste att tala om i västvärlden, men den japanska musikindustrin är bland de största i världen och japanska musikgrupper säljer bra inte bara i Japan utan även i andra delar av Öst- och Sydostasien.

Bildkonst

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartiklar:Japansk konst, Manga och Anime

UnderTokugawa-shogunatet utvecklades bland annat Inomkonsthantverk märks bland annatträsnitt,kalligrafi,netsuke ochtsuba.

Några kända mangatecknare är:CLAMP,Arina Tanemura,Gōshō Aoyama,Mia Ikumi,Rumiko Takahashi,Kaori Yuki,Akira Toriyama,Masamune Shirow,Leiji Matsumoto ochKen Akamatsu.

Litteratur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Japansk litteratur

Den japanska litteraturhistorien börjar med den kinesiska kulturens ankomst till landet runt år 400 e.Kr., samt buddhismens ankomst 552 e.Kr. Med de här förändringarna kom även detkinesiska skrivsystemet, vilket fick till följd att den första litteraturen författades påkinesiska. Det första bevarade dokumentet är enkonstitution från 604, från 607 finns även kommentarer till buddhistiskasutror.[16]

De japanska skrifternahiragana ochkatakana utvecklades underHeianperioden (794-1185) och ärstavelseskrifter. Efter ungefär år 900 finns litteratur på japanska utöver den som skrevs på kinesiska (framför allt inom filosofi, historia och andra akademiska ämnen).Berättelsen om bambusamlaren ochIseberättelserna räknas till tidig japanskprosa.[16]

Film

[redigera |redigera wikitext]

Sedan 1980-talet har japanska tecknade serier, tv-serier ochjapansk film, särskiltanime ochmanga växt i popularitet i västvärlden. Intresset förjapanska dokusåpor och liknande program är inte stort men växer alltjämt hosmanga ochanime-konsumenter. Bland filmregissörer ärAkira Kurosawa tveklöst den mest välkände. Bland ännu aktiva filmregissörer harTakeshi Kitano väckt störst intresse utomlands med sina ofta våldsamma filmer, där han själv gärna spelar huvudrollen.

Traditioner

[redigera |redigera wikitext]

Helgdagar och högtider

[redigera |redigera wikitext]

Helgdagar i Japan 2024:

  • 1 januari
  • 2 januari (banker är stängda)
  • 3 januari (banker är stängda)
  • 8 januari - Dagen för de som skall bli myndiga, Seijin no hi.
  • 11 februari - Dagen för nationens grundande, Kenkoku kinen no hi (Japans nationaldag)
  • 23 februari - Kejsarens födelsedag, Tenno tanjōbi.
  • 20 mars - Vårdagjämning, Shunbun no hi.
  • 29 april - Dagen för att minnasShōwa-perioden, Shōwa no Hi.
  • 3 maj - Konstitutionsdagen, Kenpo Kinenbi.
  • 4 maj - Grönskans dag, Midori no hi.
  • 5 maj -Barnens dag, Kodomo no hi.
  • 15 juli - Havets dag, Umi no hi.
  • 6 augusti - Fredshögtid i Hiroshima (endast Hiroshima).
  • 9 augusti - Minnesdagen (endast Nagasaki).
  • 16 september - Respekt för de äldre-dagen, Keiro no hi.
  • 22 september - Höstdagjämning, Shubun no hi.
  • 14 oktober - Idrottsdagen, Taiiku no hi.
  • 3 november - Nationell kulturdag, Bunka no hi.
  • 23 november - Arbetartacksägelsedagen, Kinro Kansha no hi.
  • 31 december (banker är stängda)

Matkultur

[redigera |redigera wikitext]
Huvudartikel:Japanska köket
En tallriknigiri-zushi.

Det japanska köket har ett brett utbud av regionala specialiteter och använder traditionella recept och lokala ingredienser.[48]Skaldjur och japansktris ellernudlar är traditionella ingredienser.[49] Japanskcurry, som har introducerats i Japan frånBrittiska Indien, används så mycket att den kan kallas en nationell maträtt tillsammans medramen ochsushi.[50] Traditionella japanskasötsaker kallaswagashi.[51] Ingredienser somröd bönpasta ochmochi används. Mer moderna smaker är till exempelglass medgrönt te.[52]

En populär japansk dryck ärsake, som är en bryggd risdryck som vanligtvis innehåller 14–17 procent alkohol och framställs genom multipel jäsning av ris.[53]Öl har bryggts i Japan sedan slutet av1600-talet.[54]

Kultursymboler

[redigera |redigera wikitext]
Horyu-ji.
Fredsmonumentet i Hiroshima.

Nedan presenteras Japans världsarv:

Sport

[redigera |redigera wikitext]

Traditionellt ansessumo vara en nationalsport i Japan.[55] Japanskakampsporter somjudo ochkendo undervisas som en del av den obligatoriskaläroplanen förgymnasiet.[56]Baseboll är den mest populära åskådarsporten i landet.[57] Sedan etableringen avJapan Professional Football League 1992 har föreningsfotbollen fått en bred anslutning.[58]Golf är också populärt i Japan.[59]

Motorsport

[redigera |redigera wikitext]

Inommotorsport har japanska biltillverkare varit framgångsrika i flera olika kategorier, med titlar och segrar i serier somFormel 1,MotoGP,IndyCar,World Rally Championship,World Endurance Championship,World Touring Car Championship,British Touring Car Championship ochIMSA Sportscar Championship.[60][61][62] Tre japanska förare har nått pallplatser i Formel 1, och förare från Japan har segrat påIndianapolis 500 ochLe Mans 24 timmars, förutom framgång i inhemska mästerskap.[63][64]Super GT är den mest populära nationella serien i Japan, medanSuper Formula är den högsta inhemska serien medformelbil.[63][64] Landet är värd för stora tävlingar somJapans Grand Prix.[65]

Olympiska spel

[redigera |redigera wikitext]

Japan var värd förOlympiska sommarspelen 1964 iTokyo,Olympiska vinterspelen 1972 iSapporo ochOlympiska vinterspelen 1998 iNagano.[66]Tokyo var värd förOlympiska sommarspelen 2020 år 2021, vilket gör Tokyo till den första asiatiska staden som är värd för OS två gånger.[67]

Mästerskap

[redigera |redigera wikitext]

Japan var värd förVärldsmästerskapet i fotboll 2002 tillsammans medSydkorea.[68] Landet var värd för de officiellaVärldsmästerskapet i basket för herrar 2006[69] Landet kommer att vara värd för Världsmästerskapet i basket 2023.[70] Landet har fått värdrättigheter för det officiella VM i volleyboll för kvinnor vid fem tillfällen, mer än någon annan nation.[71] Japan är det mest framgångsrika asiatiskaRugby union-landet[72] och var värd förVärldsmästerskapet i rugby 2019.[73]

Internationella rankningar

[redigera |redigera wikitext]
OrganisationUndersökningRankning
Heritage Foundation/The Wall Street JournalIndex of Economic Freedom 201930 av 180
Reportrar utan gränserPressfrihetsindex 201967 av 180
Transparency InternationalKorruptionsindex 201818 av 180
FN:s utvecklingsprogramHuman Development Index 201819 av 189

Referenser

[redigera |redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånengelskspråkiga Wikipedia,22 juli 2021.

Noter

[redigera |redigera wikitext]
  1. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 31 oktober 2019.https://web.archive.org/web/20191031111728/https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/asien-samhallskunskap/fakta-om-japan. Läst 18 september 2019. 
  2. ^”Japan” (påEngelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. 13 april 2017. Arkiverad frånoriginalet den 26 december 2018.https://web.archive.org/web/20181226010157/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ja.html%20. Läst 31 maj 2017. 
  3. ^”Summary of the results and statistical tables” (påEngelska). Statistics Japan. Arkiverad frånoriginalet den 25 augusti 2016.https://web.archive.org/web/20160825120347/http://www.stat.go.jp/english/data/kokusei/2015/summary.htm. Läst 18 november 2016. 
  4. ^”Statistics Bureau Home Page/Monthly Report” (på engelska). Statistics Japan. 1 januari 2022. Arkiverad frånoriginalet den 24 december 2018.https://web.archive.org/web/20181224183741/http://www.stat.go.jp/english/data/jinsui/tsuki/index.html. Läst 28 januari 2022. 
  5. ^ [abcd]”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska).Internationella valutafonden.https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023. 
  6. ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad frånoriginalet den 8 september 2022.https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  7. ^”Standard Country and Area Codes Classifications” (på engelska). UN Statistics Division. 1 april 2010. Arkiverad frånoriginalet den 17 april 2010.https://web.archive.org/web/20100417070721/http://unstats.un.org/unsd/methods/m49/m49regin.htm#asia. Läst 16 juli 2010. 
  8. ^”Facts and Figures of Japan 2007 01: Land” (på engelska) (Portable Document Format). Foreign Press Center Japan. Arkiverad frånoriginalet den 31 juli 2009.https://web.archive.org/web/20090731072744/http://fpcj.jp/old/e/mres/publication/ff/pdf_07/01_land.pdf. Läst 4 juli 2007. 
  9. ^”World Factbook: Japan” (på engelska). The World Factbook.Central Intelligence Agency. Arkiverad frånoriginalet den 26 december 2018.https://web.archive.org/web/20181226010157/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ja.html%20. Läst 15 januari 2011. 
  10. ^Inman, James (21 januari 2011). ”China confirmed as World's Second Largest Economy” (på engelska). The Guardian (London). Arkiverad frånoriginalet den 16 juli 2013.https://web.archive.org/web/20130716022412/http://www.guardian.co.uk/business/2011/jan/21/china-confirmed-worlds-second-largest-economy. Läst 21 januari 2011. 
  11. ^”Ninth United Nations survey of crime trends and operations of criminal justice systems” (på engelska) (Portable Document Format). UN Office on Drugs and Crime. sid. 1–9. Arkiverad frånoriginalet den 13 juni 2020.https://web.archive.org/web/20200613095304/http://www.unodc.org/pdf/research/9th_survey/CTS9ByIndicatorExtract.pdf. Läst 1 december 2006. 
  12. ^”Arkiverade kopian” (på engelska). Haaretz. maj 2009. Arkiverad frånoriginalet den 8 februari 2015.https://web.archive.org/web/20150208075044/http://www.haaretz.com/news/who-life-expectancy-in-israel-among-highest-in-the-world-1.276618. Läst 15 januari 2011. 
  13. ^”Table A.17” (på engelska) (Portable Document Format). United Nations World Population Prospects, 2006 revision.Förenta nationerna. Arkiverad frånoriginalet den 10 mars 2011.https://web.archive.org/web/20110310193910/http://www.un.org/esa/population/publications/wpp2006/WPP2006_Highlights_rev.pdf. Läst 15 januari 2011. 
  14. ^”INFANT MORTALITY RATE(DEATHS/1,000 LIVE BIRTHS)”. CIA World Factbook. Arkiverad frånoriginalet den 12 september 2017.https://web.archive.org/web/20170912133517/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2091.html. Läst 2 september 2017. 
  15. ^Statistical Research and Training Institute, red. ”1 Land and Climate” (på japanska/engelska). Japan Statistical Yearbook 2010. Japan Statistics Bureau. Arkiverad frånoriginalet den 5 januari 2013.http://www.stat.go.jp/english/data/nenkan/1431-01.htm. Läst 4 april 2010 
  16. ^ [abcde]”Japan”. www.ne.se.https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/japan. Läst 7 juli 2025. 
  17. ^”Vasabladet - Jordbävningen som kommer att förändra världen”. Arkiverad frånoriginalet den 13 januari 2012.https://web.archive.org/web/20120113055421/http://www.vasabladet.fi/Story/?linkID=147398. Läst 2 juni 2011. 
  18. ^”Magnitude 8.9 - NEAR THE EAST COAST OF HONSHU, JAPAN 2011 March 11 05:46:23 UTC”. 11 mars 2011. Arkiverad frånoriginalet den 12 mars 2011.https://web.archive.org/web/20110312174548/http://earthquake.usgs.gov/earthquakes/recenteqsww/Quakes/usc0001xgp.php. Läst 11 mars 2011. 
  19. ^ [abcd]Jacques Pezeu-Massabuau (1997). Vad jag vet om Japans Geografi. Alhambra Förlag AB 
  20. ^ [abcdefg]Peter Hagget, red (1994). Japan och Korea. Köpenhamn: Bonniers 
  21. ^Motokawa & Kajihara, red (2016). ”Mammals in the Japanese Archipelago”. Species Diversity of Animals in Japan. Springer. sid. 51 
  22. ^Brent Huffman. ”JAPANESE SEROW”. Arkiverad frånoriginalet den 19 augusti 2003.https://web.archive.org/web/20030819160528/http://www.ultimateungulate.com/serowjapan.html. 
  23. ^Koji Tagi. ”Broadbill -Birdwatcher's site”. Arkiverad frånoriginalet den 6 april 2003.https://web.archive.org/web/20030406213123/http://members.tripod.co.jp/bluebonnet/japanesee.htm. 
  24. ^”Raccoon dog (Nyctereutes procyonoides)”. Canid Specialist Group. Arkiverad frånoriginalet den 5 oktober 2006.https://web.archive.org/web/20061005122654/http://www.canids.org/SPPACCTS/raccoond.htm. 
  25. ^”World animal protection”. Arkiverad frånoriginalet den 25 november 2014.https://archive.is/20141125194605/http://www.worldanimalprotection.se/arbetsomraden/valar/lander_trotsar_forbud.aspx. Läst 25 november 2014. 
  26. ^Hugh Johnson (1973). Träd från hela världen. Generalstabens Litografiska Anstalts förlag 
  27. ^Time-Life books, red (1986). Folk och länder, Japan. Höganäs: Bokorama.ISBN 91-7024-254-2 
  28. ^”Japan gov't debt rises to record 983 trillion yen in September” (på engelska). 新华网 News. Arkiverad frånoriginalet den 14 november 2012.https://web.archive.org/web/20121114233043/http://news.xinhuanet.com/english/business/2012-11/09/c_131962630.htm. Läst 20 januari 2016. 
  29. ^”Energy”. Statistical Handbook of Japan 2019. Statistics Bureau.http://www.stat.go.jp/english/data/handbook/pdf/2019all.pdf#page=92. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 4 november 2019.https://web.archive.org/web/20191104134020/http://www.stat.go.jp/english/data/handbook/pdf/2019all.pdf. Läst 22 juli 2021. 
  30. ^Tsukimori, Osamu (5 maj 2012). ”Japan nuclear power-free as last reactor shuts”. Reuters. Arkiverad frånoriginalet den 24 september 2015.https://web.archive.org/web/20150924163821/http://www.reuters.com/article/2012/05/05/us-nuclear-japan-idUSBRE84405820120505. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 24 september 2015.https://web.archive.org/web/20150924163821/https://www.reuters.com/article/us-nuclear-japan-idUSBRE84405820120505. Läst 22 juli 2021. 
  31. ^”Nuclear power back in Japan for first time since Fukushima”. BBC News. 11 augusti 2015.https://www.bbc.co.uk/news/av/world-asia-33858628/nuclear-power-back-in-japan-for-first-time-since-fukushima. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 1 augusti 2020.https://web.archive.org/web/20200801113235/https://www.bbc.co.uk/news/av/world-asia-33858628/nuclear-power-back-in-japan-for-first-time-since-fukushima. Läst 22 juli 2021. 
  32. ^”Mixed progress for Japan's nuclear plant restarts”. Nuclear Engineering International. 23 april 2020.https://www.neimagazine.com/news/newsmixed-progress-for-japans-nuclear-plant-restarts-7887062. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 2 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210802091136/https://www.neimagazine.com/news/newsmixed-progress-for-japans-nuclear-plant-restarts-7887062. Läst 22 juli 2021. 
  33. ^Thorarinsson, Loftur (April 2018). ”A Review of the Evolution of the Japanese Oil Industry, Oil Policy and its Relationship with the Middle East”. A Review of the Evolution of the Japanese Oil Industry, Oil Policy and its Relationship with the Middle East. Oxford Institute for Energy Studies. 5–12.https://www.oxfordenergy.org/wpcms/wp-content/uploads/2018/02/A-Review-of-the-Evolution-of-the-Japanese-Oil-Industry-Oil-Policy-and-its-Relationship-with-the-Middle-East-WPM-76.pdf. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 14 juli 2021.https://web.archive.org/web/20210714011902/https://www.oxfordenergy.org/wpcms/wp-content/uploads/2018/02/A-Review-of-the-Evolution-of-the-Japanese-Oil-Industry-Oil-Policy-and-its-Relationship-with-the-Middle-East-WPM-76.pdf. Läst 22 juli 2021. 
  34. ^Kucharski, Jeffrey; Unesaki, Hironobu (2017). ”Japan's 2014 Strategic Energy Plan: A Planned Energy System Transition”. Journal of Energy 2017: sid. 1–13.doi:10.1155/2017/4107614.https://www.hindawi.com/journals/jen/2017/4107614/. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210815070821/https://www.hindawi.com/journals/jen/2017/4107614/. Läst 22 juli 2021. 
  35. ^Wingfield-Hayes, Rupert (10 oktober 2012). ”Japan's high-spending legacy”.https://www.bbc.com/news/world-asia-19893379. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 9 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210809172340/https://www.bbc.com/news/world-asia-19893379. Läst 22 juli 2021. 
  36. ^Shibayama, Takeru (2017). ”Japan's transport planning at national level, natural disasters, and their interplays”. European Transport Research Review 9 (3).doi:10.1007/s12544-017-0255-7.ISSN1866-8887. 
  37. ^Sieloff, Sarah (7 oktober 2020). ”Japan's Bullet Trains Are Hitting a Speed Bump”. Japan's Bullet Trains Are Hitting a Speed Bump. Bloomberg.https://www.bloomberg.com/news/features/2020-10-07/can-japan-s-bullet-trains-get-back-up-to-speed. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 12 maj 2021.https://web.archive.org/web/20210512151615/https://www.bloomberg.com/news/features/2020-10-07/can-japan-s-bullet-trains-get-back-up-to-speed. Läst 22 juli 2021. 
  38. ^”World Factbook: Japan”. World Factbook: Japan. CIA.https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/japan/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 16 april 2022.https://web.archive.org/web/20220416020210/https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/japan/. Läst 22 juli 2021. 
  39. ^Falcus, Matt (22 april 2019). ”Asia's 9 busiest airports in 2019”. Asia's 9 busiest airports in 2019. CNN.https://www.cnn.com/travel/article/asia-busiest-airports-2019/index.html. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 28 juni 2021.https://web.archive.org/web/20210628141045/https://www.cnn.com/travel/article/asia-busiest-airports-2019/index.html. Läst 22 juli 2021. 
  40. ^”Waterworks Vision Summary” (på engelska). Waterworks Vision Summary. Ministry of Health, Labour and Welfare. juni 2004.http://www.mhlw.go.jp/english/policy/health/water_supply/dl/3-1a.pdf. Läst 25 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 6 oktober 2021.https://web.archive.org/web/20211006212730/http://www.mhlw.go.jp/english/policy/health/water_supply/dl/3-1a.pdf. Läst 25 juli 2021. 
  41. ^ [ab]Lynch, Matthew (7 februari 2018). ”Time to Learn: Revisiting the School Calendar Debate” (på engelska). The Edvocate. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2023.https://web.archive.org/web/20230107231953/https://www.theedadvocate.org/time-to-learn-revisiting-the-school-calendar-debate/. Läst 6 november 2020. 
  42. ^Matsunami, Kodo (2004). ”A guide to japanese buddhism, Japan Buddhist Federation” (på engelska) (pdf). Buddha Dharma Education Association Inc. Arkiverad frånoriginalet den 2 februari 2013.https://web.archive.org/web/20130202003246/http://www.buddhanet.net/pdf_file/guidejapanbuddhismbm6.pdf. Läst 20 januari 2016. 
  43. ^”Buddhism” (på engelska). www.japan-guide.com. Arkiverad frånoriginalet den 31 oktober 2020.https://web.archive.org/web/20201031070159/https://www.japan-guide.com/e/e2055.html. Läst 3 november 2020. 
  44. ^”Christianity” (på engelska). www.japan-guide.com. Arkiverad frånoriginalet den 5 november 2020.https://web.archive.org/web/20201105232112/https://www.japan-guide.com/e/e2298.html. Läst 3 november 2020. 
  45. ^Sieg, Linda (14 november 2019). ”Japan's ageing 'Hidden Christians' fear they may be their religion's last generation” (på engelska). Reuters. Arkiverad frånoriginalet den 20 oktober 2020.https://web.archive.org/web/20201020040253/https://www.reuters.com/article/us-pope-japan-hidden-christians-feature-idUSKBN1XO324. Läst 3 november 2020. 
  46. ^”BBC - Religions - Shinto: Divinity of the Emperor” (på brittisk engelska). www.bbc.co.uk. Arkiverad frånoriginalet den 13 november 2020.https://web.archive.org/web/20201113210115/https://www.bbc.co.uk/religion/religions/shinto/history/emperor_1.shtml. Läst 3 november 2020. 
  47. ^ [ab]”Japan - Religion” (på engelska). Encyclopedia Britannica. Arkiverad frånoriginalet den 1 februari 2021.https://web.archive.org/web/20210201090626/https://www.britannica.com/place/Japan. Läst 3 november 2020. 
  48. ^”Food & Drink in Japan” (på engelska). Food & Drink in Japan. Frommer's.https://www.frommers.com/destinations/japan/in-depth/food--drink. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210815070819/https://www.frommers.com/destinations/japan/in-depth/food--drink. Läst 22 juli 2021. 
  49. ^von Bargen, Hinnerk (2015) (på engelska). Street Foods. Wiley. Sid. 14. 
  50. ^”The rules of sushi” (på engelska). Japan Today. 13 september 2012.https://japantoday.com/category/features/opinions/the-rules-of-sushi. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 27 maj 2021.https://web.archive.org/web/20210527071341/https://japantoday.com/category/features/opinions/the-rules-of-sushi. Läst 22 juli 2021. 
  51. ^Goldstein, Darra (2015) (på engelska). The Oxford Companion to Sugar and Sweets. Oxford University Press. Sid. 777–.ISBN 978-0-19-931339-6.https://books.google.com/books?id=jbi6BwAAQBAJ&pg=PAPA777. 
  52. ^Fujita, Hiroko; Stallings, Fran (2008) (på engelska). Folktales from the Japanese Countryside. Libraries Unlimited. Sid. 148–.ISBN 978-1-59158-488-9.https://books.google.com/books?id=p7nNJAt75XQC&pg=PAPA148. 
  53. ^Batt, Carl A. (2014) (på engelska). Encyclopedia of Food Microbiology. Academic Press. Sid. 846–.ISBN 978-0-12-384733-1.https://books.google.com/books?id=1b1CAgAAQBAJ&pg=PAPA846. 
  54. ^Boulton, Christopher; Quain, David (2013) (på engelska). Brewing Yeast and Fermentation. John Wiley & Sons. Sid. 20.ISBN 978-1-118-68534-1.https://books.google.com/books?id=QpDVsu-vaBcC&pg=PAPT20. 
  55. ^”Sumo: East and West”. Sumo: East and West. PBS. Arkiverad frånoriginalet den maj 17, 2020.https://web.archive.org/web/20200517201434/https://www.pbs.org/independentlens/sumoeastandwest/sumo.html. Läst 10 mars 2007. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 7 mars 2007.https://web.archive.org/web/20070307073410/https://www.pbs.org/independentlens/sumoeastandwest/sumo.html. Läst 26 november 2022. 
  56. ^Aoki, Mizuho (24 april 2017). ”Prewar bayonetting martial art makes return to schools” (på engelska). The Japan Times.https://www.japantimes.co.jp/news/2017/04/24/reference/prewar-bayonetting-martial-art-makes-return-schools/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 30 juli 2021.https://web.archive.org/web/20210730070944/https://www.japantimes.co.jp/news/2017/04/24/reference/prewar-bayonetting-martial-art-makes-return-schools/. Läst 22 juli 2021. 
  57. ^”Favorite sports to watch in Japan as of September 2019” (på engelska). Favorite sports to watch in Japan as of September 2019. Statista.https://www.statista.com/statistics/793450/japan-most-watched-sports/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 27 maj 2021.https://web.archive.org/web/20210527071346/https://www.statista.com/statistics/793450/japan-most-watched-sports/. Läst 22 juli 2021. 
  58. ^”Soccer as a Popular Sport: Putting Down Roots in Japan” (på engelska). Soccer as a Popular Sport: Putting Down Roots in Japan. The Japan Forum.http://www.tjf.or.jp/takarabako/PDF/TB09_JCN.pdf. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 13 juni 2007.https://web.archive.org/web/20070613235859/http://www.tjf.or.jp/takarabako/PDF/TB09_JCN.pdf. Läst 22 juli 2021. 
  59. ^Varcoe, Fred. ”Japanese Golf Gets Friendly” (på engelska). Metropolis. Arkiverad frånoriginalet den 26 september 2007.https://web.archive.org/web/20070926215517/http://metropolis.co.jp/tokyo/604/sports.asp. Läst 22 juli 2021. 
  60. ^”Honda” (på engelska). Honda. STATS F1.https://www.statsf1.com/en/moteur-honda.aspx. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 20 juli 2021.https://web.archive.org/web/20210720105902/https://www.statsf1.com/en/moteur-honda.aspx. Läst 22 juli 2021. 
  61. ^”Group A” (på engelska). Group A. World Rally Championship.https://www.wrc.com/en/more/wrc-history/group-a/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 7 januari 2023.https://web.archive.org/web/20230107231954/https://www.wrc.com/en/more/wrc-history/group-a/. Läst 22 juli 2021. 
  62. ^Sports, Dorna. ”Japanese industry in MotoGP™” (på engelska). MotoGP.https://www.motogp.com/en/news/2017/10/11/japanese-industry-in-motogp/241690. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 27 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210827152343/https://www.motogp.com/en/news/2017/10/11/japanese-industry-in-motogp/241690. Läst 22 juli 2021. 
  63. ^ [ab]Nagatsuka, Kaz (14 juni 2017). ”Sato revels in glow of historic Indy 500 triumph” (på engelska). The Japan Times.https://www.japantimes.co.jp/sports/2017/06/14/more-sports/auto-racing/sato-revels-glow-historic-indy-500-triumph/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 17 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210817181400/https://www.japantimes.co.jp/sports/2017/06/14/more-sports/auto-racing/sato-revels-glow-historic-indy-500-triumph/. Läst 22 juli 2021. 
  64. ^ [ab]Newbold, James (7 juni 2018). ”The man behind Japan's only Le Mans winner” (på engelska). Autosport.https://www.autosport.com/general/news/the-man-behind-japans-only-le-mans-winner-5110896/5110896/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210815070810/https://www.autosport.com/general/news/the-man-behind-japans-only-le-mans-winner-5110896/5110896/. Läst 22 juli 2021. 
  65. ^”For the Love of Cars: Auto Racing in Japan” (på engelska). Tokyo Weekender. 18 april 2018.https://www.tokyoweekender.com/2018/04/for-the-love-of-cars-auto-racing-in-japan/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210815070822/https://www.tokyoweekender.com/2018/04/for-the-love-of-cars-auto-racing-in-japan/. Läst 22 juli 2021. 
  66. ^”Olympic History in Japan” (på engelska). Olympic History in Japan. Japanese Olympic Committee.http://www.joc.or.jp/english/historyjapan/history_japan_bid.html. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 6 november 2015.https://web.archive.org/web/20151106105559/http://www.joc.or.jp/english/historyjapan/history_japan_bid.html. Läst 22 juli 2021. 
  67. ^”2020–Olympics Tokyo First Asian Country to host the Games twice 210308-2013-09-08” (på engelska). Indiatoday. 8 september 2013. Arkiverad frånoriginalet den 22 juli 2021.https://web.archive.org/web/20210722111438/https://www.indiatoday.in/world/rest-of-the-world/story/2020-olympics-tokyo-first-asian-city-to-host-the-games-twice-210308-2013-09-08. Läst 22 juli 2021. 
  68. ^Reineking, Jim (25 maj 2018). ”Every FIFA World Cup champion: Brazil, Germany, Italy historically dominate tournament” (på engelska). USA Today.https://www.usatoday.com/story/sports/soccer/worldcup/2018/05/24/every-fifa-world-cup-winner-germany-brazil-italy/540978002/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 11 juli 2018.https://web.archive.org/web/20180711033459/https://www.usatoday.com/story/sports/soccer/worldcup/2018/05/24/every-fifa-world-cup-winner-germany-brazil-italy/540978002/. Läst 22 juli 2021. 
  69. ^”2006 FIBA World Championship” (på engelska). 2006 FIBA World Championship. FIBA. Arkiverad frånoriginalet den 25 maj 2017.https://web.archive.org/web/20170525164253/http://www.fiba.com/pages/eng/fe/06_wcm/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 25 maj 2017.https://web.archive.org/web/20170525164253/http://www.fiba.com/pages/eng/fe/06_wcm/. Läst 22 juli 2021. 
  70. ^”FIBA Basketball World Cup 2023” (på engelska). FIBA Basketball World Cup 2023. FIBA.http://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2023. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 24 november 2021.https://web.archive.org/web/20211124205723/http://www.fiba.basketball/basketballworldcup/2023. Läst 22 juli 2021. 
  71. ^”The Game – World Championships – FIVB Women's World Championships Finals” (på engelska). The Game – World Championships – FIVB Women's World Championships Finals. FIVB.http://www.fivb.org/TheGame/TheGame_WorldChampionships.htm. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 2 mars 2012.https://web.archive.org/web/20120302202031/http://www.fivb.org/thegame/TheGame_WorldChampionships.htm. Läst 22 juli 2021. 
  72. ^”History” (på engelska). History. Asia Rugby.https://www.asiarugby.com/about-asia-rugby/history/. Läst 22 juli 2021. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frånoriginalet den 15 augusti 2021.https://web.archive.org/web/20210815070822/https://www.asiarugby.com/about-asia-rugby/history/. Läst 22 juli 2021. 
  73. ^”Japan reaches out to the rest of Asia” (på engelska). Rugby World Cup. 1 november 2013. Arkiverad frånoriginalet den 17 december 2013.https://web.archive.org/web/20131217224929/http://www.rugbyworldcup.com/rugbyworldcup2019/news/newsid=2069327.html#japan+reaches+rest+asia. Läst 22 juli 2021. 

Vidare läsning

[redigera |redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera |redigera wikitext]
v  r
Länkar till relaterade artiklar
v  r
Asien
Geografiska anmärkningar: (1) Delvis iEuropa; (2) Delvis iAfrika; (3) Mestadels i Afrika; (4) Delvis iOceanien.
v  r
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
v  r
Group of Seven (G7)(tidigare: G8)
Medlemmar
Frankrike ·Italien ·Japan ·Kanada ·Ryssland (suspenderad medlem) ·Storbritannien ·Tyskland ·USA
Relaterade
grupperingar
G5 ·G6 ·G10 ·G20 ·G30
v  r
Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)
* betecknar Republiken Kina (Taiwan)
Auktoritetsdata

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Japan&oldid=58406187
Kategorier:
Dolda kategorier:

[8]ページ先頭

©2009-2025 Movatter.jp