Jaktvapen är idag vanligeneldhandvapen avsedda förjakt.
Jaktvapen är de vapen som människan under årtusenden använt under jakt för att tillskansa sig föda. I början jagade man medspjut ochpilbåge, senarearmborst och snäppen (snäppen var ett kul-armborst för småviltjakt, med kulor av torkad lera).
Ett unikt jaktvapen utgörs av jaktbumerangen, som användes avaboriginerna iAustralien. Ett annat primitivt jaktvapen ärblåsrör.
Jaktgevärens historiska utveckling går hand i hand med krigsvapnens. De äldre jaktgevären var sålunda under olika tidsperioder försedda medluntlås,hjullås,flintlås ochslaglås. Först med flintlåsets uppfinning erhölls ett för jaktbruk mera användbart vapen. Införandet av slaglåset ochenhetspatronen (tändhatts- eller perkussionsantändningen) innebar ett stort framsteg eftersom man då erhöll en sådan snabbhet vid skottlossningen, att man kunde bedriva flyktskytte med större framgång.
1957–1958 kom i Sverigeklassindelningen av jaktvapen. Man talar om klass 1 vapen för exempelvisälgjakt, klass 2 förrådjursjakt, klass 3 förräv och klass 4 förripa ochduva.
Genom tiderna har det funnits en mängd hagelkalibrar, och finns väl så fortfarande på sina håll. I Sverige är det kalibrarna 12, 16 och 20 som är använda i någon större omfattning vid jakt och skytte. Dessa tre kalibrar anses i stort jämbördiga och de får i Sverige användas till jakt på de djurarter som får jagas med klass 3 och 4 kulvapen + rådjur och lodjur. Klenare hagel kalibrar som 24 och 28 får användas till viss jakt här i landet, men är ovanliga.
I USA används fortfarande kaliber 10 hagelvapen. Detta är alltså grövre än en 12. För 100 år sedan användes även ännu grövre – kaliber 8 och 4. Kaliber 4 användes i södra Afrika, och kallades roar-guns med anledning av det oväsen de gjorde. Några av dessa roar-guns har bevarats till eftervärlden av samlare.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material frånNordisk familjebok, 1904–1926.
Wikimedia Commons har media som rörJaktvapen.