| Jacob Faggot | |
 | |
| Född | 13 mars1699[1][2] Vendels församling,Sverige |
|---|---|
| Död | 28 februari1777[1] (77 år) Jakob och Johannes,Sverige |
| Begravd | Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet |
| Sysselsättning | Politiker,lantmätare,ingenjör |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag | |
| Redigera Wikidata | |
Jacob Faggot, född13 mars1699 på Holvarbo gård,Vendels socken,Uppsala län, död28 februari1777 iStockholm, var ensvenskvetenskaps- ochämbetsman ochlantmätare.[3]
Jacob Faggot fick sin utbildning vidUppsala universitet och arbetade senare som informator hos landshövdingen friherreNils Reuterholm.
Från1727 och framåt arbetade han inomLantmäterikontoret och då inte enbart som lantmätare utan även som bland annat lärare i geometri. Han blev dess chef 1747. På hans initiativ gavs de första tryckta lantmäterikartorna ut i Sverige. Hans intresse för att reformera det svenska jordbruket fick honom att propagerade förstorskifte enligt brittisk modell och storskiftet kom som senare att påbörjas 1749. Han var involverad i kartläggningen avFinland och ledde storskiftesverket i både Finland ochSkåne.
Faggot var mellan åren1733 och1739 ledamot av kommissionen för justering av mått och vikt, den så kallade Tabellkommissionen, och senare även ledamot av kommissionen att överse och förbättra skogsordningar.
Han blev ledamot avKungliga vetenskapsakademien (KVA)1739, samma år som den bildades, och arbetade som KVA:s sekreterare mellan åren1741 och1744 och periodvis åren1757 till1760. Dock uppstod en schism mellan honom och institutionen då han kritiserade dem för att de användelatin istället för svenska. Denna schism ledde senare till att han som initiativtagare startade SvenskaTungomålsgillet. Faggot ansökte om kunglig auktorisering av detta gille men ledningen för Kungliga vetenskapsakademien lyckades hindra detta och det blev Vetenskapsakademien som fick den kungliga titeln istället.
Faggot bidrog till bildandet avtabellverket1749. Under senare delen av sitt liv publicerade han artiklar inom det agrara området. Artiklar som senare varit inflytelserika för exempelvis hemmansklyvning och som också senare fungerat som ett förstadium till hembygdsforskning.
Faggot har utsatts för viss kritik. Enligt vissa källor ska bland annatCelsius varit skeptisk till Faggots begåvning. Även en del av de ekonomiska skrifter som Faggot publicerade har senare kritiserats och man anser dem vara svaga och med inre motsägelser.
Kungliga vetenskapsakademien lät prägla en medalj över Faggot1778.
Wikimedia Commons har media som rörJacob Faggot.
|