Stewart blev för sina insatser invald iInternational Motorsports Hall of Fame 1990. Han var och är en hängiven och respekterad förespråkare för bättre säkerhet för formel 1 förarna och drog sig inte för att öppet kritisera olika säkerhetsbrister inför tävlingsledare, stallchefer och banchefer. Stewart framförde ofta åsikter om brister i till exempel banor, start och tävlingsprocedurer samt krävde olika förändringar för att förbättra säkerheten. Han gick i täten som företrädare för formel 1-förarna under en tid då bilarna blev allt snabbare men säkerheten inte hängde med och under en tid då en eller flera formel 1-förare omkom i olyckor varje år. Stewart bidrog till införandet av flamsäkraoveraller, godkändahjälmar ochsexpunktsbälten samt för införande av skyddsräcken och skyddsvallar så att en avkörning innebar minskad risk för skador. Han arbetade även aktivt för bättre rutiner och resurser för brand- och ambulanspersonal som ofta var underbemannad och dåligt tränad under träning och tävling och i slutet av hans förarkarriär så fanns det ett mobilt sjukvårdsteam med sjukstuga och läkare till förfogande vid varje tävling. Hans arbete för bättre säkerhet innebar att Belgiens Grand Prix 1969 på Spa Francorchamps och Tysklands Grand Prix 1970 på Nurburgring ställdes in då förarna vägrade att ställa upp för start då man ansåg att säkerheten var för dålig.
Stewart inledde sin formel 1-karriär1965. Han vann sitt första lopp iItalien och slutade sedan trea i förarmästerskapet. Säsongen1966 vann han iMonaco, vilket var hans enda framgång det året då han var nära döden i en krasch iBelgien där han åkte av och kraschade på första varvet då en häftig regnskur kom som sände halva startfältet av banan. Han fastnade i ett dike och bränsle läckte från hans bil runt omkring honom. Ingen säkerhetspersonal fanns till hjälp utan två andra förare som även dessa kört av hjälpte honom ur bilen då han var halvt medvetslös och satt fast bakom ratten. Stewart lastades sedan i en gammal ambulans som körde fel på väg till sjukhuset, ett sjukhus som sedan visade sig vara stängt när väl ambulansen kom fram. Han sa: "Allt var helt galet, här tävlade jag i en sport på liv och död så nära inpå mig och det fanns ingen som helst säkerhet eller infrastruktur för att förebygga eller hjälpa till när väl olyckan var framme, så jag kände att jag måste göra något åt det."
Säsongen1968 körde han enMatra-Ford förTyrrell och vann två race, däribland ett dimmigt och regnigt lopp påNürburgring iTyskland där han vann med fyra minuters marginal. Stewart slutade då tvåa i förarmästerskapet. Säsongen1969 dominerade han totalt och tog sin första VM-titel ochMatra sin första och enda konstruktörstitel. Han vann sex lopp och säkrade titeln med två race kvar att köra.
Säsongen1970 fortsatte han för Tyrrell i enMarch, innan han fick köra en Tyrrellbil och vann ett race. Denna säsong blev inte lika framgångsrik för Stewart, som slutade femma i förar-VM.
Året därpå vann Stewart förar-VM och Tyrrell konstruktörsmästerskapet under deras första hela säsong. Trots sjukdom under säsongen1972 tog Stewart andraplatsen i mästerskapet bakomEmerson Fittipaldi. Säsongen1973 slog hanLotusförarna Fittipaldi ochRonnie Peterson och tog förartiteln. Stewart körde dock inte det sista loppet, som skulle blivit hans 100:e, på grund av stallkamraten och vännenFrançois Céverts dödsolycka påWatkins Glen. Stewart slutade därefter att tävla i racing.