Italienska socialistpartiet (italienska:Partito Socialista Italiano,PSI) var ettdemokratiskt socialistiskt och sedermera ettsocialdemokratisktparti iItalien, grundat1892 och upplöst 1994. Från att ha varit det dominerande vänsterpartiet i landet, tappade det i betydelse efterandra världskriget dåItalienska kommunistpartiet (PCI) övertog dess position som det ledande vänsterpartiet.
1976 valdesBettino Craxi till partisekreterare för PSI, efter år av strider mellan olika fraktioner inom partiet. Han avslutade partiets tidigare samarbete med detItalienska kommunistpartiet (PCI), som tidigare varit det dominerande vänsterpartiet i Italien, och omdanade PSI till ett mer alldagligtsocialliberalt parti i stil medSocialdemokraterna (SPD) iTyskland ochSocialistiska partiet (PS) iFrankrike. Detta gav resultat, och ledde till att PSI kunde bilda enkoalitionsregering tillsammans medkristdemokratiskaDemocrazia Cristiana (DC) 1983. Craxi valdes till premiärminister den 4 augusti 1983 och lyckades hålla samman koalitionsregeringen i fyra år, vilket gör hans premiärministerperiod till den tredje längsta iItalienska republikens historia.
Under 1990-talet blev Craxi inblandad i rättsprocessen som kom att bli känd sommani pulite, där han dömdes förkorruption och olaga finansiering av sitt eget parti. Han erkände den olaga finansieringen, men förnekade korruptionsanklagelserna. Processen omformade det politiska läget i Italien; i lokalvalet iLombardiet 1993 blev det nybildade högerpartietLega Nord de stora segrarna, och avslutade därmed 16 års socialiststyre i regionen. Vid parlamentsvalet 1994 gick PSI från att ha fått 14% av rösterna i 1992 års parlamentsval, till att hamna undersmåpartispärren på 4 procent.